Hjälp! 1:a natten avklarad med 18-mån som bara rymmer

[Snart3pojkar]

Vi har alltid haft mer eller mindre stora sovproblem med vårt andra barn, Fritiof, som i förra veckan blev 18 månader. Han somnar in bra men vaknar sedan flera gånger under natten och det slutar alltid med att han sover i vår säng. Till saken hör att han snart ska få ett syskon (jag är i v 37) och jag skulle så gärna vilja få bort F från vår säng innan dess.

Jag kom nyligen i kontakt med kuren och tänkte att detta kunde vara något för oss. Min man är en skeptiker, håller dock på att vända, så jag bestämde mig för att köra själv, dvs. ta de första fyra nätterna. Därefter skulle även han komma in i bilden. Jag är heltidssjukskriven pga graviditeten och kan därför sova när barnen är på dagis. Även F är ett dagisbarn, varpå upplägget under dagarna inte är helt i min kontroll. Dock har de bra rutiner och F har alltid sovit 1,5-2 timmar där.

Efter att ha läst på, velat ett tag - orkar jag verkligen det här? - så bestämde jag mig. Och igår var första natten. Fick hjälp med skrattet-till go'natten och att stoppa i sängen av min man. Sedan gick allt bra, vi har som sagt inte haft problem med själva insomnandet tidigare heller. F har dock ätit välling i sängen tillsammans med en godnattsång och sedan har vi sagt god natt och gått ut. 9 av 10 ggr har han då somnat själv efter en liten stund. Även med lite nya rutiner tog själva läggningen bara 10 min igår. Han hostade och gnällde lite några gånger men somnade då direkt när jag hade varit inne och tillrättalagt samt ramsat mig ut.

Sedan förflöt natten mer eller mindre smärtfritt fram till kl 23:40. Då kom det första, ordentliga uppvaket. Även detta gick bra att hantera men i en timmes tid sov han ryckigt och vaknade med 5-10 min mellanrum. Efter en halvtimme, ca 00:15, svarar han dock argare, börjar hosta mycket i gråten (låter nästan som att han ska kräkas) och nu håller vi på i ca 30 min med påminnelse, arg gråt osv. Jag försöker minimera att gå in, endast när han jobbat upp gråten ordentligt. Då har jag buffat honom kort (han accepterar buffning utan problem), markerat med solfjäder och sedan snabbt gått ut med ramsan. Men helt plötsligt hör jag en duns (kl 00:34, efter ca 1 timme) och det är F som har klättrat ur sängen. Jag fick en chock för detta var jag inte beredd på, han har aldrig gjort det tidigare. Men han blev snabbare och bättre under natten!

Nu följde 2,5 timmar med en hysterisk F som klättrade ur så fort jag påbörjat ramsa nr 2, på andra sidan dörren. Tror han kom upp nästan 40 ggr. Jag hann knappt ta upp boken för att försöka hitta ledtrådar till detta problem, så stod han redan i dörrspringan. Dock upptäckte jag efter en stund, när jag slutade lyfta upp honom direkt, att han ville bli ledd tillbaka till sängen, ilyft, och därefter buffad alt. solfjädrad (jag körde båda metoderna för att testa vad han svarade bäst på). Till slut bröt jag rymmningsförsöket direkt uppe på spjälsängen och då orkade han inte längre. Men då hade vi också hållt på i 2,5 timme och var båda helt slut, tror min rygg aldrig kommer att återhämta sig. Har ju dessutom stora magen i vägen så kroppsställningen blir minst sagt ansträngd.

Nu sov han i 3,5 timme med bara ett kort, lätthanterligt, uppvak. Tills han vaknade ca en timme före väckning (som är 7:30) och sedan upprepade sig en morgonvariant av natten med rymningsförsök och jag som stoppade mitt i. Tjugo över sju gjorde vi glad godmorgon och mötte en gråtande F som stod upp och precis var på väg att börja klättra ur. En mycket trött och förvirrad liten kille som nu ska försöka klara en hel dagisdag.

Oj, vilket långt inlägg. Hoppas någon orkar läsa och kanske ge mig något tips inför natt 2. Känner att det blir tufft med samma sak en natt till och nu ska man ju helst bara ramsa, inte vara inne i rummet så mycket. Jag vill dock gärna fortsätta kuren, inte ge upp, men behöver absolut hjälp med tips och råd. Har nu läst att man ska låta barnet klättra tillbaka själv med en liten stol så det ska jag göra. Men bör jag stoppa honom i dörren eller medan han klättrar? Och är det ok att ta en natt till med buffning/längre SF eller ska jag bara tillrättalägga, markera med SF och sedan gå ut med ramsan?

Tacksam för svar!

[Sarisparis]

Hej Snart3pojkar!

Grattis till bebisen i magen och vad fint att du tar tag i blivande storebrors sömn redan nu. Har du läst Frâgor och svar-delen i boken. Följande passar in ganska bra hos er, eller hur?

På rymmen

I natt hände något som jag fasat för. Min dotter Isabelle, 17 månader, klättrade ur spjälsängen och travade ut ur rummet! Efter att hon skrikit både länge och väl kände jag att jag inte hade något annat val än att lägga henne hos mig, och där bökade hon runt i två timmar innan hon till slut somnade.

Nu vet jag inte vad jag ska göra. Jag har panik inför kvällen, eftersom jag inte vet var jag ska lägga henne. För nu har hon väl kommit på att det bara är att klättra ut från spjälsängen …

Som du ser är det ingen bra idé att ta in henne till dig i din säng. Hon sover inte bättre för det. Poängen för henne var inte att rymma, och det var inte av längtan efter dig och föräldrasängen som hon besteg ett omvänt Himalaya. Poängen för henne var att klättra. Så stoppa paniken i lådan, lägg henne som vanligt och ge henne en särskild liten minikur för detta!

Lägg tillrätta – så som du tycker brukar fungera – och håll kvar den lilla barnakroppen med båda händerna i cirka tio sekunder utan att säga någonting (solfjädern). Ha mörkt i rummet. Tryck till lite extra avslutningsvis, res dig och gå genast ut, utan att vända dig om eller dröja på tröskeln, medan du påbörjar godnattramsan som bör vara sjungande, rytmisk, punktsättande, bestämd, säker och lång nog. Kör fyra ”verser”, efter varandra utan paus. Sätt dig sedan i dörröppningen så att hon kan se dig och syssla med något som inte har med henne att göra. Så fort du hör att hon tänker börja krångla sig ur sängen, går du genast dit mycket snabbt, utan ord, lägger henne ner igen och gör likadant som förut. Håll på så tills hon ger upp försöken. Ropar hon och vill olika saker, svarar du med samma ramsa som du drog förut, modell goddag-yxskaft. Förr eller senare ger hon med sig och somnar.

Kommer hon sedan larvande i natten för att leta rätt på dig, eftersom hon varit så duktig och klättrat ur sängen, gäller det att genast ta henne tillbaka (hon ska gå själv) och göra om proceduren. Ta fram en stol och låt henne klättra i igen. Det får ta sin lilla tid och möda. Tryck till sedan och gå ut med din vänliga men bestämda ramsa x4.

Det här är som sagt en vanlig hobby, men den går förbi på några nätter – särskilt om du ger den lilla människoapan en klätterstege att klänga i på dagarna! Eller varför inte en hel klättervägg?!

Mâste han gâ pâ dagis under kuren? Lâter som mycket att hantera pâ samma gâng för lille Fritiof.

Lycka till frân en annan mamma som ocksâ förbereder sig pâ livet med tre smâ pojkar

[Snart3pojkar]

Hej Sarisparis,

Tack för ditt svar och grattis själv till en liten i magen!

Just den här frågan, "På rymmen", var det som jag till slut lyckades läsa, precis innan Fritiof äntligen kom till ro. Det var för att jag läste det som jag bestämde mig för att bryta rymningsförsöket mitt i. Och då slutade han. Mitt problem under den här perioden var annars att jag knappt hann ta upp boken innan han stod i dörröppningen.

Vad gäller dagis så hoppas jag att han ska fixa det. Han trivs bra där, har sin storebror i närheten och kan deras rutiner. Det är hans vardag. Och idag hade det gått bra, trots att han var mycket trött. Men det har han varit ofta annars också, pga dålig nattsömn.

Det här är lite sista chansen att göra en kur innan nästa bebis kommer. Funkar det inte nu får det bli i sommar, när vi alla är lediga. Inget fel med det, kanske. Men jag vill ogärna bryta nu när vi har börjat. Så jag kör igen inatt, försöker mörklägga så mycket som möjligt - för att försvåra klättringen - lägger ut en madrass att landa på, tar fram en stol att klättra tillbaka på och övar klättringen nu före kvällen.

Håll tummarna!

[Sarisparis]

Mitt problem under den här perioden var annars att jag knappt hann ta upp boken innan han stod i dörröppningen.

Jag ser scenen framför mig!
Nu vet du ju hur du ska göra inatt, sâ det blir kanske lite mindre underhâllning av det hela. Glöm inte Attityden, allt stâr och faller med den.

Så jag kör igen inatt, försöker mörklägga så mycket som möjligt - för att försvåra klättringen - lägger ut en madrass att landa på, tar fram en stol att klättra tillbaka på och övar klättringen nu före kvällen.

Mörkläggningen är superviktig, det ska vara KOLsvart. Lilla hjärnan gâr igâng direkt om man ser nâgonting alls, sâ fuska inte med mörkläggningen!

Lite out of topic, men eftersom du är bekant med kuren sen bara helt nyligen sâ...
Känner du till Barnaboken? Den är ett mästerverk, hjälper en igenom allt smâtt och gott som kan dyka upp de första sexton âren och gör underverk för syskonrelationen och familjen i sin helhet. För att inte tala om vilken booster det är för mamma och pappa.

För lille grabben i magen sâ kan jag varmt rekommendera standardmodellen , ett alldeles utmärkt sätt att komma in pâ rätt spâr vad gäller mat och sömn (och allt annat 8) ) frân början! Den finns utförligt beskriven i Barnaboken, samt här pâ forumet.

Jag hänger mest inne pâ Späda barn och smâ, dit önskar jag dig varmt välkommen om du har frâgor för lillelillebror

Vi hâller tummarna för inatt! :thumbsup:

[Sarisparis]

En liten grej till, en riktigt bra quickfix för total mörkläggning är att spraya vatten pâ fönstret och pâ sâ vis fästa aluminiumfolie. Kolsvart 8)

[Snart3pojkar]

Tack för alla tips!

Det gick faktiskt riktigt bra inatt. Läggningen tog visserligen 50 min, fyllt av protester och konstant urklättring. Jag var då tvungen att använda solfjädern längre än vad AW egentligen rekommenderar under natt 2. Jag uppfattar att buffning och SF endast skulle vara krisverktyg då, men eftersom F aldrig var kvar i sängen och skrek upp sig utan gjorde det samtidigt som han rymde kändes det som kris hela tiden.

Men jag körde konsekvent på med att han skulle klättra tillbaka själv och till slut trillade poletten ner. Tror faktiskt att jag på sista tillrättaläggandet, där jag bara gjorde en SF-markering, fick till det där med "attityden" ordentligt i ramsan - tack för det tipset. För jag tröttnade lite och sa nästan ifrån med ramsan och då blev det tyst.

Därefter sov Fritiof i 10,5 timmar - helt otroligt. En gång fick jag ramsa utanför dörren men annars var det bara lite gny och gnäll då och då, som aldrig blev något ordentligt uppvak. Vid de tillfällena stod jag bara utanför och lyssnade, för att sedan konstatera att han nog gnällt i sömnen.

40 min före väckning vaknade F och var ordentligt ledsen. Jag körde 30 min med samma metod som vid läggningen men det var omöjligt för honom att somna om (hade tyvärr blivit lite ljust i rummet också, ska försöka åtgärda det inatt, samt att blöjan visade sig ha läckt lite grann) så då gjorde vi glad godmorgon lite tidigare än planerat, mest för att min man skulle kunna vara med innan han behövde rusa till jobbet. Idag har han varit glad, ätit bra, men ordentligt trött - somnade mitt i lunchen på dagis (men det har hänt ganska ofta tidigare).

Inför natt 3 har jag egentligen bara en oro. I och med att Fritiof klättrar ur sängen direkt när han är missnöjd har vi inte kunnat öva upp dialogen med ramsan. Jag hinner knappt säga påminnelsen så står han redan och försöker få upp dörren. Under natt 1 var det en eller två gånger som jag kände att det funkade, men det var innan han kom på hur man klättrar ur. Och natt 3 ska det ju vara slutbuffat, eller som för oss - ingen mer lång solfjäder.

Så, jag håller tummarna för en bättre läggning och kommer nog att köra samma taktik som natt 2 (vad gäller rymningarna), men med väldigt korta, markerade solfjädrar, istället för långa. Hoppas det funkar!

[Snart3pojkar]

Vi har nu avklarat tre nätter av kuren och det går ganska bra. Mitt stora problem är dock att Fritiof storgråter och rymmer så fort han vaknar till. Jag hinner ramsar utanför dörren (vilket jag bara gör när han är ledsen, ej vid smågnäll) men några sekunder senare är han där och rycker i dörren. Det känns som att verktygen som ingår i kuren inte står till mitt förfogande ordentligt.

Skulle behöva hjälp med förtydligande vad gäller denna text i FRÅGOR OCH SVAR i SHN.

På sid 215 skriver Anna Wahlgren:

1). "Sätt dig sedan i dörröppningen så att hon kan se dig och syssla med något som inte har med henne att göra. Så fort du hör att hon börjar krångla sig ur sängen, går du genast dit mycket snabbt, utan ord, lägger henne ner igen och gör likadant som förrut."

Men några rader högre upp står det att det ska vara mörkt i rummet, och mörkläggningen är något som flera trycker på som ett verktyg mot rymmare. Hur går det ihop? Ska jag alltså sitta inne i rummet, med dörren stängd bakom mig? För om jag sitter utanför, "så att hon kan se dig", blir det ju ljust i rummet. Eller ska jag ha helt mörkt även utanför dörren? Det funkar under natten men låter fel och konstigt vid läggningen. Och på morgonen är det ljust i vårt rum utanför och mycket svårt att mörklägga helt.

2). "Ropar hon och vill olika saker, svarar du med samma ramsa som du drog förut, modell goddag-yxskaft."

Är det rätt uppfattat att jag bara ramsar när jag lagt tillrätta och är på väg ut ur rummet? Eller är denna ramsa svar som ges utanför stängd dörr? Det känns lite oklart eftersom jag ska sitta på en stol i dörröppningen.

3). Och hur ska jag egentligen göra när jag lagt tillrätta? Det står "gå genast ut" när man lagt tillrätta. Återigen, hur går det ihop med att 1. det ska vara mörk och 2. barnet ska kunna se mig???

Och så en slutlig, lite fånig, allmän fråga. Jag har hela tiden stängt dörren så att den går att skjuta upp, dvs. inte helt och hållet. Är det fel? AW skriver (SHN, sid 153) att man drar till dörren efter sig. Jag har tolkat det som att inte stänga helt, med nedtryckt handtag.

Mycket tacksam för hjälp med att tolka detta!

[Sarisparis]

Hej Snart3pojkar

Jag förstâr det som att Fritiof sover bättre och bättre? Bra jobbat! =D>

1). "Sätt dig sedan i dörröppningen så att hon kan se dig och syssla med något som inte har med henne att göra. Så fort du hör att hon börjar krångla sig ur sängen, går du genast dit mycket snabbt, utan ord, lägger henne ner igen och gör likadant som förrut."

Men några rader högre upp står det att det ska vara mörkt i rummet, och mörkläggningen är något som flera trycker på som ett verktyg mot rymmare. Hur går det ihop? Ska jag alltså sitta inne i rummet, med dörren stängd bakom mig? För om jag sitter utanför, "så att hon kan se dig", blir det ju ljust i rummet. Eller ska jag ha helt mörkt även utanför dörren? Det funkar under natten men låter fel och konstigt vid läggningen. Och på morgonen är det ljust i vårt rum utanför och mycket svårt att mörklägga helt.

Jag är ingen kurexpert, men som jag tolkar det sâ kan du ha sâ kallat ledljus. Alltsâ ljus utanför hans rum (där du sitter och är Strängt Upptagen Med Nâgot Mycket Viktigt), men mörkt inne pâ hans rum. Hans säng placerad sâ att han kan se dig men utan att ljuset faller direkt pâ honom. Hänger du med? Om det är väldigt stark belysning utanför vanligtvis kanske du kan dämpa den lite, t ex istället för normal takbelysning ta dit en liten lampa för att hâlla dig sällskap med ditt broderi/din bok eller vad du nu pysslar med.

2). "Ropar hon och vill olika saker, svarar du med samma ramsa som du drog förut, modell goddag-yxskaft."

Är det rätt uppfattat att jag bara ramsar när jag lagt tillrätta och är på väg ut ur rummet? Eller är denna ramsa svar som ges utanför stängd dörr? Det känns lite oklart eftersom jag ska sitta på en stol i dörröppningen.

Enda gângen du ramsar inne i rummet är när du är pâ väg ut (efter tillrättaliggande) och du ska hinna ut pâ första versen. (budskapet är att du hâller vakt utanför hans sovställe sâ att han kan sova lugnt och ostört). Som svar pâ frâgor (skrik, grât) sâ ramsar du utanför rummet. Men eftersom du har en liten rymmare sâ störtar du ju in sâ fort du hör att han rymmer och lägger tillrätta - och GÂR sâ fort du kan, med ramsan som sällskap. Tolkar jag dig rätt sâ rymmer han direkt han vaknar, varje gâng? Poängen med ramsan är ju att fâ till en dialog, sâ att det är den som "tar" och gör sâ att barnet lägger sig ner, trygg och lugn, och somnar om själv.

3). Och hur ska jag egentligen göra när jag lagt tillrätta? Det står "gå genast ut" när man lagt tillrätta. Återigen, hur går det ihop med att 1. det ska vara mörk och 2. barnet ska kunna se mig???

Förstâr inte riktigt din frâga. Hans rum ska vara mörklagt. När han ligger lugnt i sängen (efter tex solfjäder) sâ gâr du "genast ut". Ditt jobb är att fâ honom lugn och pâ plats, somna fixar han själv när han väl fâr vara ifred och vet med sig att du hâller vakt utanför sâ att han vâgar sova lugnt. Eftersom du är inne pâ en liten rymmarkur sâ lämnar du dörren lite pâ glänt och har ljust utanför rummet (som jag skrev ovan). Men ljuset ska inte falla direkt pâ lillkillen.

Och så en slutlig, lite fånig, allmän fråga. Jag har hela tiden stängt dörren så att den går att skjuta upp, dvs. inte helt och hållet. Är det fel? AW skriver (SHN, sid 153) att man drar till dörren efter sig. Jag har tolkat det som att inte stänga helt, med nedtryckt handtag.

Ja, stäng inte dörren med handtag (iaf inte sâ länge som rymningarna pâgâr).

[TorsMamma]

Hej, du har fått utmärkta svar av SarisParis

Vill bara tillägga, att vissa barn kräver att dörren är helt stängd (typ min son) då sitter man vakt utanför med ständ dörr och stoppar så fort de öppnar och vill komma ut. Fixa därinne kan de göra och märka att det är inte så skoj att klättra ut som man kan tro.

Jag fick på min son sitta utanför och inte ingripa vid minsta pip, för då blev det just "underhållning" av det hela. Så här måste du själv göra en viss avvägning. Vad kommer passa er? Du märker nog snart om du gör för mycket och att det då blir underhållning = dags att backa.

Sist, glöm inte öva massa i och urhopp på dagen! Det skall bli så självklart att man inte "vill" hoppa ur på natten.

Och, utevistelsen. MINST 1 timme på fm och 1 timme på em ute, springa, klättra och vara fysiskt trött. Man måste vara så fysiskt trött att man faktiskt VILL ligga kvar och sova.

[Snart3pojkar]

Tusen tack för allt stöd och engagemang! Helt fantastiskt med detta forum där man kan få hjälp snabbt och tips när man känner sig rådvill!

Det har inte känts så lätt det här, för mig. Höggravid och allmänt slut men ändå väldigt angelägen om att få till en vändning. Vi har ju i stort sett kört två kurer parallellt - den vanliga samt nattsmygarkuren. Men det går!

Jag måste berätta att jag är sååå glad och nöjd med vår senaste natt. Läggningen gick rekordsnabbt, för att vara oss, bara en kvart med totalt 9 rymningar. Jag körde korta tillrättalägganden, med bara 3-5 sek långa solfjädrar. Natten innan tog samma läggning 30 minuter.

Därefter sov F i 10,5 timme med bara ett kort avbrott som jag klarade av utan att gå in. Kl 6:23, ca en timme före väckning, vaknade han och var riktigt ledsen, Fyra rymningar (körde lite längre solfjädrar 1-3 min) och ca en kvart senare blev det tyst. Dock kom han igång igen efter 3 minuter. Men med bara ett tillrättaläggande och solfjäder på 3 min somnade han om och sov tills vi väckte honom. Helt fantastiskt! Han sov som en stock när vi kom in och undrade verkligen vad vi höll på med.

Jag är beredd på bakslag, så klart, och imorgon ska min man ta över (jag kör en natt till) och betyder ju också en viss oro. Men efter en sådan här natt vet jag att det kommer att funka även för oss, så fort allt det nya har hunnit sätta sig ordentligt och om vi kör på konsekvent! Det känns otroligt bra för hela familjen och jag kan snart äntligen börja tänka på nästa bebis som, förhoppningsvis, ger oss lite mer tid innan han dyker upp (vecka 38 i dag).

Tack igen!

[Sarisparis]

=D> =D> =D>

BRA JOBBAT! :thumbsup:

Njut nu av stora magen den lilla tid som är kvar. Och sâ kanske vi fâr äran att lära känna lillelillebror inne pâ Späda och smâ sen?