Känner ni igen tesen?

Fritt pratforum för personligt vänskapskackel och allmänt diskussionsforum
Skriv svar
TorsMamma
Forumets ordförande
Inlägg: 11193
Blev medlem: fre 17 nov 2006, 09:25
Ort: Stockholms Skärgård

Känner ni igen tesen?

Inlägg av TorsMamma »

Verkar som om fler har fattat vad SHN bygger på. :wink:

http://www.psychologytoday.com/blog/fre ... y-mismatch
Infants and young children in our culture regularly protest going to bed. They make all sorts of excuses. They say they are not tired, when in fact they obviously are tired. They say they are hungry, or thirsty, or need to hear a story (and then one more story)–anything to stall. They talk about being afraid of the dark, or afraid of monsters in the closet or under the bad. Little babies without language, who can't yet describe their fears or try to negotiate, just scream.

Why all this protest? Many years ago, the famous behavioral psychologist John B. Watson argued, essentially, that such behavior is pathological and derives from parents' overindulgence and spoiling of children.[1] Remnants of that view still persist in books on baby care, where the typical advice is that parents must be firm about bedtime and not give in. This, the experts say, is a battle of wills, and you, as parent, must win it to avoid spoiling your child.

But clearly something is missing in this explanation from the experts. Why do infants and young children choose to challenge their parents' will on this particular issue? They don't protest against toys, or sunlight, or hugs (well, usually not). Why do they protest going to bed, when sleep is clearly good for them and they need it?

The answer begins to emerge as soon as we leave the Western world and look at children elsewhere. Bedtime protest is unique to Western and Westernized cultures. In all other cultures, infants and young children sleep in the same room and usually in the same bed with one or more adult caregivers, and bedtime protest is non-existent.[2]. What infants and young children protest, apparently, is not going to bed per se, but going to bed alone, in the dark, at night. When people in non-Western cultures hear about the Western practice of putting young children to bed in separate rooms from themselves, often without even an older sibling to sleep with, they are shocked. "The poor little kids!" they say. "How could their parents be so cruel?" Those who are most shocked are people in hunter-gatherer societies, for they know very well why young children protest against being left alone in the dark.[3]

Until a mere 10,000 years ago we were all hunter-gatherers. We all lived in a world where any young child, alone, in the dark, would have been a tasty snack for nighttime predators. The monsters under the bed or in the closet were real ones, prowling in the jungle or savannah, sniffing around, not far from the band's encampment. A grass hut was not protection, but the close proximity of an adult, preferably many adults, was protection. In the history of our species, infants and young children who grew frightened and cried out to elicit adult attention when left alone at night were more likely to survive to pass on their genes to future generations than were children who placidly accepted their fate. In a hunter-gatherer culture only a crazy person or an extremely negligent person would leave a small child alone at night, and at the slightest protest from the child, some adult would come to the rescue.

When your child screams at being put to bed alone at night, your child is not trying to test your will! Your child is screaming, truly, for dear life. Your child is screaming because we are all genetically hunter-gatherers, and your child's genes contain the information that to lie alone in the dark is suicide.

This is an example of the concept of evolutionary mismatch. We have here a mismatch between the environment of our evolutionary ancestors, in which our genetic being was shaped, and the environment in which we live today. In the environment of our evolutionary ancestors, a child alone at night was in serious danger of being eaten. Today, a child alone at night is not in serious danger of being eaten. In the environment of our evolutionary ancestors, no sane parent–or grandparent, or uncle, or aunt, or other adult band member–would ever let a small child sleep alone. If a child were inadvertently left too far from an adult in the dark at night, the child's cry would be immediately heeded. Today, without the realistic dangers, the child's fear seems irrational, so people tend to assume that it is irrational and that the child must learn to overcome it. Or, if they read the "experts," they learn that the child is just testing their will and acting "spoiled". And so, people battle their child rather than listen to the child and to their own gut instincts that tell them that any crying baby needs to be picked up, held close, and cared for, not left alone to "get over it."

What do we do about evolutionary mismatch? In this case, two alternatives appear. We can do what the "experts" advise and engage in a prolonged battle of wills, or we can do what our genes advise and figure out some not too inconvenient way to let our children sleep close to us. When my own son was small, long ago when I was a graduate student, the choice was easy. We lived in a one-room apartment, so there was no way to put him to bed separate from us. In some ways life is easier when you are poor than when you can afford an apartment or house with more than one room.

-----

What do you do, or did you do, about your children's bedtime? Was it a problem? How did you resolve it? I'm especially interested in the experiences of people who have made the choice–contrary to most pediatricians' advice--to allow their children to sleep with them. How did you make that work?

As always, I prefer if you post your comments and questions here rather than send them to me by private email. By putting them here, you share with other readers, not just with me. I read all comments and try to respond to all serious questions. Of course, if you have something to say that applies only to you and me, then send me an email.
Skriv i hans comments tycker jag.
Tor 2006
:heart: BB barn från början. Sov sin första 12h natt 5 dagar före 4 mån, Diplomerad SS vid 6 mån
:heart:

:heart: FTLOC child from the beginning. Slept his first 12 hour night 5 days before 4 months. :heart:
Tetz
Inlägg: 1148
Blev medlem: mån 16 feb 2009, 14:49

Re: Känner ni igen tesen?

Inlägg av Tetz »

Send him a book, I say 8) :lol:
Mamma till två barnaboksungar med apit på livet, födda i december 2008 och juli 2011
Sarisparis
Rådgivare/advisor
Inlägg: 2797
Blev medlem: mån 10 maj 2010, 14:31
Ort: Frankrike

Re: Känner ni igen tesen?

Inlägg av Sarisparis »

Se där! Det tar sig! :D

:heart:
Caro
Inlägg: 4
Blev medlem: tor 09 feb 2012, 17:12

Re: Känner ni igen tesen?

Inlägg av Caro »

Det som förespråkas i den texten är väl inte särskilt likt SHN? Den förespråkar att man tar upp barnet och tröstar det när barnet skriker och är ledset även på natten, att rädslan är naturlig och inte bör bekämpas. Författaren förespråkar även samsovning och att barnet inte skall lämnas ensamt på natten.

Mvh
Caroline
Sarisparis
Rådgivare/advisor
Inlägg: 2797
Blev medlem: mån 10 maj 2010, 14:31
Ort: Frankrike

Re: Känner ni igen tesen?

Inlägg av Sarisparis »

Hej Caro och varmt välkommen till forumet :D
Caro skrev:Det som förespråkas i den texten är väl inte särskilt likt SHN?
Nej, men det har väl ingen sagt heller? :D

För mig sâ lyfter Peter Gray en frâga: hur vi ska hantera den här "evolutionary mismatch" som gör att (nutidens) barn inte instinktivt vet att de är trygga i sin säng.

Som jag förstâr hans text sâ vill han veta hur andra gjort för att fâ till sovandet och han undrar specifikt över hur andra gjort för att fâ samsovandet att funka. Jag tror att han riktar in sig just pâ samsovningen eftersom han ser det som det naturliga svaret pâ barnets otrygghet. Men eftersom han frâgar sâ kanske inte heller han är helt övertygad om att samsovningen är "lösningen"? :roll: Det skulle jag i sâ fall tycka vara logiskt eftersom det är inte en säker lösning för bebisar och dessutom passar det inte alla barn och inte heller alla föräldrar.

Det jag (som anser att SHN-kuren är en välsignelse för familjer med sömnproblem :mrgreen: ) menade i min kommentar ovan var att han hade kommit en bra bit pâ vägen genom att verkligen fundera pâ skälen till att barnet inte "vill" ligga själv i sin säng.
Dâ han bara ser bara tvâ alternativ: experterna och föräldrainstinkten som bjuder en till att ta upp ett skrikande barn, sâ tycker jag att SHN-kuren verkligen kan fylla ett glapp i hans funderingar. Kanske till och med vara "lösningen" han väntar pâ? :shock: Kuren bygger ju pâ att föräldern hela tiden försäkrar barnet om att sängen är en trygg plats att sova pâ. :thumbsup:

:heart:
Sarisparis
Rådgivare/advisor
Inlägg: 2797
Blev medlem: mån 10 maj 2010, 14:31
Ort: Frankrike

Re: Känner ni igen tesen?

Inlägg av Sarisparis »

Ett litet förtydligande, jag vet inte om hur mycket du vet om SHN-kuren, Caro. :D

Den här trâden heter "Känner ni igen tesen?" och det var detta TorsMamma syftade pâ:

"Tes: Små barn fruktar vargen - den livshotande faran. De är från första stund instinktivt medvetna om att de inte kan överleva på egen hand. Någon måste föda dem, värma dem, ge dem tak över huvudet och skydda dem mot vilda djur. Föräldrarna är barnets överlevnadsgaranter. Föräldrarna måste dagligen och stundligen hålla vargen stången i alla dess skepnader."

(citat frân Sova hela natten-fliken / här pâ forumet.)

Det var detta - testen, snarare än "lösningarna" som kändes igen. :wink:

:heart:
Sarisparis
Rådgivare/advisor
Inlägg: 2797
Blev medlem: mån 10 maj 2010, 14:31
Ort: Frankrike

Re: Känner ni igen tesen?

Inlägg av Sarisparis »

tesen förstâs, inte testen #-o :lol:
Caro
Inlägg: 4
Blev medlem: tor 09 feb 2012, 17:12

Re: Känner ni igen tesen?

Inlägg av Caro »

Hej!

Jaha, då förstår jag hur du tolkade det! Själv tolkade jag nog texten lite annorlunda, men det beror kanske på vilket syfte man har med läsandet. Jag är mest sökande efter olika tips på sömn och små barn. Jag har själv en liten som trasslar en del och försöker hitta metoder som kan tänkas passa mig och in bebis. Utifrån det tolkade jag texten som att författaren förespråkade att man inte skulle försöka "ta bort" rädslan, utan snarare bejaka barnets naturliga behov av tröst och närhet. :)
Caro
Inlägg: 4
Blev medlem: tor 09 feb 2012, 17:12

Re: Känner ni igen tesen?

Inlägg av Caro »

Hej igen!

Nu ser jag att jag fick ett nytt svar medan jag skrev :) . Jag ska läsa det också.
Sarisparis
Rådgivare/advisor
Inlägg: 2797
Blev medlem: mån 10 maj 2010, 14:31
Ort: Frankrike

Re: Känner ni igen tesen?

Inlägg av Sarisparis »

Caro skrev:Jaha, då förstår jag hur du tolkade det! Själv tolkade jag nog texten lite annorlunda, men det beror kanske på vilket syfte man har med läsandet.
Ja, självklart läser man ju utifrân sig själv. :D
Caro skrev:Utifrån det tolkade jag texten som att författaren förespråkade att man inte skulle försöka "ta bort" rädslan, utan snarare bejaka barnets naturliga behov av tröst och närhet. :)
Här sätter du fingret pâ nâgot jag tycker är väldigt viktigt när det gäller barn och just sömn. Tröst är ju nâgot man ger när barnet är ledset. Men varför skulle en liten bebis vara ledsen? Jag tror att de flesta av barnets skrik (frâgor som Anna kallar dem) handlar om rädsla och hunger. Övertrötthet ocksâ i alldeles för mânga fall. Men att bebisen skulle vara renodlat ledsen och behöva just tröst, det tror jag inte är det vanligaste skälet. Vad bebisen behöver, enligt SHN, är svar pâ sina frâgor. Allt detta finns utomordentligt väl förklarat i Internationella Sova Hela Natten-boken, men man kommer en bra bit pâ väg genom läsning i fliken "Sova Hela Natten" ovan.
Det du kallar "bejaka barnets naturliga behov av tröst och närhet" skulle i min värld heta "ge betryggande svar pâ barnets alla frâgor". Även om vi inte använder samma termer, sâ gissar jag att vi är överens om att mâlet är att hjälpa bebis att koppla av sâ att den vâgar somna och sova skönt? Bonusen i SHN-världen är att barnet lär sig att känna sig trygg ensam i sin säng och kan därför somna om själv ocksâ. Ett barn som lär sig att trygghet är att ligga bredvid en förälder har nog svârare att somna om själv, om t ex mamma eller pappa fâtt för sig att gâ ur sängen under sovstunden/natten.
Och närhetsbehovet är ju en fröjd att tillgodose under vakentiden. :heart:

Om du vill läsa mer pâ temat "tröst", sâ kan jag varmt rekommendera den här krönikan Synd om lilla barnet?. Gillar du att läsa sâ rekommenderar jag lika varmt SHN pâ Safari, som ocksâ är suverän. Tycker jag. :lol:

Jag tycker att LilloppansMamma formulerar sin roll som förälder väldigt bra i sin metafor frân Livet efter kuren - en uppmuntran:

"Jag ser mig själv som kapten på ett nattflygning över Atlanten. Vädret har blivt ostadigare och turbulensen har ökat. Mina passagerare märker av turbulensen och det börjar att bli oroligt i kabinen. "Oj oj" utbrister en passagerare, "vad är detta?". "Inte en aning" svarar en annan"."Herregud ska vi störta?"frågar en tredje? "Nu dör vi!" "Är verkligen detta säkert?"." Kommer vi att krascha?" är frågor som börjar att hagla bland passagerarna. Skulle jag, som kapten på planet, lämna cockpit för att hålla passagerna i handen och trösta dem med " nejdå vi kommer nog inte att dö, ovädret drar väl förbi så småningom. Vi får hoppas att planet håller tills dess", så hade mina passagerare blivit allt annat än lugnade. " Vem styr planet nu genom ovädret?" skulle nog vara en befogad fråga. Min uppgift som kapten är att styra planet genom ovädret så att vi kan landa tryggt och säkert. Precis som Annas safariguide!"

:heart:
Caro
Inlägg: 4
Blev medlem: tor 09 feb 2012, 17:12

Re: Känner ni igen tesen?

Inlägg av Caro »

Tack för tipsen! Jag ska läsa och begrunda. Jag har redan kollat runt en del på forumet och läst en del av trådar, frågor och svar. Utifrån vad jag har sett är ju alla här väldigt positiva till det Anna förespråkar, och det verkar ju betryggande :) . Jag har dock en del frågor och det finns saker jag inte riktigt förstår, men jag inser att detta inte är platsen för att gå igenom det. Jag kanske startar en egen tråd när jag har tänkt färdigt.

Hoppas att jag inte tog för stor plats nu i ett sammanhang som egentligen handlade om något annat.
videunge
Inlägg: 1554
Blev medlem: fre 27 mar 2009, 13:40
Ort: östergötland

Re: Känner ni igen tesen?

Inlägg av videunge »

HEj Caro :D

Du är välkommen att starta en egen tråd. Gäller frågorna ett specifikt barn så är antingen kurforum eller späda barn och små( där vi diskuterar standardmodellen, mat och sömn upp till ett år) en bra plats. Har du mer allmäna frågor eller vill diskutera så är du välkommen in på kackelforum :D

Mvh Admin
Mamma till:
L- 2008-07-30 kurad
En ängel som vände om-10
O- 2011-02-18 SM från start
N- 2012-11-06 SM från start
A- 2018-03-21 SM från start
Skriv svar

Återgå till "Kackelforum"