Kurdag 3

[lillbusan1]

Hej!

Har börjat kura min dotter som är 3,5 mån. Maken har tagit de första två nätterna och nu är det dags för mig att ta över. Natt 1 var min man inne 26 gånger och vagnade och ramsade. Natt 2 blev bättre, hon somnade ca 20.45 efter ca 15 min vagnande och sov i princip till 03.00 med lite ljud vid ett par tillfällen men somnade om själv. Sedan var hon vaken mer eller mindre mellan 03 och 05.40 för att sedan sova gott fram till väckning kl 07.30.

Schema (natt 20.30 till 07.30)

07.30 väckning +ammning
09.00 sova 1,5 h
10.30 Äta
12.00 Sova 2 h
14.00 äta
15.30 sova 45 min
16.15 äta
17.45 sova 45 min
18.30 äta
20.00 extraslurk
20.30 nattning

Nu till mina frågor: 1. Är schemat ok? 2. när slutar man vagna och går över till buffning? 3. Ska vi buffa denna tredje natt i vagnen istället för att vagna? 4.Hur vet jag att ramsan gått in? 5. Kan man lägga tillrätta för mycket?

Skulle gärna få kontakt med någon dipl. kurare i Göteborg!
Desperat mamma med strulig 3,5 mån älskling!

[ilindstrom]

Hej och välkomna hit !

Jag skulle vilja be er att avvakta några veckor till med kurandet. Barn innan fyra månader är inte mogna för att ta ramsan och att kuras.

Om ni vill ha kontakt med en dipl. kurare i Göteborg så finns en lista på startsidan av föräldraforumet.

hälsningar
Ida

[annawahlgren]

Tack, ilindström

Välkommen är du, lillbusan 1

Kanske har ni låtit er inspireras av lille Ludvig, 3,5 mån, i Internationella Sova hela natten-boken? Det är alltså det tidigaste man kan kura ett litet barn, eftersom ramsan inte direkt gör nytta förrän (tidigast) då. Yngre barn söker bara ansiktet till rösten.

Så visst kan ni fortsätta, och pris och beröm för vacker start {|=

1. Schemat ser jättebra ut. Följ det minutiöst. Och det blir inte alldeles lätt de första dagarna. Tänk på att Rom inte byggdes på en dag, men se så ståtligt det blev =D>

2. En sak i taget. First things first. Nu gäller det att sätta tiderna.

3. Nej.

4. Du lär dig lyssna. Lyssna av. Och då gäller det att inte ha för bråttom. Det är inte meningen att du ska få tyst på henne till varje pris, så att hon aldrig får säga ett pip. Folk måste få lov att reagera. Lär dig avvakta, länge nog för att förstå henne, innan du ingriper igen Gäller både ramsande och vagnande. Läs gärna på (igen) om lille Ludvig

5. Ja, man kan göra det mesta för mycket. Tänk dig för. Tillrättaläggandet är en serie distinkta signaler till lilla barnahjärnan att all aktivitet upphör. Vi vill inte tjata. Vi vill tala om

[lillbusan1]

Hej och tack för svaren!

Tyvärr var situationen här hemma så desperat så vi inte kunde vänta till nästa vecka då Nora fyller fyra månader. Jag har blivit sjukskriven pga sömnbrist som i sin tur orsakat en depression, så min man är nu hemma paralellt. Våran lilla tjej vaknade varje timme sista två veckorna innan vi startade kuren och kunde bara somna vid bröstet eller liggandes på min mage. Kunde sova två pass under dagen a´3h
Jag kände inte att jag kunde vänta passivt på att det skulle vända som de sa på BVC.
Min första natt (kurens tredje) blev stökig . Somnade efter 10 min vagning, vaknar efter ca 1h, vagnar 5 min. Sover 3h 20 min och är sedan vaken mer eller mindre mellan 01 och 03.20. Under denna tid försökte jag att bara ramsa utanför dörren utan effekt, hon började bara skrika ännu mer. sover sedan mellan 03.20 och 06.30 och håller sig vaken ända till uppvaknandet kl 07.30.
Jag hoppas att nästa natt blir bättre....

[annawahlgren]

Jag kände inte att jag kunde vänta passivt på att det skulle vända som de sa på BVC.

Det var tur det, för det "vänder" inte av sig självt. Små barn gör som vi lär dem.

Ur Internationella Sova hela natten (sid. 90):

"Det finns flera skäl till att jag rekommenderar Sova hela natten-kuren för små sömntrasslare från just fyra månaders ålder. (Uppåt finns ingen åldersgräns, som vi snart ska se.)

• Ramsan går lättare hem hos fyramånaders barn än hos de riktigt små, som söker ansiktet till rösten.
• Friska och fullviktiga fyramånaders barn är fullt i stånd att sova gott i tolv timmar utan påfyllning av mat.
• Sugbehovet har avtagit markant. Fyramånaders barn behöver ingen napp i någon form.
• Fyramånaders barn kan vända sig, inte bara från mage till rygg utan också från rygg till mage, vilket ger dem rörelsefriheten att välja den sovposition de föredrar.
• Sist men inte minst: det tar sin lilla tid att – om du ursäktar ordvalet – bygga upp ett sådant kaos av sömnbrist och desperation, att föräldrarna inte står ut längre. Fyramånaders barn, som fjättrats i överlevnadsångesten alltsedan exodus, står inte heller ut längre. Hit men inte längre börjar gälla för alla parter. Nu är det inte bara föräldrarna som söker hjälp. Barnen i sitt kaos gör det också. Trodde någon att små fyramånaders barn av sig själva, med tiden, snart, i natt, i morgon natt, nästa natt igen, kanske … skulle börja sova bättre, bevisar barnen alltmer påstridigt motsatsen. Du som har läst kapitlen om lugnet, säkerheten och njutningen förstår varför."

Jag hoppas att nästa natt blir bättre....

Då förstår du att nästa natt inte "blir" bättre - av sig själv. Det är du, och / eller pappa, som målmedvetet måste GÖRA den bättre. Det är hög tid att ta mycket aktiv ledning här

Jag förstår att du är helt slut som artist - som människa. (Det är alla som kurar, om det kan vara en tröst för ett tigerhjärta.) Och måste få en ändring till stånd så att ni kan få sova, alla tre. Men det betyder inte att SHN-kuren är en knapp som man kan trycka på så sköter den sig själv, ungefär som en diskmaskin som tar hand om disken åt en Den kräver sitt mycket målmedvetna arbete. Här måste man helt enkelt "diska" för hand. Din passiva, eller ska jag säga passiviserade, attityd är inte att förvåna sig över, eftersom du så länge avhänt dig den ledning ingen och ingenting sa åt dig att barnet förväntade sig, från första stund (i och med den egentliga födelsen) att du skulle ta. I kombination med din trötthet och depression är förmodligen blotta ordet ARBETE för mycket.

Men det kan inte hjälpas. SHN-kuren är en process. Den kräver stor och konstant lyhördhet, fingertoppskänsla, målmedvetenhet (sade hon för tredje gången ). Man måste hela tiden veta exakt vad man gör och varför. Man får INTE hemfalla åt att låta barnet vara den som ska ge svaren, medan man själv håller tummarna, ber till Gud och hoppas på bättre tider och på så vis bombarderar lilla älsklingen med eviga, allt mer osäkra, allt mer desperata, allt mer uppgivna frågor, i handling, röst och attityd.

Förstår du

Har du boken Har du läst den Kan du den utantill I princip

Om inte, rekommenderar jag dig och er att snarast införskaffa den (se förstasidan)

Under denna tid försökte jag att bara ramsa utanför dörren utan effekt, hon började bara skrika ännu mer.

Här ska alltså inte "försökas". Här ska inte accepteras något "utan effekt". Här ska inte läggas någon skuld på barnet ("hon började bara skrika ännu mer"). Barnet ställer frågor, förvirrad in i ryggmärgen. Och hon kan inte gärna fråga på annat sätt än genom att skrika. Vad svarar ni på det HUR svarar ni på det Det svar / de svaren hon får ska vara nöjaktiga för HENNE. Med mindre får man helt enkelt inte ge sig, för med mindre kommer inte barnet att nöja sig.

När hon verkligen får sina för henne nöjaktiga svar, då reagerar hon med lättnad. Äntligen och till slut. Och börjar sova som folk. Men inte förrän då. Det är dit du / ni ska hjälpa henne. Hon har väntat länge på den hjälpen, men det betyder inte att hon genast kan ta till sig den som pålitlig och säker. Ni måste ÖVERTYGA henne om att det ni gör verkligen ligger i hennes intresse, inte bara - eller alls - i ert / ditt (för att det är synd om DIG / er).

Förstår du

Så läs på. Fladdra inte bara omkring på forumet. Det är ovedersägligt viktigt att ni bägge två förstår alltsammans, ni som kurar; förstår på djupet, förstår teorierna bakom kuren - de som ger den rätta Attityden av självklarhet och därmed kraften att genomföra arbetet så som det ska göras.

Sover hon på mage med larm?
Är rummet mörklagt och avskilt?
Får hon mat så det sprutar ur öronen (nåja) inom 45-min.pass varje gång, och nattslurk av dignitet (då bröstmjölken är trött och snål, oftast)?
Eftersom ni valt att vagna, har ni då tränat upp tekniken med tyngd i vagnen och kan ni få barnet i ro på mindre än två minuter, dvs besvara det mest energiska skrikande - frågande - på kortare tid än så?

LYCKA TILL

[lillbusan1]

Hej igen...

När jag skrev det förra inlägget hade min attityd fått sig en törn... jag tyckte inte jag lyckats att mota vargen under natten.

Vi har båda läst boken, dock bara en gång men tycker ändå att vi förstått teorin bakom och hur viktig attityden av självklarhet är. Det är tyvärr jag som pga sömnbrist och depression inte alltid har kunnat förmedla denna attityd och det lugn som varit nödvändigt för att stilla lilla Noras frågor och överlevnadsångest.

Natt 4 gick dock detta utmärkt, jag kände mig stark och lugn. Nora vaknade många gånger men somnade mycket fortare om vid vagning och ramsning än tidigare natt . Så jag känner mig nu mycket stark och laddad inför uppföljningsveckan.

Nora sover på rygg i ett mörkt och avskilt rum. Äter massor under dagarna, kräks dock upp en del. Vagningen har vi tränat på innan vi startade och tycker det funkar bra.

En ytterligare fråga: Om man vill övergå till magläge, när passar det att ändra?

Tack för att Du utvecklat denna metod för oss sömntörstande barn och vuxna

[lillbusan1]

Hej igen!

Undrar bara när och om man kan byta från ryggläge till magläge under kuren? Vi håller på att kura våran Nora (snart 4 mån) och har precis påbörjat uppföljningsveckan, men upplever att hon vaknar ganska ofta (ffa under vargtimmarna), somnar ganska lätt om, men behöver fortfarande vagnas (hon är nog inte mogen för att somna med bara ramsa ännu???!!!). Lyckades dock somna om ca 3 gånger i natt helt av sig själv

Hoppas Nora snart ska få sova sina hela nätter

[miar70]

Visst kan du lägga tösen på mage! Men ni har väl larm, oavsett hur hon ligger

[lillbusan1]

Tack för snabbt svar!

Har nu fixat ett andningslarm så att vi kan byta över till mage. Hoppas att hon blir mer bekväm och inte vaknar lika ofta. Tyvärr börjar vi vara ganska slitna både min man och jag eftersom hon vaknar så ofta fortfarande (i natt är natt 3 i uppföljningsveckan), så vi måste ladda riktigt ordentligt för att vi ska orka med. Jag har skickat ett mail till Cissi och hoppas att vi ska få lite stöd och hjälp med hur vi ska gå vidare.

Jag förstår att vi inte är de enda som har det tufft med sömnlösa nätter och man får kraft i att läsa alla andras historier, men just nu skulle jag verkligen behöva personligt stöd.

Många kramar till alla andra som går igenom samma sak och även till er eldsjälar som ägnar er åt att hjälpa oss!

[annawahlgren]

Klart ni är slitna. Annars skulle ni inte ens överväga att kura. Det har ni gemensamt med alla andra som bara inte orkar längre.

Det man då förstår är att lilla barnet inte heller orkar längre.

Kuren ger livet, det värt namnet, tillbaka till er alla. (Vad gäller lilla barnet kan man dock knappast säga "tillbaka" eftersom lilla trötta älsklingen egentligen aldrig varit där )

Då gäller det att inte göra det för svårt för sig (eller svårt alls). Lägg barnet på mage Magläget i sig är sömnbefrämjande. Lägg tillrätta distinkt och säkert, så som står beskrivet. Tillrättaläggandet signalerar till lilla barnahjärnan att all aktivitet upphör. Bekräfta med ett lätt men övertygande, avslutande solfjäderstryck och GÅ. Låt barnet vara i fred sedan. Hon har fått allt hon behöver.

Det är få människor - stora som små - som sover gott platt på rygg hela natten. Vi behöver alla kunna röra på oss. Även och inte minst under sömnen.

Misströsta inte. Med ett mål för ögonen orkar man med det mesta. Men det krävs förstås att man står bakom Beslutet helt och fullt enligt sin egen inre, absoluta övetygelse.

Och det kan du. Jag begär inte stor entusiasm. Jag begär bara enkel och skär förvissning om att detta är RÄTT för er alla

[lillbusan1]

Tack Anna för svaret...

Ville bara meddela att magläget var strålande för våran lilla tjej {|= precis som du redan visste.

Natt 7
Hon somnade 20.55 efter 25 min solfjäder och sov sedan ända till 04.55 utan en enda fråga.

Många uppvaknanden mellan 05 och 06 och även mellan 06.30 och 07.30, men på det stora hela en strålande natt. Fick vagna några gånger för att lugna men kunde snabbt gå ut med ramsa och bekräftelse.

Har nu fått ny energi för att även fixa så att vargtimmarna ska bli lugnare för lilla Nora.

Många kramar till alla

[annawahlgren]

Fortsätt nu lugnt oh fint oh läs på under tiden så du förstår mer och mer och drar på dig alltmer säkerhet - och enkelhet - i det du gör

[lillbusan1]

Jag har lite ytterligare frågor....

Natten som gick (natt 8 på kuren) fick lillan sova ganska bra, vaknade 02, 03 och 05 i princip och somnade ganska snabbt med vagning . Dock tycker vi inte att ramsan "tar" fortfarande. Hon frågar mer och mer och högre och högre de gånger vi ramsar utanför. Börjar ofta skrika direkt vid läggdags även om vi fått henne att skratta innan hon lägger sig. Solfjädern gör att hon börjar skrika ännu mer. Vi är rädda att fastna i vagnings-träsket men det verkar vara det enda som funkar just nu.

Är hon fortfarande för liten för att kunna ta ramsan (Fyller 4 månader denna veckan.) Hur gör vi för att avveckla vagnandet effektivt Hur länge ska man vänta med att köra ramsan eller gå in (om hon börjar bli hysterisk ):?:

Jag är helt inställd på att hon ska få sova en hel natt någon gång denna veckan och ska göra allt jag förmår för att förmedla lugn och säkerhet....

Kram till alla och ett extra tack till Anna för att du tålmodigt svarat på mina inlägg

[annawahlgren]

Tack för varma ord

Det låter som om du är på väg att vakna till liv igen - underbart

Nej, hon är inte för liten för att kunna ta ramsan, men det är du / ni som måste se till att den når fram. Gör den alltså mycket högre än ni tycker verkar klokt. Gör den mer rytmisk än den värsta poplåt. Gör den gladare och hurtigare och mera ihopdragen och stunsigare än ni någonsin kommit i närheten av

Och låt den få sista ordet. Alltid.

Överlag tycks det mig som om du har en smula bråttom. Otålighet har inte sin plats i kuren.

Ska man solfjädra, gör man det länge nog, dvs tills barnet verkligen är stilla, andas lugnt och är sömntungt i hela lilla kroppen. (Om man inte bara markerar, förstås, vilket är en annan historia.) Man kan inte bara konstatera att "Nehej, hon börjar bara skrika ännu mer." Hon ska över tröskeln. Det kan ta vad som helst mellan 5 och 15 minuter för en så här liten person första gången / gångerna. Och solfjädern ska vara en helt tyst, statisk mjukpress.

När du vagnar, tänk ut, inte in. Du håller på att fastna och det är lätt gjort, men resultatet är ju bara att man lär lilla barnet att det ska vagnas och vagnas och vagnas, annars kan man inte somna / inte sova - annars är det något fel (Det är mycket möjligt att hon skriker redan vid läggningen bara för att hon väntar på vagningen - ni tänker väl inte strunta i den Typ... Och det är ju faktiskt inte sant att man måste vagnas för att kunna somna / sova så gott. Man kan så bra själv, så.

Den ömme fadern behöver nog inte thailändsk massage heller halva (eller hela) nätterna, även om han nog skulle estimera det

Ur Barnaboken 25 år (som är på ingång):

Om ett spädbarn ska kunna sova minst sex timmar i sträck (vid tre veckor-en månad), åtta timmar (vid två månader), tio timmar (vid tre månader) respektive tolv timmar (vid fyra månaders ålder), krävs att barnet är erforderligt mätt, nöjt och belåtet vid dagens slut.

Betrakta barnets skrik som frågor. Din uppgift är att ge svar. På natten sover man. Ditt lilla barn kan inte genast ta till sig budskapet, men snart trillar polletten ner. Så fort du fått tag i den rätta vagningstekniken, ska du kunna få tyst på det mest rejäla skrikande inom (mindre än) två minuter.

Om barnets gråt tycks dig outhärdlig, därför att du inte fått korn på den effektiva vagningstekniken, som lugnar i stället för att trösta eller söva, och du avbryter för att ta upp och ge mat, blir nästa försök svårare. Du har då gett barnet motsägande besked, och den lilla vet inte vad hon ska tro. Motsägande besked underminerar den tillit och det förtroende, som du ju vill att ditt lilla barn ska hysa för dig. Föregå då med gott exempel: visa själv barnet samma tillit och förtroende! Minsta tvivel, som du avslöjar, får barnet att omedelbart vädra fara.

För varje gång vagnar du allt kortare. Avsluta med några snabba skak i handtaget och gå därifrån, bortvänd Du får kanske gå tillbaka efter en minut eller två och vagna igen, men du får INTE fastna vid vagnen; du ska bort därifrån så snabbt att det varje gång känns alldeles för tidigt!

Ska lilla barnet kunna (fortsätta) göra framsteg, krävs att du själv gör ”baksteg” – först, och kontinuerligt.

[lillbusan1]

Har nu genomfört natt 9, men tolkat det lite som kurnatt 2 eftersom vi skulle sluta vagna och låta ramsan ta över

Så här blev natten:
Nora somnade 21.20 efter tillrättaläggande samt solfjäder (ställde väldigt mycket frågor vid solfjädring, tog 50 min innan hon slappnade av).
03.57 Gnölar, ramsar x6 inkl bekräftelse, frågar med alla sina röstresurser efter bekräftelseramsan. Solfjäder 3min för att lugna. 04.05 tyst
04.12 Gnölar, ramsar x6, skriker, ramsar x 6, skriker ytterligare, solfjäder 10min, ramsa ut, skriker, vagnar 1min, ramsar ut, skriker högre, solfjäder + bekräftelse. 04.40 tyst
06.50 gnölar, somnar själv
07.05 pratar glatt till 07.15 då vi gör morgon

Bra natt för Nora trots att hon gillar att vagnas, mycket frågor under vargtimmen

Hur länge bör vi köra samma schema innan vi kan justera?

Tack Cissi för goda råd