Hur får jag min 3-åring att sova på morgon

[Trollet]

Jag är så fruktansvärt trött på att vara "morgonpolis"!!!
Med en marginal på 10 min så vaknar vår 3-åring kl 06.00 varje morgon. Detta oavsett om hon somnar 19.30 eller (i undantagsfall!) 22.00.
Alla i min omgivning hävdar att "barn är morgonpigga, det är bara att acceptera", men jag vill inte det...
Jag tycker att jag har provat alla AW:s råd.
- Jag har suttit vakt utanför dörren och motat tillbaka så fort hon börjat gå upp.
- Jag har sagt "Vill du inte sova? Då får du sitta här i stället". (Med följd att nästa morgon kommer hon upp kl 6 och säger, "Jag vill inte sova, jag vill sitta här....). Ibland säger hon efter ett tag att hon vill sova iallafall, men efter 10 minuter kommer hon upp igen.
- Jag har gjort mera ogenomtänkta saker som att bli skitsur och brotta ner i sängen

Inget av detta har funkat. Vi har fått lov att dela på barnen på natten, för det känns trist att riskera lillasysters morgonsömn som är kanon Hon sover till 07:30 varje dag. Därför är det lite extra surt att jag inte kan få njuta av detta, utan är trött och sur redan innan frukost....

Har någon något råd att ge oss?
För att inte bli tokiga själva så låter vi nu henne lyssna på cd-saga på morgonen, tills det är "godmordgon-dags". Men jag skulle ju helt klart föredra om hon sov, eftersom jag märker att hon är trött på dagarna.

Tacksam för tips

[annawahlgren]

För mycket underhållning Sluta med det

Beklaga faktum, vänligt men bestämt. (På kvällen.) "Du ska sova färdigt. Så är det bara. Vill du sova hos din syster, eller vill du sova för dig själv? Fundera på saken. Men du kommer inte upp förrän det är morgon, och när morgonen kommer bestämmer JAG." Låt budskapet landa utan att fika efter bekräftelse, och återkom senare. "Har du förstått? Kan du berätta vad jag sa? Så hur vill du göra?" Ge henne tid och lyssna intresserat. Men vik inte en tum från det du har bestämt: morgonen ska börja 7.30. Punkt.

När hon verkligen förstått att du menar vad du säger och står för det, kommer hon att reagera med lättnad. Och sova som en gris. Tills DU (ni) gör morgon

[Trollet]

Hej Anna, tack för ditt svar!

Jag har provat precis detta!
Men hur gör man när hon kommer upp kl. 6 och vägrar sova mera?
Jag har "tjatat" i säng henne (tex med ramsan), med följd att hon kommer upp efter ett par minuter igen. Och igen. Och igen.... Till slut vägrar hon lägga sig utan skriker och sprattlar när man vänligt men bestämt försöker lägga henne.

Jag har provat att sitta tyst som en stenstod och vakta utan att bry mig om henne för att se till att hon ligger kvar. Men hon kommer upp likafullt.

Jag har desperat tryckt ner henne i sängen och varit arg, men det funkar inte heller...

Jag har verkligen försökt att vara bestämd och konsekvent, detta har pågått i flera månader, men nu håller jag på att ge upp.

Anna, dina råd gällde ju "förberedelsen på kvällen", men har någon något tips om hur jag konkret ska göra på morgonen. Jag vill verkligen lyckas med detta (inte minst för att knäppa alla tvivlare på näsan ).


P.S. Krönikan om att sova på mage var verkligen bra

[annawahlgren]

"Flera månader" Herre milde

Då får du bli gräslig. Nu har du försökt allt trevligt, sakligt och förstående. Återstår bara dynamit

Med föreredelserna på kvällen menade jag att du skulle ha något att appellera till på morgonen. Vad var det ni kom överens om Skulle hon vara för sig själv, eller ville hon sova (TYST) hos sin syster "Väljer" hon att vakna för tidigt och härja med huset, får hon tyvärr vara för sig själv och härja för sig själv. Dra dig inte för att stänga dörren och hålla den stängd, beklagande men benhårt refererande till er överenskommelse. Se till att hon ingenting kan göra (mörkt, sakfritt) och att hon inte kommer åt dig och att ingenting händer alls. Men hon är fri att ha tråkigt. Ensam. Gör sedan verkligt jublande morgon på utsatt tid som om ingenting hade hänt

Se det som en kur. Trevligt blir det inte. Hon ställer krävande frågor och ska ha sina svar. Invänta lättnaden - den kommer, när hon ser att du står pall. Och det behöver hon som förebild