Kan vi åka bort fast kuren inte är helt avslutad?

[morfrom]

Hej

Vi är nu inne på andra natten med kuren och har hittills haft resultat över all förväntan. Första natten blev Lova lugn på 15 (!) min och somnade inom 45 min. Sov i ett sträck i 4 timmar och sen vaknade hon till några gånger under natten, men var lätt att få att somna om. Behövde inte buffa i slutet på natten. Det räckte med ramsa redan då.
På dagen har det funkat hyfsat bra med snabb insomning vid lurarna och bara lite trassel på sista luren.
Nu har vi (jag) lagt henne för andra natten och det gick sådär. Hon la sig tyst och jag ramsade mig ut var hon tyst men sen började knorrandet och det höll på i över en halvtimme. Hon liksom gnäller, tystnar, gnäller, tystnar i all evighet kändes det som.
Ramsade lite ibland och det kändes som hon svarade på det men när jag slutade tog det fart. Men det löste sig som tur va tillslut så nu sitter jag i spänd förväntan inför natten. Men nu till min fråga.
Vi ska egentligen åka till fjälls på fredag med några vänner och kommer då vara mitt i uppföljningsveckan. Ska vi avboka eller åka?

Vi är lite oroliga att det ska sabba allt. Men vi känner ju att det gått så otroligt bra hittills och jag är en bestämd dam så jag tror mig inte ha några problem med att förmedla säkerheten. Men vad säger ni, är det dumt att äventyra?

Stolt nybörjare och stort fan.

M

[morfrom]

Vi är fortfarande ( 1 h till) på andra natten och Lova har sovit igenom HELA NATTEN. Ja hon vaknade 3 ggr men bara för att gny kort och sen somna om själv, hon var säkert inte ens vaken.
Jag är så lycklig och vill bara berätta för hela världen vad fantastiskt det är. Jag vill helgonförklara Anna och jag jublar inombords av glädje. Om 1 timme ska jag jubla tillsammans med Lova och sambon. Det ska bli underbart!!!!
Klart vi kan åka bort! Det är ju upp till oss om det ska funka eller inte.

[ilindstrom]

Hej och välkommen hit

Vilken härlig rapport. Är så glad för er skull. Snyggt jobbat av lilla Lova \:D/

Klart vi kan åka bort! Det är ju upp till oss om det ska funka eller inte.

Så ska det låta. :thumbsup:

hälsningar
Ida

[morfrom]

Nu sliter vi. Allt har gått jättebra med nattning och redan andra natten sov hon 12 h och så även tredje natten. Första luren har alltid gått bra, andra luren brukar gå bra (utom i dag) tredje luren har krånglat lite båda dagarna.
Schemat ser ut så här:

07.30 Vakna
8.00 gröt+bröstmjölk
10.00-10.45 sova
11.30 mat+välling
13:00 -14:30 sova
15:00 mat+välling
16:30 -17:15 Sova
18:00 gröt
18:30 Bad
19:00 vällning
19:30 Sova

det som händer är att hon oftast somnar med en gång, men sen kan hon vakna under luren och då får vi henne inte att somna om.
Hon skriker väldigt fort upp sig och ramsorna tar inte alls.
Tillslut är luren slut enligt schema och då går vi in och låtsas som livet leker och lugnar henne i vagnen innan vi tar upp henne.
Men varför tar inte ramsorna?
Ramsar vi för ofta? Försöker hålla det till varannan minut men det hjälper inte, då hinner hon arbeta upp sig. Men att ramsa för ofta biter inte heller. Ska man vara snabb med att ramsa som svar när hon vaknar på luren och sen ramsa henne i sömn eller??? Vi har varit "tvungna" att gå in och lugna har det känts som men det funkar inte heller. Det verkar som vi stött på patrull. Så hemskt när allt börjat så otroligt bra.

M

[annawahlgren]

Tålamod, tålamod

Här är världen full av nyheter och lilla barnet är frenetiskt i färd med att lära sig alla dessa nyheter. Men liiite tid får det allt ta innan ALLA polletter trillat ner 8) Du tog inte körkort på tre körlektioner, häller ur (barnbarnsuttryck)

Så du måste vara beredd på extra förvirring om ni nu reser bort / byter bil mitt i alltihop Det ÄR tyvärr så.)

Varför inte vagna henne lugn om och när det behövs, när hon nu ändå ligger i vagnen på lurarna (Finns filmsnutt på effektiv vagning under SHN-fliken.)

Själv skakar handtag som avslutning i stället för att ramsa. Ramsan hör till natten för mig och till lurar som är stationära, som i spjälsäng eller stillastående vagn

Jag är så lycklig och vill bara berätta för hela världen vad fantastiskt det är. Jag vill helgonförklara Anna och jag jublar inombords av glädje.

TACK TACK TACK och här är verkligen en till som jublar =D> Pris och beröm :-({|=

O:)

[morfrom]

Underbart med stödet!
Vi kämpar på. Nu gjorde jag som du sa och gick in och vagnade lite. Sen ramsa. och då lugnade hon ner sig och jag drog en bekräftelse med bestämd, uppmuntrande mjuk röst och då lugnade hon sig, men jag behövde upprepa proceduren 3 ggr, men hon lugnade sig då.
Tidigare har jag också ramsat när hon skrikit och försökt överrösta, och vara bestämd "nu räcker det, jag har fjorton kor... " osv. Men det kanske är mest i början?
Nu kanske man mer ska uppmuntra och bekräfta?
(Antar att det är svårt att veta, det är ju säkert så olika.)
Men gå in och vagna? Stör man inte då?? det har jag varit så rädd för.

Ja jag har redan börjat berätta för världen om dig. Tänker fortsätta med det!
Du är bäst!!!

[annawahlgren]

Tack, tack

Som sagt, jag ramsar inte alls när jag har vagnat.

Men det går inte att generellt säga "gör så här - alltid" eftersom SHN är en process. Precis som dina körlektioner... eller deras resultat... om man säger

Vad man strävar efter är att ge SVAR, och det svaret måste ges utifrån den frågan som ställs NU. Det kommer nya frågor hela tiden i denna skur av nyheter som SHN-kuren innebär Varning bara för att börja fråga själv och vänta på godkännande nickningar från barnet [-X Minsta orosvarg som smyger sig in ställer till PROBLEM så skjut dem, BANG

Vlket i praktiken betyder att man bär sig åt inför lilla barnet som om man visste PRECIS vad det är man gör och varför (och det vet man, strängt taget, om man läser på i Internationella SHN tills ögonen blöder, och sedan börjar om igen, allt eftersom kuren fortskrider, eftersom man ser med nya ögon hela tiden när man väl är DÄR, i processen).

Och så rusar man till forumet, eller till den ömme fadern, eller till köket / badkaret / trädgården och ventilerar sina frågor men INTE inför barnet, inte hängande över vagnen eller sängen, inte hängande i dörröppningen heller, inte hängande alls [-X för vips, tassar orosvargarna in och tar över, brr...

O:)

[morfrom]

Jag har en hel flock vargar inom mig. Dom river sönder bröstet på mig. Men men jag kämpar hårt mot att de ska ta över, speciellt med att ställa frågor här hela tiden under mina mest förtvivlade stunder. Konstigt vad fort ens självförtroende kan raseras.
Men det ska ju inte handla om mig utan om Lova och hon behöver två starka ledare som visar väg. Vi kämpar på och tackar för all hjälp på vägen.
Vi har läst boken så många ggr nu att det känns som man kan den utantill. Men ändå är man osäker på om man ger rätt svar på alla frågor. Och antagligen kan man inte det heller. Ingen är ju som den allvetande skräphögen, som har svar på allt. Och ibland kanske man får slå sig till ro med att man svarade så gott man kunde och mer kan man inte göra just då. Man får lära sig och svara bättre nästa gång. Och öva på. Och skjuta vargar.
Och bara låtsas som man svarar precis rätt. För då märker hon kanske inte att man svarar fel.
Kram på er allihop där ute. Vi kämpar på och tackar för stödet. Kommer säkert hitrusande igen snart, men för stunden är jag lugn, för Lova har somnat för kvällen och lugnet har lagt sig över Karlstad.

M

[TorpSara]

Nu har jag läst på om lugnet och säkerheten en gång till och känner mig rustad till tänderna inför dagen. Natten har varit perfekt Mkt nöjd.

Har ändå en fråga. Om det blir så att man inte lyckas lugna henne under luren och hon ligger och klagar och protesterar, tiden tar slut och det är dags att ta upp. Ska man "storma in" och skoja på och få henne att skratta? Det är det vi gjort men då blir hon ju nästan arg, men det går ju över. Antagligen är hon ju arg för att hon inte kunnat sova och nu är luren slut och ni kommer och skämtar bort det. Typ.
Vad göra?

M

[annawahlgren]

Tänk då att det viktigaste inte är att hon sover varje minut hon "ska". Det viktigaste är att hon har förutsättningarna. Så ge henne dem

(Missa inte frågorna och svaren i näst sista kapitlet i Internationella Sova hela natten. Ingenting är nytt under solen )

Och ja, bär er åt som om allt är bara helt fantastiskt underbart toppenkul och störttrevligt. Jublande äventyr på gång! Varje gång!

Då tror hon det snart själv. Och vips - BLIR det så. För att hon tröttnar på att tycka synd om sig själv (så som ni, förmodligen, har tyckt synd om henne tidigare). Sådant har ju, trots allt, aldrig gjort någon människa glad. Det inser särskilt små barn ganska snabbt

Men återigen: tålamod, tålamod - med målet för ögonen hela tiden. Körkortet

[morfrom]

Båda lurarna hittills i dag har gått skrutt! Den ena pågår för fullt om man säger så. Lova är helt vansinnig och jag vet inte vad jag gör för fel och blir mer och mer osäker. Släpper säkert in både en och tio vargar men hur ska jag göra när jag skjuter skarpt. Jag måste ha missat helt för hon bara skriker och skriker. och tystnar och börjar om. Vagna funkar inte, ramsa funkar inte, solfjäder funkar inte, va tyst funkar inte.

[annawahlgren]

Ditt problem är bristande tålamod.

Du är tvungen att sansa dig. Lugnt och fint GENOMFÖR man det man håller på med, tills budskapet nått fram och man verkligen lyckats lugna barnet. Det är det som är din uppgift.

Det du beskriver är ett bombardemang av frågor till BARNET. Du testar, fnattar, ändrar, hattar och driver henne mycket riktigt till total förvirring. Det är det sista hon behöver. Hon behöver din säkra ledning, den som är betryggande i ordets sanna bemärkelse.

Kan du inte ge den så gå hellre därifrån och låt henne vara i fred för dig, förlåt att jag säger det

Skärpning nu - eller strunta i hela företaget Så här kan vi inte ha det.

Gräl, gräl

(ändå )

[morfrom]

Du har så rätt så rätt.
Men det är en sak som förvirrat mig. Du säger att inget barn får skrika för dig. Men dom får svära och ha sig. VAD är skillanden? Jag försöker lyssna, men är nog inge bra på att skilja på dessa två.

M

[morfrom]

Lova äter som en häst och är glad som en mört.
Nätterna fungerar perfekt
Och nu får pappa ta över. Han kommer in med nytt lugn.

Vi fortsätter uppdatera er ( om ni nu orkar höra mer)

[annawahlgren]

Du säger att inget barn får skrika för dig. Men dom får svära och ha sig. VAD är skillnaden?

Underskatta inte dig själv. Nog kan du skilja på en ledsen vuxen och en ilsken vuxen

Små barn är gjorda av detsamma som vi vuxna. Det är bara att lyssna. Lyssna noga. Det får du användning för hela lilla barnets uppväxt igenom.

Ur Internationella Sova hela natten:

"Enligt Sova hela natten-kuren får små barns frågor aldrig lämnas obesvarade. Deras oro för livhanken, fruktan för vargen, ängslan för sin obestridda hjälplöshet får aldrig förklinga ohörda.

För mig får inga små barn skrika alls.

Det gör de ändå, som bekant, men den mängd frågor de ställer första gången, första kvällen under Sova hela natten-kuren, ska ha ögonblickliga och i ordets rätta mening betryggande svar – även om detta första svar tar sina modiga 20-45 minuter att förmedla till små barn som aldrig sovit bra (eller sovit alls, höll jag på att säga).

Små barn får vara på dåligt humör, de får vara ilskna och reagera med mindre ädla eder - men i min värld får späda och små barn inte vara ledsna eller olyckliga.

Små barn får inte befara sig övergivna en sekund."

O:)