fnurra ,läggis.. gör jag rätt. tänk med mig..

[Mian71]

Lilla fröken E som i dagarna blev två .. börjar helt plötsligt TRASSLA med läggningen.
Hon har ALDRIG gjort detta- någonsin. Visst kan hon ha fnurrat till det och ropat efter en timmes sömn.. men vi har alltid ( vadjag kan komma ihåg) haft mkt bra läggningar.
Men så plötsligt.. jag säger " kom nu gumman så ska vi gå upp och sova" och lilla E blir orolig, gråtig.. hon kan inte busa ( det gör vi uppe) till skrattet, hon kan inte skratta , hon är är gråtmild på " det som komma skall" hon säger " vill inte sova mamma , vill inte" .
Jag fattar nada
Hur som haver så har jag gjort EXAKT som vi ALLTID gör.. samma rutin. och sen ner i säng och då stooor gråter hon.. vill jag ska " hålla handen"... osv. jag bäddar om hon stressar upp sig mer och mer.. jag Ramsar tryggt ut.. på med radio utanför och gör lite husljud uppe. Detta köps INTE av fröken!
Hon ropar, gråter, skriker, tycker synd om sig själv, är arg, osv osv.. Jag gör INGET mer än att bara låta henne vara, fast det hugger bra i mamma hjärtat vill jag lova. Jag går med mantrat " detta går över, detta går över"..
Men hon låter också arma olycklig mellan varven och då är det svårt. Men min tanke är att jag har miljarder andra saker att göra. Jag har aldrig haft läggnings fnurra. Någonsin. Inte så HÄR. Idag tog det 45 min ...
Jag tänkte att om hon nu är i nån frågande fas , så är det bra för mig att fortsätta hålla attetyd att man sover Preciiiis som vanligt. Jag har inte behövt verktyga lilla gumman ( mer än ramsan) sen hon var lill lill liten. Alltså ingen solis eller buff.. Möjligen varit in lagt till rätta och ramsat ut.
Jag har lärt mig att om jag springer där inne så blir det jobbigare att komma förbi.

Därav gör jag ingenting nu.
Men när GER det sig? Vad gör hon ? Vad frågar hon nu?

Bollar med er

kramar
Mian

[miniz]

Ursäkta för sent svar.
Och du fàr en fràga till svar.

Hur gàr det nu?

Jag tänkte pà en sak. När du säger nu ska vi gà och sova börjar det, visst?
Säg inte det, hitta pà nàgot annat.
Vi hade en liten fnurra med läggningarna till 1,4 àringen. Dà kom jag pà att vi skulle se efter fàglarna när vi rullade ner gardinen och säga hejdà och gonatt till dem. Fnurra över!

Kram.

[Mian71]

Hej!!
Det är bättre då jag gjorde som jag skrev. Samma lika.
Dock är hon " orolig " för att sova.
Hon kan börja vid middagen " inte sova nu mamma" .. Jag svarar
naturligtvis att vi inte ska det och berättar vad saker vi ska göra när vi ätit.
Väl pyamas på så forstsätter hon " inte sova nu. Jag vill inte sova nu"
Hon kan inte konsentrera sig på att ha kul och skratta.
Bara " jag vill inte sova"
Vi läser Saga och samma där.
Jag gör som sagt som jag tidigare gjort och igår smnade hon utan
ett pip. Precis som om hon tänkte " jaha.. Det ÄR väl så här då".
Förstår inte den oro hon fått av Sova som hon älskar egentligen.
Samma oro inför lunchlur.

Gör uppvak på natten. Men de låter jag vara då jag goofade mig i början och va in
Och duttade....( att man aldrig lär sig!!)

Men hon är i en period i övrigt där hon är oerhört mammig, ängslig och liksom rädd för allt möjligt . Flugor, mopeder, myror, ... Ja ni vet...
Jag bekräftar inte rädslan utan påvisar att allt är ok.
Så som man bör..

Idéer? Fas?

Svarar från iphone.... Hoppas det gick läsa
Kram mian

[miniz]

Har du läst den här fràn barnafostran?
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=11420

Det handlar om lite större barn, men är ändà läsvärd!

Vad bra att det gàr bättre.

Kram.

[Mian71]

Hej igen! Tack för tråden du klistrade in.
För det mesta flyter ju allt så himla bra och man blir så ställd när det helt plöstsligt " fnurrar" till sig.
Bortskämd är jag då jag har vänner vars barn ALLTID fnurrar men ändå har åsikter om SHN ... Och åsikter som är helt knäppa när de inte har läst ett ord ur varken barnaboken eller SHN. Men har ju "hört"... grrrrr
Nåväl.. jag har svårt att greppa vad lilla E är. Känslig eller Stark?
Hon är så vansinnigt mkt den starke i bland och så vansinnigt känslig i bland. Man glömmer sig och undrar stilla va är det frågan om NUU?? Hon som ALDRIG brytt sig om myror förr. Snarare sprungit och hämtat bröd åt dem. Vilket vi med glädje tillsammans har matat..
Mopeder har vi suttit på och lekt. Helt plötsligt är hon fruktansvärt rädd för dem..

Men, som sagt. Läggningarna går mycket bättre.. Jag gör som vanligt med en god och glad attetyd.
Ramsar tryggt ut och hon kan fråga i nån minut så där.
Och det är ju bra. Det jag inte förstår är just den oro ( som idag inte började vid middagen utan vid sagan.. framsteg) som hon har" Inte sova NUUU mamma" ..
" Näe, vi ska läsa saga nu"
Gör som du skrev också, nämner inte ordet sova alls.
Men hon förstår ju ändå. Rutinerna sitter som berg!
Hon VET att när sagan är slut så är det sängen som gäller.
Förr pratade hon glatt innan jag ramsade ut. Älskade när jag pussade henne på halsen och hon skrattade så hon kiknade,. Nu ligger hon mustyst och kommenterar inte ett ord, sammanbiten
( och det är inte likt heller - som hon babblat och fnissat innan jag ramsat ut)

Hennes bror har då lyckats med att få henne skratta så hon tjutit med snubbelgubbel lek.
För hon behöver S K R A T T A i den här " ängsliga" fasen (?) hon är i. Hon går inte en meter utan " hålla handen.. " går inte själv längre till lekparken ( förr kunde hon gå i alla fall FÖRE mig och jag lommande lite efter). Och mycket " komma" . HOn ska upp i famnen och jag ska bära. Gör jag det inte blir hon GALEN ! ( Hur gör jag här?? jag vet inte om hon är trött i benen eller om hon är rädd för ngt eller vad det nu kan vara. ?? Men galen blir hon om jag inte lyfter henne. TROR hon är rädd för att det ska komma en moped eller nått?? TIPS önskas)
Jaja, nu surrar jag på här. Men det är lite skönt att bolla tankar i detta forum även om det nu inte bara handlade om fnurran.

Tack för att ni finns här ute!