Ester sover inte längre på dagen, sedan hon var 2.5 år ungefär. Hon vilar med en saga i sin säng, mörklagt rum. EN gång har hon somnat i sängen på tre månader...
Det har fungerat super för lilla damen har sovit 12,5-13 timmar på nätterna - fram tills i mars i år. Då blir det en hel del spring på kvällarna efter läggning, två till tre turer med diverse ärenden. Hon brukar somna vid 19.15.
De senaste veckorna har hon blivit morgonpigg utöver kvällspigg och vaknar ofta vid 06.30 och går på toa. Det gör hon själv och stänger sedan sin dörr och släcker sin lampa, vilket är duktigt tycker jag.
MEN kontentan är att hon sover ca 11 timmar per dygn sedan en månad tillbaka - och detta känns inte bra alls.
Hon har alltid varit en "piggis" - och är i fullfjädrad trots.
Har ni några tankar kring detta?
PS. Maken har sagt till mig att slappna av och att hon snart kommer tillbaka i gängorna igen bara vi håller våra tider och vårt förhållningssätt och leder tillbaka enligt AWs tankar.