Idag har många tokigheter begåtts.
Plockat upp skrikande lillebror på dagsluren. Check! (pappan
)För omständig läggning. Check!
Plockat upp skrikande lillebror vid nattning. Check!
Stannat inne och sjungit barnet lugnt. Check!
Grundproblemet är lillebrors ifrågasättande om man ska sova. Han är 2 år och förtrotsar. Där har vi massor att jobba på. Ska läsa här för att komma tillbaka på banan. Tack kära forum! [-o<
Men... mitt andra problem som jag inte är säker på hur jag ska hantera är att lillebror stör storebror, snart 4 år, som blir bekymrad över hans skrik. Efter ramsan kommer lillebrors vrål och strax därpå kommer storebror tassandes och gör oss uppmärksamma på att lillebror skriker, att lillebror vill upp, osv. Då leder vi storebror tillbaka och ramsar ut igen. Ibland med nya protester, ibland med en lugnare lillebror. Att storebror kommer upp stör ju oss ännu mer eftersom vi försöker störa lillebror så lite som möjligt och göra husljud.
Ikväll var protesterna extra stora och storebror hindrades när han var på väg ut med täcke och gosedjur. Han ville och kunde ju inte sova där när brorsan skriker så, sa han. Det förstår jag!
Jag har även förstått att storebror ibland går fram till sin skrikande lillebror i sängen för att... ja kanske lugna honom?
Hur hanterar vi storebrors spring i lillebrors ärende? Det lär väl bli några kvällar till med förtrotsprotester innan vi är i hamn med lillebror, så hur förklarar och agerar man för storebror att snällt ligga kvar i den inte så roliga sovmiljön?
Det positiva med kvällens läggning var att jag till slut backade från mitt verkningslösa sjungande inne i sovrummet (jo, iofs jag lugnade lillebror) och pojkarna somnade själva efter en del protester. När storebror kom upp en sista gång när läget var någorlunda lugnt och var kissnödig sa han, "Jag och Pontus kan inte sova utan din vackra sång".
Självklart kunde dom det! :thumbsup:Ida
