Jag "halvkurade" min dotter när hon var sisådär tre månader, mer behövdes inte för att det skulle fungera. Det gick fantastiskt bra och jag var så nöjd. Sen vid åtta månader så började sömnen strula, och då jag hade det ganska jobbigt privat just då så orkade jag inte ta tag i det då vilket jag ångrar nu. Mycket.
Just nu sover vår dotter i vår säng, helst på min arm. Läggningarna tar oftast uppemot en timme och hon vaknar ett par gånger per natt och sparkar då hårt på min man. Så hårt att han oftast väljer att sova på soffan. (Inte lugnt med en häl i ansiktet när man sover). Som ni förstår är detta ohållbart och helt enkelt vansinne. När jag skriver ner det så här får jag nästan ont i magen. Det är värre att se det i skrift på något sätt.
Jag har ganska bra koll på SHN för små barn men när det gäller lite större har jag några frågor.
1. Vår dotter ska från och med tisdag (laddar nu och läser på) sova i egen säng och dessutom i eget rum. Bör jag göra bägge dessa förändringar på en gång eller ska jag ta det stegvis?
2. Hon är ganska van vid att bli klappad i rumpan tills hon ska sova, en typ av buffning light, bör jag buffa henne första natten såsom man gör med små barn eller hur ska jag göra?
3. Bör jag svara henne endast med ramsan under hela läggningen? Nu säger jag ofta saker som "lägg dig på kudden" eller liknande och pratar lite om dagen för att hon ska slappna av.
4. Hon är ju en smula större än barn som vanligtvis kuras, behöver jag tänka annorlunda när det gäller hur lång tid detta kommer ta eller är det fortfarande fyra dagar plus uppföljningsvecka som gäller?
Tack för hjälpen och tack för världens bästa forum där jag hittar svar på så mycket som jag funderar på!
Petra
