Hej!
Vi kurade våran dotter när hon var ca 7 månader enl SNH och hon har sedan dess sovit bra hela nätterna ca 19.30-7.30 (med undantag för sjukdom). Under ungefär ett halvt år har hon gråtit efter vatten nån gång per natt, kanske 3-4 nätter/vecka, och det har hon fått - det har inte varit så värst störande fram tills nu.
Nu är hon 2 år 9 mån och vi väntar syskon till henne inom 1 månad. Därmed bytte vi bort spjällsängen för 3 veckor sedan för att göra det i tid innan syskonet tar över sängen. Bytet gick över förväntan. Hon somnade nöjt och glatt i sin nya säng och sov ca 19.30-7.30 (ibland längre) utan att komma bort själv men med uppvaknanden för vatten som förr. Skall tillägga här att hon blev blöjfri dagtid i början av sommaren och har även varit torr nattetid sedan augusti. Hon vaknade/vaknar på natten nån gång och behöver kissa, vilket hon får göra ( även då hon fortfarande hade blöjan på och var alltså torr på morgonen) så vi tog bort nattblöjan för 1 vecka sedan (de har gått bra).
Nu har vi problem! Hon börjar vara riktigt trotsig dagtid och den senaste veckan är hon även sjuk - förkyld med hosta, ingen feber, men hon klagar på ont på tungan. 3 nätter har varit hemska. Hon upptäkte i fredagskväll att hon kan komma ur sängen och vi höll på i 3 timmar med spring, gråtande, skrikande och tillslut arga och uppgivna alla tre. Hon skrek efter vatten, sedan kissnödig, sedan ont munnen, magen osv. osv. Kom ut ur rummet, grät, skrek. Vi förde in, gav vatten, hon fick kissa flera gånger, fick smärtstillande. Efter 3 timmar somnade hon när vi ställde vattenflaska brevid hennes säng. Flera uppväknanden under natten med törst, nödig, hungrig, ont.
Nu har det fortsatt. Hon kommer inte upp från sängen men vill ha vatten (trots flaskan vid sängen), nödig, ont 10-15 ggr/natt.
Jag vet inte vad vi ska ta oss till. Vet inte säkert om hon på riktigt är sjuk. Hon har inte feber, men hostar, har ätit jättedåligt under 4 dagar och verkar vid måltiderna påriktigt ha ont i munnen. Är hängig på dagen och vill ligga i soffan men även busat och lekt som vanligt. Är det sjukdom så måste vi väl vänta på tillfrisknande och sedan kura henne en omgång. Men det är så svårt att avgöra om det delvis är trots. Har så dåligt samvete då jag blir upprörd och arg när hon vaknar om och om igen och gråter, hostar och skriker efter vatten, och jag tvivlar på om hon är sjuk eller om hon bara "kör" med oss.
Hur ska vi gå tillväga? Känner desperat att vi måste få nätterna att fungera innan bebis kommer, hur skall vi annars orka.
Kan någon snäll försöka hjälpa oss?
Trötta hälsningar från en höggravid, mycket trött och uppgiven mamma
Svårigheter med sömn för strax 3-årig tjej. Snälla hjälp!
Svårigheter med sömn för strax 3-årig tjej. Snälla hjälp!
Stolt mamma till Bianca 060217 och Lucia 081227
Hej Binca 
Oj, så jag känner igen mig / oss i din beskrivning!
Jag har en flicka som fyller fyra i januari, och för ett år sen hade vi det nästan exakt lika som ni har det nu.
Vi gjorde det stora misstaget att plocka bort spjälsängen för Alice strax innan hon fyllde tre - supersäker sovare som hon var och trots att jag vet att man ska vänta tills trotsen, även den nattliga, är över.
Efter en vecka började så Alice göra som din dotter - springa, skrika osv... och jag insåg direkt vad jag måste göra: plocka in spjälsängen igen för hon var inte redo för ökensäng ännu.
Så det gjorde vi.
Och så gjorde vi upp en natt-trots-strategi:
Att besvara hennes frågor (skrik) så lugnt och sakligt som möjligt, inget spring, inga diskussioner.
Allt i enlighet med den här tråden, den är verkligen superbra:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=13298
Efter tre nätter lägrade sig lugnet.
Med återfall då och då, som vi hanterade på samma sätt.
Och om jag får gissa, så är hon inte sjuk - hon är helt enkelt trött och mitt i trotsen, och jag är nästan säker på att hon kommer att reagera med stor lättnad om ni återinför spjälisen igen och ger henne klara besked!
(Alice fick börja sova i stor säng för ca två månader sen. Inga problem alls. Nu var hon mogen för den!)
Så läs på i tråden jag skickade, återinför spjälsängen (det är inget bakslag att göra det, tvärtom!) och koppla på Attityden så fixar ni det här!
Kram Mia
Oj, så jag känner igen mig / oss i din beskrivning!
Jag har en flicka som fyller fyra i januari, och för ett år sen hade vi det nästan exakt lika som ni har det nu.
Vi gjorde det stora misstaget att plocka bort spjälsängen för Alice strax innan hon fyllde tre - supersäker sovare som hon var och trots att jag vet att man ska vänta tills trotsen, även den nattliga, är över.
Efter en vecka började så Alice göra som din dotter - springa, skrika osv... och jag insåg direkt vad jag måste göra: plocka in spjälsängen igen för hon var inte redo för ökensäng ännu.
Så det gjorde vi.
Och så gjorde vi upp en natt-trots-strategi:
Att besvara hennes frågor (skrik) så lugnt och sakligt som möjligt, inget spring, inga diskussioner.
Allt i enlighet med den här tråden, den är verkligen superbra:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=13298Efter tre nätter lägrade sig lugnet.
Med återfall då och då, som vi hanterade på samma sätt.
Och om jag får gissa, så är hon inte sjuk - hon är helt enkelt trött och mitt i trotsen, och jag är nästan säker på att hon kommer att reagera med stor lättnad om ni återinför spjälisen igen och ger henne klara besked!
(Alice fick börja sova i stor säng för ca två månader sen. Inga problem alls. Nu var hon mogen för den!)
Så läs på i tråden jag skickade, återinför spjälsängen (det är inget bakslag att göra det, tvärtom!) och koppla på Attityden så fixar ni det här!
Kram Mia
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)Hej igen!
Jag skall ännu tillägga några saker. Vi har rätt så fasta rutiner dagtid och tjejen går på dagis måndag-torsdag. På dagis har hon svårt att sova dagtid men hemma fre-sö sover hon ca 1 timme på dagen. Uppvaknandet på morgonen har det senaste halvåret blivit lite glidande under fre-sö. Hon kan ibland sova ca 19.30-8.30 men går nästan aldrig upp innan 7.30. Måndag till torsdag är det ca 19.30-7.30 som gäller. Hon slutade med napp när vi började med kuradandet vid 7 månaders ålder och då fick hon istället ha en snuttetrasa. Hon har den i munnen och suger på den flitigt och den är absolut nödvändig vid sovande. Är det en nackdel? Jag uppfattade snuttetrasa som en bra grej när vi skulle börja SNH-kuren. Det känns inte rätt att ta bort det käraste hon har, åtminstone inte nu när bebis snart kommer och ställer upp och ner vardagen.
Eva
Jag skall ännu tillägga några saker. Vi har rätt så fasta rutiner dagtid och tjejen går på dagis måndag-torsdag. På dagis har hon svårt att sova dagtid men hemma fre-sö sover hon ca 1 timme på dagen. Uppvaknandet på morgonen har det senaste halvåret blivit lite glidande under fre-sö. Hon kan ibland sova ca 19.30-8.30 men går nästan aldrig upp innan 7.30. Måndag till torsdag är det ca 19.30-7.30 som gäller. Hon slutade med napp när vi började med kuradandet vid 7 månaders ålder och då fick hon istället ha en snuttetrasa. Hon har den i munnen och suger på den flitigt och den är absolut nödvändig vid sovande. Är det en nackdel? Jag uppfattade snuttetrasa som en bra grej när vi skulle börja SNH-kuren. Det känns inte rätt att ta bort det käraste hon har, åtminstone inte nu när bebis snart kommer och ställer upp och ner vardagen.
Eva
Stolt mamma till Bianca 060217 och Lucia 081227
Hej igen Eva 
Under trotsen så tjänar man på att strama upp ritunerna lite extra, små trotsbarn gillar förutsägbarhet och rutiner!
Jag tycker ni ska införa väckarklocka (om ni inte har det) och spika en morgontid som gäller helg som vardag. Väckarklockan kan man ha inne på barnets rum eller strax utanför, men det är bra om den är bärbar så att du kan bära med den till henne och hon får stänga av den själv. Brukar gillas skarpt
Likaså tycker jag ni ska schemalägga en dagvila, och det viktiga är inte att hon sover men väl att hon vilar. Mina barn har slutat sova middag när de varit 2½-3 år, medans en del faktiskt sover middag ända upp i fyraårsåldern.
Prata med dem på dagis och säg att hon behöver en stunds vila varje dag, en paus, även om hon inte somnar.
När morgonen har en tendens att bli tidigare och tidigare, eller nattningen drar ut på tiden brukar det vara ett säkert tecken att minska eller sluta med dagsömnen.
Snutten får såklart stanna En del har nalle, andra snutt, några har en bil 
men som sagt, låt henne ha kvar sin snutt!
Kram![/i]
Under trotsen så tjänar man på att strama upp ritunerna lite extra, små trotsbarn gillar förutsägbarhet och rutiner!
Jag tycker ni ska införa väckarklocka (om ni inte har det) och spika en morgontid som gäller helg som vardag. Väckarklockan kan man ha inne på barnets rum eller strax utanför, men det är bra om den är bärbar så att du kan bära med den till henne och hon får stänga av den själv. Brukar gillas skarpt Likaså tycker jag ni ska schemalägga en dagvila, och det viktiga är inte att hon sover men väl att hon vilar. Mina barn har slutat sova middag när de varit 2½-3 år, medans en del faktiskt sover middag ända upp i fyraårsåldern.Prata med dem på dagis och säg att hon behöver en stunds vila varje dag, en paus, även om hon inte somnar.
När morgonen har en tendens att bli tidigare och tidigare, eller nattningen drar ut på tiden brukar det vara ett säkert tecken att minska eller sluta med dagsömnen.
Snutten får såklart stanna En del har nalle, andra snutt, några har en bil men som sagt, låt henne ha kvar sin snutt!Kram![/i]
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)Hej Mia!
Vad snällt att du tagit dej tid och svarat mej!
Att ställa tillbaks spjällsängen låter ju förståss som det bästa men som det är nu så kan vi ju inte göra det då vi behöver den inom 1-2 månader till nästa barn. I sin stora säng har min dotter en sängkant plus att jag satt en extra skiva vid huvudändan (som gör kanten ca 40 cm hög och puffat upp med kuddar på båda sidorna. Funderar även på om jag skulle lägga kuddar i fotändan av sängen så den blir kortare och mindre. Skulle det möjligen kunna fungera? Hon sprang ju ut från sängen en kväll och sedan gjorde jag dessa ändringar och nu har hon stannat kvar men då i och för sig med en massa skrik och gråt.
Läste tråden du tipsade om, det verkar bra! Jag har dock några funderingar. Ska jag inte alls svara på hennes skrik efter att jag lämnat henne med ramsa första gången? Eller ska jag svara med ramsa (med attityd) utanför nån gång ibland? Om hon sedan springer ut, ska jag då bara gå och lägga henne tillbaks utan att säga nåt alls? Om och om igen tills hon förstår?
Hur är det med vattenflaskan? Ska jag ta bort den helt och hållet eller är det ok tro att ha den brevid sängen (så hon själv kan ta om hon behöver)? Och kissnödigheten? När hon ropar att hon är kissnödig, ska jag besvara det med ramsa? Eller ska vi ha en potta på rummet som vi använder första gången hon ropar kissnödig, sedan lägger henne som vanligt och går ut med ramsa. Därefter borde väl ropen på kissnödighet vara påhitt och kunna besvaras med ramsa utanför?
Det känns så övermäktigt alltihop! Nu har dottern under dagen lekt tidvis helt ok men sett trött ut. Direkt när nåt inte blir som hon vill, skriker hon efter pappa (som är hemma och sjuk) och säger att hon har ont. Hon åt inget till lunch, fick dock sitta med när jag åt men stirrade bara trött och uppgivet framåt. Jag fick inte titta på henne för då blev hon ilsken. Hon verkar helt apatisk och totalt olik henne själv som om hon förändrats på en vecka från att vara en glad och sprallig men mycket bestämd tjej till en unge från ... ja, jag vet inte varifrån
Eva
Vad snällt att du tagit dej tid och svarat mej!
Att ställa tillbaks spjällsängen låter ju förståss som det bästa men som det är nu så kan vi ju inte göra det då vi behöver den inom 1-2 månader till nästa barn. I sin stora säng har min dotter en sängkant plus att jag satt en extra skiva vid huvudändan (som gör kanten ca 40 cm hög och puffat upp med kuddar på båda sidorna. Funderar även på om jag skulle lägga kuddar i fotändan av sängen så den blir kortare och mindre. Skulle det möjligen kunna fungera? Hon sprang ju ut från sängen en kväll och sedan gjorde jag dessa ändringar och nu har hon stannat kvar men då i och för sig med en massa skrik och gråt.
Läste tråden du tipsade om, det verkar bra! Jag har dock några funderingar. Ska jag inte alls svara på hennes skrik efter att jag lämnat henne med ramsa första gången? Eller ska jag svara med ramsa (med attityd) utanför nån gång ibland? Om hon sedan springer ut, ska jag då bara gå och lägga henne tillbaks utan att säga nåt alls? Om och om igen tills hon förstår?
Hur är det med vattenflaskan? Ska jag ta bort den helt och hållet eller är det ok tro att ha den brevid sängen (så hon själv kan ta om hon behöver)? Och kissnödigheten? När hon ropar att hon är kissnödig, ska jag besvara det med ramsa? Eller ska vi ha en potta på rummet som vi använder första gången hon ropar kissnödig, sedan lägger henne som vanligt och går ut med ramsa. Därefter borde väl ropen på kissnödighet vara påhitt och kunna besvaras med ramsa utanför?
Det känns så övermäktigt alltihop! Nu har dottern under dagen lekt tidvis helt ok men sett trött ut. Direkt när nåt inte blir som hon vill, skriker hon efter pappa (som är hemma och sjuk) och säger att hon har ont. Hon åt inget till lunch, fick dock sitta med när jag åt men stirrade bara trött och uppgivet framåt. Jag fick inte titta på henne för då blev hon ilsken. Hon verkar helt apatisk och totalt olik henne själv som om hon förändrats på en vecka från att vara en glad och sprallig men mycket bestämd tjej till en unge från ... ja, jag vet inte varifrån
Eva
Stolt mamma till Bianca 060217 och Lucia 081227
Hej igen!
Som alltid gäller det att avlyssna vart det barkar hän, men min erfarenhet av natt-trots är att ju mer man gör, ju mer man stör
EN ramsomgång, hon VET vad som gäller. Och lägga tillbaka om hon kommer upp.
Jag ber dig fundera en vända till på spjälis, en begagnad kostar inte många kronor och det är bra att ha en extra på lut i framtiden ändå. Kanske kan du bara låna en av en granne eller släkting ett tag?
Vatten i en flaska kan du ha bredvid sängen, så har vi också. Och en kissning måste man tillåta, precis som du är inne på.
Har du barnaboken?
I den står det så fint om trotsen, och hur man bäst bemöter den. Mycket blir så enkelt och självklart när man läst igenom trotskapitlet så det tycker jag absolut du ska göra om du inte gjort det!
Trotsen ÄR jobbig, men om tänker det som en enorm utvecklingsperiod så kanske det känns lättare?!
Här är en bra trotstråd:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=10602
Hoppas du blir stärkt av den!
Kram!
Som alltid gäller det att avlyssna vart det barkar hän, men min erfarenhet av natt-trots är att ju mer man gör, ju mer man stör
EN ramsomgång, hon VET vad som gäller. Och lägga tillbaka om hon kommer upp.
Jag ber dig fundera en vända till på spjälis, en begagnad kostar inte många kronor och det är bra att ha en extra på lut i framtiden ändå. Kanske kan du bara låna en av en granne eller släkting ett tag?
Vatten i en flaska kan du ha bredvid sängen, så har vi också. Och en kissning måste man tillåta, precis som du är inne på.
Har du barnaboken?
I den står det så fint om trotsen, och hur man bäst bemöter den. Mycket blir så enkelt och självklart när man läst igenom trotskapitlet så det tycker jag absolut du ska göra om du inte gjort det!
Trotsen ÄR jobbig, men om tänker det som en enorm utvecklingsperiod så kanske det känns lättare?!
Här är en bra trotstråd:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=10602
Hoppas du blir stärkt av den!
Kram!
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)