kill-lekar

[knyttet]

Hej,

Efter lite diskusioner om storasysters prinsessfixering har jag nu natt fas tva med lillebrors inträde i killträsket. Sedan skolstarten sa har lillebror gatt fran att intressera sig för djur, dockor, pussel, teserviser, bilar, tag osv till att BARA leka krig, död, vapen, jägare, riddare osv

Tänkte att jag behöver vädra hur man förhaller sig till det här. Jag har liksom precis vant mig vid storasysters flicklekar (barbie, prinsessor osv) och börjat acceptera att hon maste fa testa sig fram och syssla med det hon vill även om de är sterotypa kvinnoförnedrande skitsymboler.

Men hur gör man med killar?? Det känns ju ännu värre att de ska halla pa med valdsamheter hela tiden...Jag som tyckte det var direkt osmakligt med barn som sprang omkring med leksaksvapen och tänkte "mina barn ska ALDRIG leka med vapen" har nu en fullfjädrad krigsmilitär hemma. Känns fel att förbjuda...och sen är ju gränsen för vapen svar att dra, till exempel är det mycket sjörövar lekar och när vi var pa sjöfartsmuseet pa höstlovet var det full koncentration och brinnande historiskt intresse, varje monter synades i detalj och batar, porslinsskatter fran havets botten med sjötulpaner, hamnarbetare, svärd, kanoner, ALLT inspekterades och pojken lyssnade högtidligt pa alla historier. Det är ju roligt när barnen lever sig in i historien och leker hur det var förr osv men det är ända mycket döda,kriig, döda....

Det bjuder liksom in till att göra illa pa riktigt, även om lillebror 3ar oftast klarar att leka krig sa händer det lite för ofta att katter eller kompisar eller förbi passerande blir hotade eller stuckna av svärdet pa riktigt. Ute är det mycket pinnar som ska stickas väldigt nära där gränsen för pa riktigt oftast är näst intill osynlig.

Sa, ska man fa leka med pinnar, vapen osv? Finns det nagon gräns? (har svart att tänka mig att köpa en leksaks kalashnikov i present... ) Eller är det bara att lata pojken expirementera med detta och se till att han lär sig gränsen för vad som är lek och vad som är sticka pa riktigt och undvika det?

Det är trist att hans enda reflex när det komemr till djur, numer är att de ska dödas....men jag kanske tillskriver det för mycket oviktig och överdriven analys...

Kram

[mari]

Svaret ligger i sista raden. Du överanalyserar.

Signaturen inger har skrivit i en annan tråd att folksagorna i sin orginalform är viktiga för människor.
De beskriver sådant människor brottats med i tidernas begynnelse.
Läs eller ännu bättre berätta bröderna Grimms sagor för honom utan att censurera. Vi har strypt tillgång i dag till de ursprungliga sagorna och berättelserna.
Det är något i hans växande som sker nu precis på samma sätt som ett barn genomgår hela utvecklingskedjan innan det blir ett barn.

Överanalysera inte. Döden ingår i livet. Är vi inte veganer/vegetarianer så äter vi döda djur varje dag.
Anna Wahlgrans dotter Sara Danius tar i sin senaste bok upp hur husmodern inte längre kan slakta djur. Men djuren är dessvärre inte mindre döda för att vi köper dem som fileer.

[knyttet]

tack för ditt svar.

Jag är inte emot att döda djur för att äta dem, men att döda alla djur hela tiden är ju lite onödigt. Jag tänker att jag till viss del maste lägga mig i hans förhallande till det här i konkreta situationer som när katten jagas och sticks med svärd eller när han leker pa ett sätt med andra barn som är för valdsamt, dvs som gör ont. Att springa runt och jaga varandra med pinnar och en gang av tva raka sticka varandra i ansiktet känns lite som om han kanske är för liten att ha koll pa hur man hanterar pinnar och jaglekar ihop....

Känner även ibland att han inte borde fa lov att ha sitt svärd inne eftersom det är mycket jaga och sticka katten eller ryta och sla som han använder det till...kanske kan reserveras till utelekar med platser utan mycket barn...?

Sen tänker jag att det framförallt Är det här hur han som kille begränsas till en viss sterotyp som är trist. Det skulle vara roligt om han kände att han inte maste halla pa med "kill-grejer" heeela tiden för att känna bekräftelse. Som tur är har han en storasyster som gärna leker prinsesslekar med honom och de delar rum och leksaker. Jag uppmuntrar absolut till alternativa lekar och idéer men det verkar som att grupptrycket fran skolan har en otrolig kraft och där är killar tydligen krigare.

Sen maste jag erkänna att jag har lite svart att första syftet, och kopplingen till det här, med att läsa Grimms ocensurerade sagor för en 3 aring...

kram

[Sarisparis]

Hej knyttet

Jag hade precis samma inställning som du: mina barn ska ALDRIG leka med vapen, och sitter nu här med tre grabbar mellan tre och sju som älskar såna lekar. De dreglar när de är hos kompisar och får leka med "riktiga" pistoler och annat. Hemma hos oss har vi förbjudit leksaker som är imitationer på skjutvapen och om de låtsas att någon annan grej är ett skjutvapen och siktar på någon och låtsas skjuta så bryter jag direkt. Klarar inte att inte reagera på det. Men jag låter dem hållas så länge de inte når den gränsen.

Att förbjuda pinnar är omöjligt där vi bor, men jag gör mitt bästa för att hålla på två regler: man springer inte med pinnar (det kan gå riktigt illa om man faller i farten) och man får inte röra någon annan med sin pinne. Fäktning går alltså bort direkt. För mig är det är en ren säkerhetsgrej, men jag är rätt nöjd att denna säkerhetsregel också sammanfaller med min "inte favorisera krigslekar"-ambition. O:)

Sen de var små har vi tre regler som vi vissa dagar påminner om femtioelva gånger: 1/ Man lyssnar på vad de andra säger, 2/ Man skriker inte, 3/ Man gör inte illa andra. Så om något de gör bryter någon av de här reglerna så är det liksom ingen diskussion från deras håll eftersom de är så välkända. De kan bli skitsura, men de fattar varför jag säger ifrån eftersom vi haft många och långa diskussioner om varför just dessa regler är så nödvändiga.

Jag håller med mari om att det är lätt att fastna i ett överdrivet analyserade av detta, just för att man själv har starka åsikter i frågan. Så jag försöker hålla mitt agerande till säkerhetsaspekten: är leken farlig för barnet eller någon annan så sätter jag stopp.

Kram

[TorsMamma]

Hej,

jag kan. bara hålla med mari och sarisparis jag har förbjudit att sticka andra med pinnar, springa med pinnar. Men från 6 års ålder tillåtit vattenpistoler och typ skumgummisvärd. Det visade sig att min son var så "skyddad" från våld och våldslekar att när han kom till förskoleklass fick han en mindre kulturschock Alla lekte starwars och död och dödade varandra, Det är liksom en del av leken. Men man får inte skada någon och man får inte ABSOLUT inte hota katten! Här blir man förvisad DIREKT! Min son fick se Tom och Jerry en tid men blev då så våldsam mot katten att jag fick sluta visa det. Så tänk också på vilka program som barnen tittar på, prata om empati och hur andra känner sig. Om någon säger sluta eller stopp betyder det just det! Inget annat är acceptabelt. Men är alla med på leken får man leken tåla. Dock inte med vapen som kan skada.

[knyttet]

Tack för era svar.

Ja det känns som om att man maste fa vara med och begränsa lite men utan att kväva agressiviteten som uttrycksmedel. Det känns som om han har behov av att brottas, skrika, springa, leka farliga saker osv. Det gäller väl bara att hitta rätt form där ingen tar skada tänker jag.

Jag skulle gärna förbjuda allt skjutande men jag känner att vissa lekar innefattar skjutande utan att vara krigslekar, typ jägare... Hemma är jag väldigt noga med att de tittar pa lugna saker om vi kollar film. Men valdsreferenserna sugs upp som av en svamp. Läste en bok en cirkuselefant som rymmer och blir satt i tvangsarbete hos en bonde efter att hon stulit hö. Nu är min sons association till bonde: hot med högaffel och gevär

Ja ja det är väl bara att försöka balansera det hela och se till att man respekterar när andra säger nej dvs att man gatt för langt.

[videunge]

Hej
Det har varit kloka tankar i tråden.
mina är ju ganska små men ja 4åringen ( och även ibland 6åringen) hamnar också lätt i skjutandet. men jag tänker ibland också på att skapa alternativ till just skjutandet. Jag ser det som att de behöver avreagera sig fysiskt med. ut o bygg en hinderbana, inte nudda mark, klätterbanor, jaga varandra osv. jag upplever i alla fall att det blir mer "skjutande" ju mer energi som är uppdämd.