Nattningsbekymmer...

[Lisa Edin]

Hej!
Jag hittar ingen mailadress till dig AW, så jag skriver här. Hoppas det är OK?

Vår son som är 27 månader har sovit i egen säng sedan han var två veckor gammal. Han har gillat att vara ifred när han ska sova, "onödigt" gullande har inte varit särskilt uppskattat. När han var sex månader blev han lite orolig om kvällen/natten, men då körde vi S H N. Han var såklart i fas redan efter ett par tre kvällar, precis som det "ska" vara. Han använder inte napp, men har en kär snuttefilt som han vill ha när han ska sova.

För ett par månader sedan började det krångla vid själva nattandet igen. Han bara gapar och skriker och gråter och vill att vi ska ligga bredvid honom tills han somnar, eller så vill han ligga i vår säng (där han oxå vill ha sällskap av oss). Vi har fasta rutiner för den lille ungen, med bad/dusch, "skrattfnatt" osv. Vi pratar förstås positivt om hans säng och om att det ska bli skönt att sova och vila lilla kroppen. För detta verkar han helt oemottaglig, bara skriker och gråter. När detta utvecklat sig till ren kaos med en av trötthet hysteriskt gråtande storasyster och två rätt så trötta föräldrar, har det TYVÄRR blivit så att vi med - inte arg - men uppgiven stämma säger typ "gå och lägg dig i sängen, annars stänger jag dörren" (han vill alltså gärna ha den öppen) eller "ligg i din säng, annars tar jag snutten" o dyl. Behöver jag ens säga att detta känns riktigt risigt? Det är ju inte alls sån mamma jag vill vara! Tänk om han bara är rädd, ska han då oxå behöva ha två helt arga och faktiskt hotande föräldrar?

När han väl sover är det oftast inga problem, men ibland kommer han in till oss för att sova. Det är dock helt OK tycker vi. Är det det som är kruxet?

Snälla du, hjälp oss! Ge oss tips och råd, så här kan vi ju inte ha det. Kanske är det en "fas" som går över av sig själv, men vad kan vi i så fall göra för att hjälpa honom på traven?

[annawahlgren]

Här behövs en liten omkurning

Jag har svarat dig litegrann på fler ställen, ledsen att du inte fick svar här.

Du känner ju att saker spårat ur och blivit fel, och då måste du/ni räta upp dem igen. Det gör inte lilla älsklingen åt er - han "vill" respektive vägrar ingenting, han bara undrar vad som gäller. Ni har lärt honom att en massa underhållning pågår på natten, bl a att det är OK att komma till den ömma föräldrasängen mitt i alltihop, och varför i fridens dar tycker ni det Lägger han sig, somnar och sover lugnare av det förvirrande budskapet (i handling) Knappast, ser du ju I stället för att ge honom de för honom nöjaaktiga svaren, blir ni otrevliga, "arga och oförstående", och det ska ni med rätta skämmas för

Det övergripande budskapet är och förblir (om ni vill ha lugna nätter): PÅ NATTEN HÄNDER INGENTING.

Så det här duger inte! Läs SOVA HELA NATTEN eller "bara" det som står i SHN-introduktionerna här på sidan. Minne, guts och Attityd behöver friskas upp! Verktygen tillhandahålles gratis och franko

[Lisa Edin]

Vill bara understryka att jag är helt medveten om att felet är mitt och inte hans, och de senaste nätterna har det börjat styras upp lite mer från vår sida
MEN, jag har lixom tänkt att om man inte "tar emot" honom när han kommer traskande om natten, så känner han sig bortstött. Helt fel alltså Det verkar som om han har en hel del mardrömmar just nu, och om jag själv har sådana vill jag såklart ligga nära någon som är trygg och skön
Tror bestämt jag får gå och köpa din Sova hela natten, detta håller som sagt inte alls
Det händer mycket i hans liv över huvud taget just nu, han börjar gå på pottan, har blivit livrädd för kottar av allt i hela världen (lite körigt när man bor intill skogen ), börjar prata mer och tydligare osv. En helt "normal" tvååring, alltså (med reservation för kott-grejen ).
Så att få ordning på insomnadet är väl det minsta vi göra för honom

[anna]

Hej!

Bara ett litet tips om kottarna!
Båda mina flickor har varit rädda för flugor, dom är ju visserligen levande, men barn är lättlurade, och tror att ALLT lever, och det kan man ta vara på... 8)

Jag gjorde såhär vid utbrott/rädsla:
Entusiastiskt utbrast jag "Nämen där är ju NILS! Vad ROLIGT, han BOR här, HEJ NILS!!!" Och så svarade "Nils" (jag förställde rösten)
Genast blev det intressant istället för farligt!
När min 2-åriga Ida visade samma rädsla, plockade jag fram "gamle Nils" ur förrådet igen, och tänk, det funkade på henne med!
Så fort det kommer en fluga blir Ida helt exhalterad och hoppar och ropar "Titta mamma, NILS!!!"

Omvandla detta till kotte, och tänk på att kottar även de har ett liv för en tvååring. Peka på magen och munnen o.s.v, detta kan tyckas löjligt om man inte läst Barnaboken, men tingen lever

kram anna

[Mindy]

Bra tips, Anna!
Apropå att "gå iväg och köpa Sova-hela-natten" så vill jag uppmärksamma dig på att den bara finns att köpa här på sidan (se förstasidan).
Så var det i alla fall när den lanserades så jag hoppas att jag inte lurar dig nu Tänkte bara så du slipper springa på stan, för ha den måste man ju!

[Lisa Edin]

Aha, är det så att man inte kan köpa boken i butik? Men varför då, ska inte alla och envar ha möjligheten att få tag i denna "braiga" bok
Vad gäller kottgubbar så kan det vara en idé, själv gjorde man ju hela bondgårdar av dem när man var liten Men det är sällan en enda kotte man stöter på, marken kan ju vara täckt av dem på vissa ställen. Och om man då trampar sönder dem, kan inte det verka lite stötande om man just gjort dem "levande"

[anna]

Hmmm :-k jadu Lisa... :-k
Då får man väl ta fram fantasin igen och åka till doktorn med kotten, och vips "trolla fram" en frisk kotte, och SE vad frisk han blev, vilken tur
Och är det många "sjuklingar får man väl lägga dom i en hög i "väntrummet" till doktorn.
Men jag tror inte de små tänker så, om inte man själv drar upp det.
Och skulle dom själva komma på det får man väl visa att man får gå försiktigt på dem.
Ja, fram med fantasin bara!

kram anna

[annawahlgren]

Du får nog börja med att bestämma dig Ska det vara synd om honom, så att han nog tror att han är "bortstött" om du inte "tar emot" honom - för själv vill du "såklart ligga nära någon som är trygg och skön" - eller ska han för sin egen skull ha sina lugna, sammanhängande, ostörda nätter - ostörda också av dig

Det här är en kärnfråga. Fundera

SOVA HELA NATTEN distriubueras via min hemsida men många bokhandlare har också tagit hem den. Tanken är inte att den ska stå på hyllan och fresta läsare/köpare som har vägarna förbi. Tanken är att den som verkligen söker och behöver hjälp ska finna den på rätt ställe, om man säger Vilket också sker.

[Lisa Edin]

Hallåj igen!
Vill meddela dig, ANNA W, att jag bestämt mig för att hjälpa lille O:) att sova natten igenom. Precis som jag gjorde när han var pyttis (körde SHN vid sex månaders ålder). Jag måste ju som sagt själv komma till insikt innan jag får över honom på min sida så att säga
Han har fått sin gamla ramsa tillbaka, och lite solfjäder ibland som kanske minner om den gamla goda tiden då han lärde sig Sova Hela Natten
Vi kör numera stenhårt enligt nedan:
"Sätt dig på en stol i dörröppningen, så att barnet ser dig, och läs en tidning eller en bok eller sticka eller skriv eller gör vad som helst som inte har med barnet att göra. Din verksamhet ska tyckas kräva din totala uppmärksamhet. Titta inte inåt barnet och säg ingenting. Vid minsta rörelse i lilla sänghalmen sätter du stopp med en barsk, punktsättande ramsa. Hinner barnet upp, hinner det i alla fall inte ut! Hugg den lilla optimisten direkt, led snabbt tillbaka till sängen, tryck till utan ord och gå ut med ramsan. Upprepa lugnt".
Du skriver fantastiskt och roligt , jag skrattar och känner igen oss och tycker att "jaaaa, precis så ska det ju gå till".
Avslutningsvis vill jag säga att jag inte alls ser mig själv som en velmaja "egentligen" , men det är ju precis det jag har blivit i min förvirring och rädsla för att "göra fel" och ge barnet men för livet...
Om han nu vaknar av (vad jag tror är) mardrömmar, haffar jag honom direkt och får honom att somna om i SIN säng, "räddar honom inte från faran" i min säng längre. Detta har resulterat i en unge som sover så gott, att han orkar trotsa mig hela dagarna [-( =
Tack till DIG som hjälper andra och till MIG som lyckats få honom trygg igen!

[annawahlgren]

Underbara nyheter Vad glad jag blir för allas er skull

Det är ju så att vad man än har för bekymmer och elände - vilket gäller oss alla - så tar man hand om det på dagarna. För PÅ NATTEN HÄNDER INGENTING. (För händer det då, gör det ju verkligen ingen människa glad, om man söger )

Pris och beröm Ett lugnt och gott liv ligger alldeles om hörnet och väntar

[annawahlgren]

PS Och snälla du - tack för underbart varma ord