Egentligen skulle jag ha skrivit detta inlägg igår när jag hade mina eldiga känslor, men kylskåpet var tomt så det var bara att åka iväg och handla och därefter stupade jag trött i säng.
Jag och min sambo var på ett möte i BVC-föräldrargruppen igår och samtliga föräldrars bebisar är nu i 2,5-4 månaders åldern och då börjar man ju smått diskutera SÖMNEN (bebisens och föräldrarnas..) mera frekvent. Jag kände hur min puls slog alltmer häftigare och häftigare. Jag bara VISSTE att jag INTE skulle kunna hålla tyst om SHN-kuren och AW. Då jag har mött en hel del reaktioner kring AW och att vi körde/kör SHN-kuren på vår son, har jag bestämt mig för att vara MYCKET ödmjuk och diplomatisk när jag för det på tal för jag har märkt att det här med hur man tar hand om sitt barn är MYCKET, MYCKET känsligt!
Det var när BVC-sköterskan började prata om att det inte är lämpligt att börja styra barns mat o sömnbeteende förrän vid 5, 6-månaders ålder som jag långsamt kände att "jag KAN inte vara tyst!". Hon ansåg dessutom att man inte KAN styra en bebis............!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
. Vad var det mer hon sa....JO, att hon trodde att AW hade någonting med 5-minuters metoden att göra. Men DÄR sa jag ifrån (dock ödmjukt..) att det har hon inte alls!Det känns så svårt att idag återge vad som hände igår....jag var i alla fall i upplösningstillstånd när jag kom hem. Det var så frustrerande att höra på alla dessa föräldrar som upplever att de har problem, men som av BVC får höra mer eller mindre att "så här ÄR det och kom igen när ungen är 6 månader för DÅ först kan man göra något åt det"
...Jag berättade för hela gruppen att vi hade kört SHN-kuren på vår plutt och att det fungerade. Jag hänvisade till detta forum och att jag tyckte att de skulle gå in och läsa om vad kuren innebär och även vad AWs filosofi går ut på. Jag rekommenderade även "Barnaboken". BVC-sköterskan tyckte det var ok att informera sig om olika metoder och uppfattningar och att man därefter får bilda sig en egen uppfattning.
Många av föräldrarna berättade om ständiga turer upp på nätterna, nattmatning, inga dagslurar, mycket oregelbundna matvanor mm mm mm mm. "Han VILL äta 2 ggr per natt", "Vi försöker lägga honom, men han VILL inte", "somnar vid bröstet, då går det bra att lägga honom", "VA? Sover din son 2,5 h i ett streck på dagen???" "Och hela natten???" "Kan ni bara lägga honom????" typ, var sådana kommentarer som kom upp i går. "JAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA" var mitt STOLTA svar. Och det är tack vare MIG och min käre sambo som detta har varit möjligt
! (och er på forumet förstås och AW).Jag är så FULLSTÄNDIGT ÖVERTYGAD att vi gör rätt och att vi har hittat en barnfilosofi som stämmer överens med våra egna värderingar. Jag känner mig så trygg.
Som sagt, jag är jätteförsiktig när jag tar upp AW och att vår son har schema, tas upp på morgonen vid samma tid och läggs vid samma tid, inte nattmatas osv, men jag får verkligen behärska mig när föräldrar upplever att de har problem med sina barn. För samtidigt som de "ropar" efter hjälp så tittar de så konstigt på mig när jag berättar hur vi har gjort/gör. De blir väldigt skeptiska.
En mamma trodde att hennes son inte fick i sig tillräckligt med mat och hade sedan en tid tillbaka börjat sova sämre på nätterna. Jag tog henne lite avsides och berättade om "mat, mat, mat, mera mat" a la AW..... Min sambo upplevde att en kollega till honom hade samma problem med sin dotter (för lite mat=sover sämre), så det verkar vara vanligt..
Vår BVC-sköterska sa att BVC informerar om 5-minutersmetoden vid ca 5,6-månaders ålder (dessförinnan är ju bebisarna "för små" enl BVC...)huga, jag rös i hela kroppen av att få höra om den skräckmetoden.
Jag har insett under de här snart 4 månaderna som jag har varit förälder att det är JÄTTEKÄNSLIGT att diskutera barnuppfostran. Jag är inte den som vill ligga i konflikt med halva världen, men jag tänkte inte hålla käft för den sakens skull, bara vara lite försiktigt och ge råd när människor är mottagliga för det.
Inna vi fick barn trodde jag att jag skulle bli en superblödig förälder, men det har visat sig att det blev precis tvärtom!! Jag känner mig supercooool 8) ! Och, vi har världens coolaste plutt!
Vad har ni för erfarenhet av att diskutera AW i grupp? Vad möter ni för reaktioner från omgivningen?Må så gott alla AW-anhängare!
Kram
Kristin
Så vi Barnaboksfan får vänta in att andra föräldrar är ledsna över sin situation och DÅ kan vi berätta om SHN! 
och att de sedan kan komma med tråkiga kommentarer som att det nog kommer att ändra sig med tiden eller att det kommer bli annorlunda med barn två skiter jag numera fullständigt i ! vill de inte förstå så kan jag inte göra så mycket åt det än att försöka förklara och förklara igen, men hur mycket som går in kan ju inte jag styra över tyvärr... synd bara att så många barn och föräldrar lider i onödan...
)