Här kommer en fråga som blev betydligt längre och utförligare än jag först tänkt. Tacksamhet till dig som orkar läsa hela och kanske också svara. Våra frågor finns sammanfattade sist i inlägget.
Vi har en dotter (vår förstfödda) på 3,5 månader som vi nu håller på och kurar. Vi har dock problem med att få henne att somna på dagarna, mycket beroende på att hon blir tvärilsk av att läggas på mage. Hon eldar upp och spänner sig så pass så att buffningen helt enkelt inte fungerar.
Det har gått mycket bra på nätterna (sov 3:e natten i natt och vaknade bara till en gång i vargtimman och somnade lätt om efter två ramsor x 6 + bekräftelse, jag steg inte en ur sängen). Hon har i.o.f.s. sovit bra (på rygg) redan innan, och innan vi började kuren vaknade hon och åt ca 2 ggr/natt, men vi är ändå nöjda med nattkuren så här långt.
Läggningen på kvällen går också hyfsat. Hon gillar fortfarande inte magläget och börjar klaga så snart hon läggs ned, men då är hon så trött och slö av nattslurken att hon inte orkar/hinner jaga upp sig, utan vi (dvs jag, som skött kuren hittills) hinner komma igång med buffningen som då ger bra effekt.
Det brukar räcka med nån minut buffning så är hon lugn o fin. Så snart jag slutar för att göra fjärilen rycker hon dock till och börjar vrida sig. Jag gör nytt tillrättaläggande och buffar nån minut till, sen ny fjäril, nytt ryck, mer buff osv. Kanske behöver göra detta 4-5 ggr innan hon ligger lugn efter fjärilen och jag kan ramsa henne. Jag brukar hålla kvar fjärilen en liten stund och börja ramsa viskande och lugnt, ökar sen volymen lite innan jag släpper fjärilen och går ut lugnt ramsande + bekräftelse + allmänt stök och slammer.
Det har känts som ett bra sätt att få ramsan att sätta sig att "suggera" in den medan hon ligger lugn och känner fjärilens tryck, även om det kanske inte är helt enligt regelboken. Ramsan hade också satt sig bra redan efter första dygnet och sitter nu som en smäck.
Nu till problemen som vi gärna skulle vilja ha feedback på av mer erfarna kurare:
1. Hon gillar inte att ligga på mage och har aldrig gjort. Som mest när vi tränar henne (vilket vi väl i sanningens namn gjort lite för lite) så klarar hon ett par minuter innan hon börjar gny. Under de minuterna så är hon dock fin på att lyfta huvudet och se sig omkring.
Dessutom gillar hon inte att ligga ned över huvud taget när hon är trött, utan vill då helst sitta i famnen eller hänga i bärselen. (Att hon har somnat hittills på kvällar och efter nattmål beror helt enkelt på att hon är rejält fullmatad.) Så att lägga henne på rygg eller sidan och försöka få till buffningen känns inte heller som ett självklart alternativ. Vi har provat någon gång, men problemet är ju att hon då ser oss, plus, gissar jag, att hon ju är van att ligga och leka på rygg och associerar det till vakenhet.
Det är heller inte så att hon inte KAN ligga på mage, för när hon väl somnar så sover hon ju gott och länge. Är vi bara glada och positiva när vi väcker henne på morgonen, eller efter de dagspass vi lyckats få till, så går det också att låta henne ligga kvar och morna sig nån minut på mage utan att hon fattar humör. Det är dock inte samma solskens-leende som hon bjudit på när hon har vaknat på rygg mellan oss, men när vi väl plockar upp henne nu är hon glad o fin.
Vi har läst det vi hittat här på forumet om magläges-träning och jobbar nu mer med det, men problemet är ju också att hon inte vill ligga över huvud taget när hon är trött.
2. Sen har vi svårigheterna med buffningen. Under de fyra dagar vi nu har försökt lägga henne enligt schema på dagen har det fungerat med buffning (efter mer eller mer lång tid och mycket gråt och tandagnisslan) två av tre tillfällen de tre första dagarna, medan det igår helt gick åt pipan alla tre läggningar (utom kvällen) liksom det gjorde på dagens första läggning.
Jag inser när jag skriver detta att vi har ställt till det en del själva genom att byta vistelseort från ett sommarhus till ett annat, via mellanlandning en natt i lägenheten i stan däremellan, under dessa fyra dagar, men jag känner mig tveksam om det är hela förklaringen till att hon inte accepterar att buffas. Det fungerar ju trots allt bra på kvällen och har också fungerat ok inför förmiddagsluren två av fyra dagar. Att buffningen trots allt kan fungera gör också att jag känner mig hyfsat trygg med att jag har koll på tekniken (vi har läst, kollat på video här och övat). Eftersom det har varit krångligt vid läggningarna har vi hittills väntat med att byta "läggare", men i kväll skall min sambo ta kvällsläggningen för att börja öva in hennes ramsa.
Vid två läggningar - andra igår och första idag - har vi, när vi gett upp inför de ihärdiga skriken, i stället gungat henne i famnen samtidigt som jag har viskat ramsan till henne, och då har hon nästan omedelbart börjat klippa med ögonen och på ett par minuter somnat. När jag sen lagt henne ner på mage igen har hon börjat klaga, men då har det varit som när vi lagt henne på kvällarna, dvs buffningen har direkt tagit skruv och efter några vändor med fjäril och mer buffning har jag kunnat ramsa mig ut och börja slamra.
(ps. Jag har precis lagt henne för eftermiddagsluren och det gick så här:
Vi ställde oss vid henne säng och provade att min sambo gungade henne i famnen samtidigt som jag lågt och mjukt ramsade henne. Hon blev lite lugnare, men visade inga tendenser att närma sig sömnen. Min sambo lägger ner henne (på rygg denna gång, för att prova nått nytt )och går ut, varpå jag gör en lätt fjäril på magen och ramsar mig ut. Lyssnar och låter henne smågnissla. Ramsar igen, men det tar inte. Väntar lite och går sen in och försöker med lätt fjäril på magen, men utan effekt. Vänder på henne, lägger till rätta och buffar, men det har ingen annan effekt än att hon skriker upp sig. Plockar upp henne och är glad och berömmande att hon kämpar så bra och gungar henne lite varpå hon direkt lugnar ned sig som hon brukar. Går runt lite, och sen ställer jag mig vid sängen och gungar henne sakta, samtidigt som jag börja viska ramsan. Fem minuter senare kan jag lägga ned henne sovandes, och då gnyr hon bara till lite men ligger kvar stilla. Jag gör fjäril, ramsar och ramsar mig ut och bekräftar och stökar och nu sover hon som en stock med larmet tryggt blinkande för varje andetag. Det verkar som att bara hon får säga ifrån och vara lite arg så blir hon mottaglig för ramsan, och när hon väl är halvslumrig kan hon läggas.)
Slutsatsen vi dragit hittills är att hon måste vara halvt däckad redan innan vi lägger henne, och förhoppningen är att hon när schemat sätter sig och magträningen ger effekt kommer att fatta galoppen.
Lite bakgrundfakta:
Vår lilla hel-ammas idag och äter mycket bra nu med fastare rutiner. Har alltid varit mest pigg och glad, och är nu drygt halvvägs in i kuren fortsatt glad men också något lugnare, samtidigt som det smågnäll som fanns innan är i stort sett väck.
Hon har inte haft något egentligt schema innan vi bestämde oss för att kura henne, men vissa rutiner har ändå utvecklat sig och legat till grund för det schema vi gjort upp för henne.
Schemat vi från och med idag jobbar efter ser som nedan (Ja, hon och vi har sena vanor :-). När vi började kuren hade vi en längre förmiddagslur och kortare på e.m. eftersom vi upplevt att hon lättare sover långpass på f.m., men har haft svårt att sova mer än 45 minuter på e.m. eller kväll. Vi har dock fallit för trycket från schema-förslagen här i forumet och bestämt oss för ett längre eftermiddagspass (hon sover det just nu och passerade just med hjälp av en ramsa x 4 45-minuters-skarven, så planen verkar fungera). Detta schema är också att betrakta som ett "semesterschema" som kommer att förskjutas något till hösten, men vi räknar med att hålla detta tills alla vanor sitter bra.
Lillas dagschema:
9 vakna och äta
11-11.45 Sova
12.30 Äta
14.30-16 Sova
16 Äta
18-18.45 Sova
19 Äta
20 Ombyte, massage eller bad och bus
21 Nattslurk
21.30 Skratta och sova
Vi är medvetna om att det inte är de 15,5 timmar som föreskrivs, men det är en stor förbättring jämfört med tidigare. Med tanke på hur pass bra hon också fungerat och mått tidigare, trots att hon sällan sovit mer mer än 11-12 timmar /dygn, så är vår känsla att hennes sömnbehov ligger något lägre än genomsnitts-bebisen.
Våra frågor, samanfattningsvis:
- Hur kan vi bäst hantera oviljan mot magläget? Som det är nu känns det som att det finns det en risk att vi bygger upp en motvilja mot läggningen, sängen, det mörka sovrummet, osv
- Hur kan vi bättre hantera motviljan mot att lägga sig ner över huvud taget när hon är trött?
- Vad kan vi göra med buffningen som inte fungerar när den som bäst behövs?
- Verkar det vara en vettig väg att lugna och ramsa henne i famnen innan vi lägger ned henne?
- Andra kommentarer, likande erfarenheter, någon?
Igår kväll var vi rätt knäckta, men har repat mod idag. Dock är alla råd och tips vi kan få av stort värde om vi på något sätt kan hitta ett effektivt och kärleksfullt sätt att hantera såväl magläges- som buffningsoviljan.
Problem med buffning och magläget hos 3,5 månaders
-
pappa-coachen
- Inlägg: 15
- Blev medlem: ons 16 jul 2008, 20:53
- Ort: Göteborg
Hejsan, och välkommen! 
Hur tog hon buffningen första kur natten?
Tanken med shn är att barnet ska känna säkerhet och trygghet i den egna sängen och lära sig somna själv. Läs länken om säkerhet och trygghet, helt suverän är den!
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet
Egentligen rekomenderas shn för barn från 4 månader.
Jag skulle absolut lägga ett schema för fröken med "rätt" antal sömntimmar, för det behöver hon. Ju mer övertrött dom är, dessto svårare har dom att komma till ro.
//Malin
Hur är det med skrattet till go nattet innan läggningen?Våra frågor, samanfattningsvis:
- Hur kan vi bäst hantera oviljan mot magläget? Som det är nu känns det som att det finns det en risk att vi bygger upp en motvilja mot läggningen, sängen, det mörka sovrummet, osv
- Hur kan vi bättre hantera motviljan mot att lägga sig ner över huvud taget när hon är trött?
- Vad kan vi göra med buffningen som inte fungerar när den som bäst behövs?
- Verkar det vara en vettig väg att lugna och ramsa henne i famnen innan vi lägger ned henne?
- Andra kommentarer, likande erfarenheter, någon?
Hur tog hon buffningen första kur natten?
Tanken med shn är att barnet ska känna säkerhet och trygghet i den egna sängen och lära sig somna själv. Läs länken om säkerhet och trygghet, helt suverän är den!
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... r-trygghet
Egentligen rekomenderas shn för barn från 4 månader.
Jag skulle absolut lägga ett schema för fröken med "rätt" antal sömntimmar, för det behöver hon. Ju mer övertrött dom är, dessto svårare har dom att komma till ro.
//Malin
Amanda -02, Hugo -06, Theo 29/12-12
-
pappa-coachen
- Inlägg: 15
- Blev medlem: ons 16 jul 2008, 20:53
- Ort: Göteborg
En rapport om läggningen inför dagens 3:e sovstund och några fler tankar:
Som det har varit hittills under kuren var 3:e sovstunden också idag dagens värsta läggning. Turerna var ungefär som inför läggning två idag, med den skillnaden att hon var så irriterad över det första försöket att lägga henne att det inte gick att få henne tillräckligt lugn för att kunna ramsa henne i famnen efter första försöket. Dock lyckades vi efter ett andra misslyckat läggningsförsök till sist få henne lugn och rams-bar i famnen så att hon sen kunde läggas och kort buffas till lugn och sen somna. Dock inte förrän tiden var inne för henne att stiga upp, så vi sträckte ut sovstunden en kvart så att hon fick sova 20 minuter.
Denna tjej vill inte ligga ner, det är så tydligt. Alternativt så vill hon inte sova. Hon är en väldigt observant och vaken liten dam, och det känns lite som att hon inte vill missa nåt som händer, utan vara med och ha koll. Hon började tidigt vilja sitta framåtvänd i bärselen exempelvis.
Och när vi tänker efter när hon tidigare i sitt liv ("prekur tid" :-) har somnat på dagen så har det oftast antingen varit i vagnen, i barnskyddet i bilen, i bärselen eller famnen (dock för att nästan alltid vakna så snart vi har försökt lägga ned henne). Har hon somnat liggande så har hon varit däckad av mat.
Hon börjar tydligt utveckla aversion mot det mörka sovrummet, vilket känns jobbigt. Ett tag kändes det också som om min ramsa låg illa till. Så vi måste hitta ett sätt att fortsätta denna kur utan att riskera att skapa nya och större problem, eller förbruka verktygen.
Jag vet att jag när hon var mindre, kanske 1,5 månader, framgångsrikt kunde vagna henne till sömns några gånger, men att det efter ett tag också slutade fungera. Det känns lite som att hon helt enkelt vägrar låta sig "manipuleras" när hon inte vill sova (möjligen lite FÖR lik sina självständiga och envisa föräldrar). Buffningen fungerade ju bättre i början, men nu är det som att hon har kommit på att hon kan spänna kroppen i båge och vika upp benen och lilla stjärten, och då går det inte längre att få till det goda buff-gunget.
Vad säger ni med större erfarenhet av småfolk av olika slag? Hur kan vi jobba vidare? Att ge upp och gå tillbaka är inte ett alternativ, men vi känner att vi måste hitta något att hålla oss till och som fungerar. Detta börjar allt mer likna en maktkamp, och det är inget vi vill ha eller ens vinna.
Det enda vi inte provat nu är att vagna på magen, kanske ger vi det en chans i morgon. Alternativt gå runt med henne i famn eller bärsele när det är läggdags och försöka få henne så lugn så att hon blir buff- eller ännu hellre ramsbar, så att vi i alla fall kan hålla schemat.
Som det har varit hittills under kuren var 3:e sovstunden också idag dagens värsta läggning. Turerna var ungefär som inför läggning två idag, med den skillnaden att hon var så irriterad över det första försöket att lägga henne att det inte gick att få henne tillräckligt lugn för att kunna ramsa henne i famnen efter första försöket. Dock lyckades vi efter ett andra misslyckat läggningsförsök till sist få henne lugn och rams-bar i famnen så att hon sen kunde läggas och kort buffas till lugn och sen somna. Dock inte förrän tiden var inne för henne att stiga upp, så vi sträckte ut sovstunden en kvart så att hon fick sova 20 minuter.
Denna tjej vill inte ligga ner, det är så tydligt. Alternativt så vill hon inte sova. Hon är en väldigt observant och vaken liten dam, och det känns lite som att hon inte vill missa nåt som händer, utan vara med och ha koll. Hon började tidigt vilja sitta framåtvänd i bärselen exempelvis.
Och när vi tänker efter när hon tidigare i sitt liv ("prekur tid" :-) har somnat på dagen så har det oftast antingen varit i vagnen, i barnskyddet i bilen, i bärselen eller famnen (dock för att nästan alltid vakna så snart vi har försökt lägga ned henne). Har hon somnat liggande så har hon varit däckad av mat.
Hon börjar tydligt utveckla aversion mot det mörka sovrummet, vilket känns jobbigt. Ett tag kändes det också som om min ramsa låg illa till. Så vi måste hitta ett sätt att fortsätta denna kur utan att riskera att skapa nya och större problem, eller förbruka verktygen.
Jag vet att jag när hon var mindre, kanske 1,5 månader, framgångsrikt kunde vagna henne till sömns några gånger, men att det efter ett tag också slutade fungera. Det känns lite som att hon helt enkelt vägrar låta sig "manipuleras" när hon inte vill sova (möjligen lite FÖR lik sina självständiga och envisa föräldrar). Buffningen fungerade ju bättre i början, men nu är det som att hon har kommit på att hon kan spänna kroppen i båge och vika upp benen och lilla stjärten, och då går det inte längre att få till det goda buff-gunget.
Vad säger ni med större erfarenhet av småfolk av olika slag? Hur kan vi jobba vidare? Att ge upp och gå tillbaka är inte ett alternativ, men vi känner att vi måste hitta något att hålla oss till och som fungerar. Detta börjar allt mer likna en maktkamp, och det är inget vi vill ha eller ens vinna.
Det enda vi inte provat nu är att vagna på magen, kanske ger vi det en chans i morgon. Alternativt gå runt med henne i famn eller bärsele när det är läggdags och försöka få henne så lugn så att hon blir buff- eller ännu hellre ramsbar, så att vi i alla fall kan hålla schemat.
Jag hälsar välkommen hit jag med 
Jag hoppar in här för att tipsa om den helt underbara krönikan som Hege skrivit, om magläget och dess betydelse:
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... onika-2007
Kram!
Jag hoppar in här för att tipsa om den helt underbara krönikan som Hege skrivit, om magläget och dess betydelse:
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... onika-2007
Kram!
6 barn (-9104, -9305, -9412, -0301, -0501, -0611 ) två barnbarn (-1309, -1505)Hej,
jag funderar när jag läser det du skrivit om ni inte skulle prova att lägga henne på sidan när hon ska sova. Sen kan ni ju rulla över henne lite fint på mage när hon somnat. Eller vagna på magen, det tycker jag var det som funkade bäst.
Sen tänker jag att egentligen ska ju ramsan ha tagit över nu, alltså "ska" inte så mycket buffning eller vagning behövas mer annat än vid verklig kris. Är man bara säker på att de fått allt de behöver vid sovdags så kan de ju få protestera och vara lite sura innan de somnar också. Inte farligt men svååårt att lyssna på (tycker jag). Jag kunde kolla på klockan och oftast var det kanske bara någon minut av protester, men det känns som mycket längre. Det är ju inte helt lätt att höra skillnad på när de är lessna eller mest förbannade! Men det finns en skillnad och den får man öva sig på att känna igen.
Det finns tom barn som i princip aldrig somnar utan att protestera först. Min systers tjej som nu är 2,5 och blev kurad i Gastsjön (ett riktigt svårt fall!
) har varit så nästan jämt. Hennes far ville heller aldrig gå och lägga sig när han var liten. Så visst, hon kanske inte tror att hon vill sova, men visst vill hon det egentligen.
Jag skulle också fundera på att börja med gröt eller välling och lite smakisar nu. Även om hon verkar mätt så kan det vara det som spökar vid läggdags.
Tredje sovstunden tycker jag jämt har varit den svåraste att få till. Vi kunde inte ha haft den så tätt inpå som ni har nu. Bättre för oss var att ha den tätare inpå natten. Det var inga problem med insomningen för natten ändå. Kanske värt att prova? Inte för att man ska prova och ändra en massa , men som det är nu kanske det inte gör så stor skillnad.
jag funderar när jag läser det du skrivit om ni inte skulle prova att lägga henne på sidan när hon ska sova. Sen kan ni ju rulla över henne lite fint på mage när hon somnat. Eller vagna på magen, det tycker jag var det som funkade bäst.
Sen tänker jag att egentligen ska ju ramsan ha tagit över nu, alltså "ska" inte så mycket buffning eller vagning behövas mer annat än vid verklig kris. Är man bara säker på att de fått allt de behöver vid sovdags så kan de ju få protestera och vara lite sura innan de somnar också. Inte farligt men svååårt att lyssna på (tycker jag). Jag kunde kolla på klockan och oftast var det kanske bara någon minut av protester, men det känns som mycket längre. Det är ju inte helt lätt att höra skillnad på när de är lessna eller mest förbannade! Men det finns en skillnad och den får man öva sig på att känna igen.
Det finns tom barn som i princip aldrig somnar utan att protestera först. Min systers tjej som nu är 2,5 och blev kurad i Gastsjön (ett riktigt svårt fall!
) har varit så nästan jämt. Hennes far ville heller aldrig gå och lägga sig när han var liten. Så visst, hon kanske inte tror att hon vill sova, men visst vill hon det egentligen.Jag skulle också fundera på att börja med gröt eller välling och lite smakisar nu. Även om hon verkar mätt så kan det vara det som spökar vid läggdags.
Tredje sovstunden tycker jag jämt har varit den svåraste att få till. Vi kunde inte ha haft den så tätt inpå som ni har nu. Bättre för oss var att ha den tätare inpå natten. Det var inga problem med insomningen för natten ändå. Kanske värt att prova? Inte för att man ska prova och ändra en massa , men som det är nu kanske det inte gör så stor skillnad.
Mamma till lilla prinsessan, 17 Februari 2005 och lilla prinsen, 27 Juli 2007. Har följt standardmodellen från start med båda.
-
pappa-coachen
- Inlägg: 15
- Blev medlem: ons 16 jul 2008, 20:53
- Ort: Göteborg
Hej vad gott med svar. Tack alla.
Först Malins:
Första kvällen hon buffades till sömns tog nog 45 minuter. Här gjorde vi också möjligen ett misstag: Vi hade läst att barnet skall lugna sig inom ett par minuter vid buffning, så när hon inte hade gjort det utan bara skrikit för full hals (och var i våra ögon helt utom sig) så plockade jag snabbt upp henne, talade i glada toner om hur duktig hon är som kämpar så hårt (varpå hon direkt lugnade ner sig), och lade henne sen till rätta igen och fortsatte buffa. Dock kurade vi inte den natten, utan hon fick mat två gånger.
Den natten vi inledde den egentliga kuren gick buffningen fint. Allt var klart på 10 minuter. Efter det ha hon som sagt svarat fint på ramsan, och efter första natten har vi inte behövt buffa på natten.
Jag har läst om artikeln om säkerhet du tipsade om, och det ligger nog en del i att vi har plockat upp henne för mycket och hållit vad Anna W kallar konstant krisläge. Samtidigt sover ju den lilla bra på natten och när hon väl sover på dagen. Problemet är att få henne i säng på dan. Och framför allt är vår fråga: vad gör vi nu, när (kris)läget är som det är, när sängen (eller horisontalläget, lägga-sig-att-sovandet) är/har blivit otryggt? Att lägga henne i sängen och sitta jämte och "hålla vakt" medan hon skriker sig till utmattning känns inte lockande, men om det är det som krävs så ... Några tips?
miar70:
Har läst vad Hege skriver, det var en av sakerna som bidrog till att vi har velat få lilla att ligga på mage.
Krümel:
Tack för tips och erfarenheter. Vi får fundera på sidoläget, vagnen och maten. Hon är lite liten för smakportioner ännu, men snart är det ju dags. Skönt att höra att vi inte är de enda med svåra tredje-pass. Vi får fundera på att flytta fram det en halvtimma.
Först Malins:
Vi kunde vara bättre med skrattet till go nattet på dagen. På kvällarna tycker jag vi lyckats hålla upp stämningen bra. Jag har förstått att det anses viktigt, så vi skall göra ett försök att skratta mer (även om det känns lite konstigt, eftersom det har gått lättare att lägga henne när hon är rejält trött)Hur är det med skrattet till go nattet innan läggningen?
Den frågan är lite svår att svara på. Vi gjorde så att vi ett par dagar innan vi inledde nattkuren började sätta schemat på dagen, och samtidigt började vi öva oss på att få till buffningen vid dag-sovandet.Hur tog hon buffningen första kur natten?
Första kvällen hon buffades till sömns tog nog 45 minuter. Här gjorde vi också möjligen ett misstag: Vi hade läst att barnet skall lugna sig inom ett par minuter vid buffning, så när hon inte hade gjort det utan bara skrikit för full hals (och var i våra ögon helt utom sig) så plockade jag snabbt upp henne, talade i glada toner om hur duktig hon är som kämpar så hårt (varpå hon direkt lugnade ner sig), och lade henne sen till rätta igen och fortsatte buffa. Dock kurade vi inte den natten, utan hon fick mat två gånger.
Den natten vi inledde den egentliga kuren gick buffningen fint. Allt var klart på 10 minuter. Efter det ha hon som sagt svarat fint på ramsan, och efter första natten har vi inte behövt buffa på natten.
Jag har läst om artikeln om säkerhet du tipsade om, och det ligger nog en del i att vi har plockat upp henne för mycket och hållit vad Anna W kallar konstant krisläge. Samtidigt sover ju den lilla bra på natten och när hon väl sover på dagen. Problemet är att få henne i säng på dan. Och framför allt är vår fråga: vad gör vi nu, när (kris)läget är som det är, när sängen (eller horisontalläget, lägga-sig-att-sovandet) är/har blivit otryggt? Att lägga henne i sängen och sitta jämte och "hålla vakt" medan hon skriker sig till utmattning känns inte lockande, men om det är det som krävs så ... Några tips?
miar70:
Har läst vad Hege skriver, det var en av sakerna som bidrog till att vi har velat få lilla att ligga på mage.
Krümel:
Tack för tips och erfarenheter. Vi får fundera på sidoläget, vagnen och maten. Hon är lite liten för smakportioner ännu, men snart är det ju dags. Skönt att höra att vi inte är de enda med svåra tredje-pass. Vi får fundera på att flytta fram det en halvtimma.
Hejsan!
Jag tycker att du odlar på attityden -den självklara och tar ledningen, här ska sovas jäklar anåda. Skratta riktigt ordentligt före kvällsläggningen, minst 10 min och kittla henne om så skulle behövas Ända ner i sängen ska det skrattas, sedan en tillrätta läggning och en avslutande solfjäder. Gå med ramsan och nu är det dags att jobba in ramsan, du ska övertyga henne om att sängen är en säker plats, du vaktar för vargen, hon kan sova tryggt!
Så här kan en läggning gå till där man jobbar in ramsan:
Du lägger kanonglad unge i sängen, solfjädrar kort och går med ramsan, lilla barnet börjar skrika -fråga- direkt du börjar ramsa.
När du ramsat dina 4 verser ( eller 6, 8, 10 eller fler) och hon fortfarnade skriker -frågar- då låter du han reagera på ramsan. Lyssna av, antagligen är hon arg från början. Och ingen ramsa kan ta då, så då avvaktar du tills du hör att hon är på väg ner från ilskans topp, så då ramsar du igen berättar att allt är bra,
Nu ska du sova, sov så gott! (ramsa)
Kan jag verkligen sova själv? (skrik)
Mamma vaktar för vargarna! (ramsa)
Kommer dom att ta mig (skrik)
NEJ, mamma vaktar! (ramsa)
Jag tror dig inte! (skrik, ilsket)
Du KAN sova tryggt, mamma är här! (ramsan, följt av husljud)
Är det riktigt säkert? (skrik)
Du kan sova tryggt! (höga husljud)
tystnad
Så där ja! Sov så skönt, mamma vaktar hela natten! (bekref. ramsan)
//Malin
Jag tycker att du odlar på attityden -den självklara och tar ledningen, här ska sovas jäklar anåda. Skratta riktigt ordentligt före kvällsläggningen, minst 10 min och kittla henne om så skulle behövas
Ända ner i sängen ska det skrattas, sedan en tillrätta läggning och en avslutande solfjäder. Gå med ramsan och nu är det dags att jobba in ramsan, du ska övertyga henne om att sängen är en säker plats, du vaktar för vargen, hon kan sova tryggt!Så här kan en läggning gå till där man jobbar in ramsan:
Du lägger kanonglad unge i sängen, solfjädrar kort och går med ramsan, lilla barnet börjar skrika -fråga- direkt du börjar ramsa.
När du ramsat dina 4 verser ( eller 6, 8, 10 eller fler) och hon fortfarnade skriker -frågar- då låter du han reagera på ramsan. Lyssna av, antagligen är hon arg från början. Och ingen ramsa kan ta då, så då avvaktar du tills du hör att hon är på väg ner från ilskans topp, så då ramsar du igen berättar att allt är bra,
Nu ska du sova, sov så gott! (ramsa) Kan jag verkligen sova själv? (skrik) Mamma vaktar för vargarna! (ramsa) Kommer dom att ta mig (skrik) NEJ, mamma vaktar! (ramsa) Jag tror dig inte! (skrik, ilsket) Du KAN sova tryggt, mamma är här! (ramsan, följt av husljud) Är det riktigt säkert? (skrik) Du kan sova tryggt! (höga husljud) tystnad
Så där ja! Sov så skönt, mamma vaktar hela natten! (bekref. ramsan)//Malin
Amanda -02, Hugo -06, Theo 29/12-12
-
pappa-coachen
- Inlägg: 15
- Blev medlem: ons 16 jul 2008, 20:53
- Ort: Göteborg
Hm... Efter en skitjobbig kvällsläggning där vi började att lägga henne på gamla vanliga sättet i ryggläge och sen ramsade oss ut och som slutade som vanligt en timma senare med ramsning av en utmattad unge i famnen innan lilla kom till ro är inte stämningen precis på topp just nu. Det känns som att vi plågar henne och så kan vi inte ha det.
Det vi funderar på nu är att fortsätta hålla schemat, men att lugna ned våra ambitioner att få henne att somna i sängen på dagpassen. På kvällen får hon somna på gamla viset full med mat, och på natten funkar ju ramsan bra. I stället tänker vi oss att försöka göra henne till vän med sängen på dagarna. Lägga henne där när hon är pigg, mysa till det och leka, så att hon börjar uppleva sängen som ett kul ställe hon gillar att komma till. Träna henne så till hon är trygg med det och tills dess låta henne somna i vagn eller bärsele och sen lägga ned i sängen.
Angående dina råd som vi skall ta till oss så undrar jag: Hur länge skulle du säga att en omgång av skrik och ramsande kan få pågå innan det är läge att ta paus och plocka upp henne (plocka upp känns ju som enda alternativet eftersom hon inte svara på buffning ...)? Jag förstår om det är en omöjlig fråga att svara på, men som det känns nu skulle det bli mer av femminuters-metod med den ilska och energi som hon utvecklar.
Tack för att du tar dig tid med våra frågor!
Det vi funderar på nu är att fortsätta hålla schemat, men att lugna ned våra ambitioner att få henne att somna i sängen på dagpassen. På kvällen får hon somna på gamla viset full med mat, och på natten funkar ju ramsan bra. I stället tänker vi oss att försöka göra henne till vän med sängen på dagarna. Lägga henne där när hon är pigg, mysa till det och leka, så att hon börjar uppleva sängen som ett kul ställe hon gillar att komma till. Träna henne så till hon är trygg med det och tills dess låta henne somna i vagn eller bärsele och sen lägga ned i sängen.
Angående dina råd som vi skall ta till oss så undrar jag: Hur länge skulle du säga att en omgång av skrik och ramsande kan få pågå innan det är läge att ta paus och plocka upp henne (plocka upp känns ju som enda alternativet eftersom hon inte svara på buffning ...)? Jag förstår om det är en omöjlig fråga att svara på, men som det känns nu skulle det bli mer av femminuters-metod med den ilska och energi som hon utvecklar.
Tack för att du tar dig tid med våra frågor!
Hejsan
Har du läst om ensamleken i BB, då leker barnet en stund i sängen och det kan absolut göra gott.
Jag skulle nästan vilja råda dig till att pausa lite, kanske vänta tills hon blir 4 månader och läs på ordentligt ett varv till om kuren och gör en omstart från natt 1.
Sätt verktygen ordentligt och sedan efter natt två ska ramsan ha tagit över så gott som, och då ska det bara ramsas så långt det går.
Hur känns det?
//Malin
Har du läst om ensamleken i BB, då leker barnet en stund i sängen och det kan absolut göra gott.
Jag skulle nästan vilja råda dig till att pausa lite, kanske vänta tills hon blir 4 månader och läs på ordentligt ett varv till om kuren och gör en omstart från natt 1.
Sätt verktygen ordentligt och sedan efter natt två ska ramsan ha tagit över så gott som, och då ska det bara ramsas så långt det går.
Hur känns det?
//Malin
Amanda -02, Hugo -06, Theo 29/12-12
-
pappa-coachen
- Inlägg: 15
- Blev medlem: ons 16 jul 2008, 20:53
- Ort: Göteborg
En lägesrapport:
Den goda nyheten är att den lilla sov hela natten själv i natt, utan uppvak eller behov av ramsa. Det blev visserligen bara 10 timmar eftersom hon somnade så sent, men det är ändå nytt personligt rekord och inspirerande. Vaknade som en klocka lite innan nio och mornade sig lagom till det var dags att stiga upp. Så natt-delen av kuren har gått som på räls, och vi har fått sova vår första hela natt.
Den mindre goda är att hon inte sov nåt alls under förmiddagsluren, och det vi återkommer till är att vi behöver ett verktyg för att kunna lugna henne. Som vi gjord nu lät vi henne ligga på rygg i sin säng, och sen gav vi oss f-n på att inte plocka upp henne när hon började klaga, utan i stället finnas där och göra allt för att hon skulle förstå att allt var ok, även om hon inte gillade sin liggande belägenhet. Allt för att börja "jaga ut vargarna ur sängen". Hon lyckades faktiskt också lugna sig till slut, med hjälp av den lilla blomman vi fick på BB och som allt sedan vi första gången hängde upp den ovanför henne skötbord varit hennes bästa vän i världen. Så när jag tog upp henne efter 45 minuter var det i alla fall ingen "räddningsinsats" jag utförde.'
Inför eftermiddagens läggning såg vi att hon var klart hungrig, och insåg att det inte skulle gå att lägga den tjejen utan mat. Så hon fick en liten sovgott-skvätt och lyckades därefter komma till ro efter lite lätt buffning som nu tog bra på den halvsövda flickan.
Och kanske är detta nyckeln. Vi hade plockat bort denna extraslurk efter att ha läst Anna W's svar ang. "lille Ludvig 3,5 månader" i forumet om kurnings-exempel, men kanske är vår lilla ännu inte riktigt säker på att hon får mat igen om hon inte är tillräckligt mätt när hon läggs ner för att sova. Dessutom har hon ju inte haft någon erfarenhet av regelbundna sovpass tidigare, inte ens med extraslurk, även om hon många gånger somnat vid bröstet just vid sista-slurken.
Så vi tänker att vi ger henne extraslurk under nån vecka så att schemat hinner sätta sig, och sen kan vi prova att ta bort den igen och börja med smakportioner i stället då hon ju snart blir fyra månader. Vad tror ni "de mer erfarna" om det?
Sen funderar vi på detta med sömnbehov för olika åldrar som anges så exakt i dessa sammanhang. Hur kan ni/man veta att det är just 15,5 timmar som gäller för en 3-4månaders? Och vad innebär det att det är "cirka" 15,5 timmar, hur stor är marginalen i "cirka"? Skall det vara 15,5 i genomsnitt, eller är det mellan 14 - 16 timmar utifrån barnets personliga behov och förutsättningar?
Nu har lilla snart sovit hela sitt eftermiddagspass utan att vakna och det är dags att gå och pussa på henne igen!
Ps. Hej Malin, såg ditt svar just nu. Vi har läst om ensamleken och började faktiskt med det i morse. Tack för tipset. Eftersom nattsömnen funkar fint så är vi ganska nöjda med den delen av kuren trots allt. Vad tror du om upplägget ovan när det gäller dagarnas sovstunder?
Den goda nyheten är att den lilla sov hela natten själv i natt, utan uppvak eller behov av ramsa. Det blev visserligen bara 10 timmar eftersom hon somnade så sent, men det är ändå nytt personligt rekord och inspirerande. Vaknade som en klocka lite innan nio och mornade sig lagom till det var dags att stiga upp. Så natt-delen av kuren har gått som på räls, och vi har fått sova vår första hela natt.
Den mindre goda är att hon inte sov nåt alls under förmiddagsluren, och det vi återkommer till är att vi behöver ett verktyg för att kunna lugna henne. Som vi gjord nu lät vi henne ligga på rygg i sin säng, och sen gav vi oss f-n på att inte plocka upp henne när hon började klaga, utan i stället finnas där och göra allt för att hon skulle förstå att allt var ok, även om hon inte gillade sin liggande belägenhet. Allt för att börja "jaga ut vargarna ur sängen". Hon lyckades faktiskt också lugna sig till slut, med hjälp av den lilla blomman vi fick på BB och som allt sedan vi första gången hängde upp den ovanför henne skötbord varit hennes bästa vän i världen. Så när jag tog upp henne efter 45 minuter var det i alla fall ingen "räddningsinsats" jag utförde.'
Inför eftermiddagens läggning såg vi att hon var klart hungrig, och insåg att det inte skulle gå att lägga den tjejen utan mat. Så hon fick en liten sovgott-skvätt och lyckades därefter komma till ro efter lite lätt buffning som nu tog bra på den halvsövda flickan.
Och kanske är detta nyckeln. Vi hade plockat bort denna extraslurk efter att ha läst Anna W's svar ang. "lille Ludvig 3,5 månader" i forumet om kurnings-exempel, men kanske är vår lilla ännu inte riktigt säker på att hon får mat igen om hon inte är tillräckligt mätt när hon läggs ner för att sova. Dessutom har hon ju inte haft någon erfarenhet av regelbundna sovpass tidigare, inte ens med extraslurk, även om hon många gånger somnat vid bröstet just vid sista-slurken.
Så vi tänker att vi ger henne extraslurk under nån vecka så att schemat hinner sätta sig, och sen kan vi prova att ta bort den igen och börja med smakportioner i stället då hon ju snart blir fyra månader. Vad tror ni "de mer erfarna" om det?
Sen funderar vi på detta med sömnbehov för olika åldrar som anges så exakt i dessa sammanhang. Hur kan ni/man veta att det är just 15,5 timmar som gäller för en 3-4månaders? Och vad innebär det att det är "cirka" 15,5 timmar, hur stor är marginalen i "cirka"? Skall det vara 15,5 i genomsnitt, eller är det mellan 14 - 16 timmar utifrån barnets personliga behov och förutsättningar?
Nu har lilla snart sovit hela sitt eftermiddagspass utan att vakna och det är dags att gå och pussa på henne igen!
Ps. Hej Malin, såg ditt svar just nu. Vi har läst om ensamleken och började faktiskt med det i morse. Tack för tipset. Eftersom nattsömnen funkar fint så är vi ganska nöjda med den delen av kuren trots allt. Vad tror du om upplägget ovan när det gäller dagarnas sovstunder?
-
ilindstrom
- Inlägg: 2797
- Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56
Hej Pappa-coachen och välkommen hit.
Det jag skulle göra på daglurarna är att lägga henne i vagnen och vagna henne lugn. Läs om vagning i SHN-boken eller i BB och öva. Ni ska sluta vagna precis innan hon somnar, skak i handtagen och gå.
Ge henne förutsättningarna för 15,5 timmar, sedan behöver hon inte sova varenda minut, även vila är bra.
Hälsningar
Ida
Det är vanligt att barn som lider av sömnbrist och börjar sova på nätterna tror att de är utvilade och därför inte sover som folk på dagarna. Det kommer att lösa sig inom en vecka när hon känner hur skönt det är att sova. Ge henne förutsättningarna för att sova, vilket jag inte tycker att ni gör. Ni ska inte finnas inne i rummet och greja runt, ni ska vakta utanför så inget ont kan hända. Eftersom hon egentligen är för lite för att kuras så skulle jag råda er till att vänta med en regelrätt kur så att hon blir motaglig för verktygen. Innan fyra månader så fungerar inte ramsan som den ska riktigt.Den mindre goda är att hon inte sov nåt alls under förmiddagsluren, och det vi återkommer till är att vi behöver ett verktyg för att kunna lugna henne. Som vi gjord nu lät vi henne ligga på rygg i sin säng, och sen gav vi oss f-n på att inte plocka upp henne när hon började klaga, utan i stället finnas där och göra allt för att hon skulle förstå att allt var ok,
Det jag skulle göra på daglurarna är att lägga henne i vagnen och vagna henne lugn. Läs om vagning i SHN-boken eller i BB och öva. Ni ska sluta vagna precis innan hon somnar, skak i handtagen och gå.
Absolut så kan du nu under en vecka ge henne en insomningsslurk. Eftersom hon inte får mat på natten nu så behöver hon massa mer på dagen.Inför eftermiddagens läggning såg vi att hon var klart hungrig, och insåg att det inte skulle gå att lägga den tjejen utan mat. Så hon fick en liten sovgott-skvätt och lyckades därefter komma till ro efter lite lätt buffning som nu tog bra på den halvsövda flickan.
Absolut tycker jag att du ska ge henne de rekommenderade sömntimmarna för ett övertrött barn sover sämre och barn vänjer sig med sömnbrist, men det är inte bra.Sen funderar vi på detta med sömnbehov för olika åldrar som anges så exakt i dessa sammanhang. Hur kan ni/man veta att det är just 15,5 timmar som gäller för en 3-4månaders? Och vad innebär det att det är "cirka" 15,5 timmar, hur stor är marginalen i "cirka"? Skall det vara 15,5 i genomsnitt, eller är det mellan 14 - 16 timmar utifrån barnets personliga behov och förutsättningar?
Ge henne förutsättningarna för 15,5 timmar, sedan behöver hon inte sova varenda minut, även vila är bra.
Hälsningar
Ida
-
pappa-coachen
- Inlägg: 15
- Blev medlem: ons 16 jul 2008, 20:53
- Ort: Göteborg
Hej Ida och tack för svar.
Vi provade att vagna henne på magen inför kvällen igår och det fungerade riktigt bra, ungefär så som jag antar att buffningen är tänkt att fungera. Vi har fortsatt idag på f.m. och e.m. och det har också fungerat för att lugna ner henne så pass så att ramsan fungerar. Känns mycket skönt att ha hittat ett verktyg som kan bryta hennes irritation över att ligga ner. Att sen flytta över henne till sängen med larmet efter en kvart har också gått bra, och när/om hon vaknat till har ramsan fungerat bra.
Nu känns det också mycket lättare att kunna avvakta det som du förutskickar om att hon kommer att börja uppskatta sömnen inom nån vecka. Hittills har vi känt en viss bävan inför varje sovpass där vi hela tiden har upplevt det som plågsamt att se hur hon vrider sig och högljutt protesterar mot att bli lagd, utan att vi haft minsta chans att lugna henne med mindre än att vi lyft upp henne i famnen och därmed bekräftat att "vargen är i sängen".
Skönt också att få bekräftat att vi ligger rätt med extraslurken.
Det vi har tänkt med att inte lägga in så mycket sovtid under dagen som behövs för att nå 15,5 timmar/dygn är att hon knappt hinner bli trött innan hon skall i säng igen, men det är möjligt vi får tänkta om där. Kanske också hålla ett öga på hur hon utvecklas nu när hon får sova mer, det är ju möjligt att hon blir tröttare tidigare och då har vi ju besked på att hon behöver mer sömn. Lite funderar vi dock fortfarande på hur man kan ange den exakta siffran 15,5 timmar och att den skall gälla alla barn ;-)
Tack än en gång för din support.
Vi provade att vagna henne på magen inför kvällen igår och det fungerade riktigt bra, ungefär så som jag antar att buffningen är tänkt att fungera. Vi har fortsatt idag på f.m. och e.m. och det har också fungerat för att lugna ner henne så pass så att ramsan fungerar. Känns mycket skönt att ha hittat ett verktyg som kan bryta hennes irritation över att ligga ner. Att sen flytta över henne till sängen med larmet efter en kvart har också gått bra, och när/om hon vaknat till har ramsan fungerat bra.
Nu känns det också mycket lättare att kunna avvakta det som du förutskickar om att hon kommer att börja uppskatta sömnen inom nån vecka. Hittills har vi känt en viss bävan inför varje sovpass där vi hela tiden har upplevt det som plågsamt att se hur hon vrider sig och högljutt protesterar mot att bli lagd, utan att vi haft minsta chans att lugna henne med mindre än att vi lyft upp henne i famnen och därmed bekräftat att "vargen är i sängen".
Ang. vagningen: förstår jag dig rätt att man skall skaka till i vagnen innan man går därifrån (om man inte ramsar antar jag)? Vad är tanken bakom det? Det vi har gjort nu är att vi när hon är tillräckligt lugn stannat vagnen och sen gjort en lång fjäril, viskat ramsan några gånger, höjt tonläget lite, släppt fjärilen fortsatt ramsa i normalt tonläge och sen gå ut.Ni ska sluta vagna precis innan hon somnar, skak i handtagen och gå.
Skönt också att få bekräftat att vi ligger rätt med extraslurken.
Det vi har tänkt med att inte lägga in så mycket sovtid under dagen som behövs för att nå 15,5 timmar/dygn är att hon knappt hinner bli trött innan hon skall i säng igen, men det är möjligt vi får tänkta om där. Kanske också hålla ett öga på hur hon utvecklas nu när hon får sova mer, det är ju möjligt att hon blir tröttare tidigare och då har vi ju besked på att hon behöver mer sömn. Lite funderar vi dock fortfarande på hur man kan ange den exakta siffran 15,5 timmar och att den skall gälla alla barn ;-)
Tack än en gång för din support.
-
ilindstrom
- Inlägg: 2797
- Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56
Hej!
Vad bra att ni tycker att vagningen fungerar bra. För så här små juveler brukar det vara lättare än att buffa.
Anna har hjälpt många hundra barn till att få sin goda sömn så hon har ganska stort matrial att räkna på. Självklart varierar sömnbehovet något mellan barnen. Mina t.ex. ligger alltid 15-30 minuter plus på sina scheman. Så jag tror faktiskt att Anna inte överdriver sömntimmarna. Tänk så här. Ni ger henne förutsättningarna för 15,5 h sedan får hon göra vad hon vill med dem. Det är inte viktigt att hon sover varenda minut.
Jag tittade på er schema och tycker det är alldelse för lite sömn utlagt. Mitt förslag är att ha en tvåtimmars lur mitt på dagen och tolv timmar natt. Annars kommer hon att bli övertrött och sova sämre. En annan tanke är att de flesta barns naturliga sömnrytm brukar vara att gå och lägga sig runt 19.00 med en diff på plus minus en timme. Mitt förslag är att ni lägger henne senast kl 20.00 för att slippa undan en hel del stök på morgonen. Inte säkert att det blir så men ivarjefall....
hälsningar
Ida
Vad bra att ni tycker att vagningen fungerar bra. För så här små juveler brukar det vara lättare än att buffa.
Skak i handtaget ska signalera att det är sovtid. Så småningom kommer det att räcka med ett skak i handtaget och ingen vagning. Eftersom ni redan jobbar med ramsan så skulle jag säga den på väg bort från vagnen.Ang. vagningen: förstår jag dig rätt att man skall skaka till i vagnen innan man går därifrån (om man inte ramsar antar jag)? Vad är tanken bakom det? Det vi har gjort nu är att vi när hon är tillräckligt lugn stannat vagnen och sen gjort en lång fjäril, viskat ramsan några gånger, höjt tonläget lite, släppt fjärilen fortsatt ramsa i normalt tonläge och sen gå ut.
Det är just det som är det finurliga. Ni ska lägga henne innan hon är supertrött. Då visar ni henne att ni har kontrollen. Ni tar ledningen åt henne och det kommer hon tacksamt att ta emot. Ni ska visa henne att ni vet när det är dags att sova och äta. Dra inte ner på dagsömnen för det kommer göra att hon sover sämre på natten. Ett övertrött barn har svårt att komma till ro och sova gott.Det vi har tänkt med att inte lägga in så mycket sovtid under dagen som behövs för att nå 15,5 timmar/dygn är att hon knappt hinner bli trött innan hon skall i säng igen, men det är möjligt vi får tänkta om där.
Anna har hjälpt många hundra barn till att få sin goda sömn så hon har ganska stort matrial att räkna på. Självklart varierar sömnbehovet något mellan barnen. Mina t.ex. ligger alltid 15-30 minuter plus på sina scheman. Så jag tror faktiskt att Anna inte överdriver sömntimmarna. Tänk så här. Ni ger henne förutsättningarna för 15,5 h sedan får hon göra vad hon vill med dem. Det är inte viktigt att hon sover varenda minut.
Jag tittade på er schema och tycker det är alldelse för lite sömn utlagt. Mitt förslag är att ha en tvåtimmars lur mitt på dagen och tolv timmar natt. Annars kommer hon att bli övertrött och sova sämre. En annan tanke är att de flesta barns naturliga sömnrytm brukar vara att gå och lägga sig runt 19.00 med en diff på plus minus en timme. Mitt förslag är att ni lägger henne senast kl 20.00 för att slippa undan en hel del stök på morgonen. Inte säkert att det blir så men ivarjefall....
hälsningar
Ida
-
pappa-coachen
- Inlägg: 15
- Blev medlem: ons 16 jul 2008, 20:53
- Ort: Göteborg
Hej Ida.
Bra synpunkter. Vi gör om och tidigarelägger e.m.-luren en halvtimme till 14.00, och gör 12-timmars natt från 21 (får se om hon klarar att sova 12 timmar, hon är ju inte fulla fyra månader än). Då blir det 15,5 timmars möjlig sömn. Vad gäller dagens början och slut har det fungerat bra på morgnarna hittills så vi fortsätter med 9 - 21-dag tillsvidare för att inte stöka för mycket. Dock räknar vi med att det nog får bli en justering till 8 - 20 till hösten.
Hade antydan till ett bakslag här vid kvällsläggningen och fick gå in två gånger (och vagna en av dem) lite senare. Hon var lite ledsen, snarare än arg. Men annars har det tuffat på bra. Får se hur natten blir.
Det enda vi är lite oklara på just nu är läggningstiden för 3:e sovstunden, eftersom hon inte är så vidare sugen på att sova då (har konsekvent varit den besvärligaste läggningen). Vi har hattat lite fram och åter, men senaste budet är 18.30. Har du några synpunkter på detta?
Bra synpunkter. Vi gör om och tidigarelägger e.m.-luren en halvtimme till 14.00, och gör 12-timmars natt från 21 (får se om hon klarar att sova 12 timmar, hon är ju inte fulla fyra månader än). Då blir det 15,5 timmars möjlig sömn. Vad gäller dagens början och slut har det fungerat bra på morgnarna hittills så vi fortsätter med 9 - 21-dag tillsvidare för att inte stöka för mycket. Dock räknar vi med att det nog får bli en justering till 8 - 20 till hösten.
Hade antydan till ett bakslag här vid kvällsläggningen och fick gå in två gånger (och vagna en av dem) lite senare. Hon var lite ledsen, snarare än arg. Men annars har det tuffat på bra. Får se hur natten blir.
Det enda vi är lite oklara på just nu är läggningstiden för 3:e sovstunden, eftersom hon inte är så vidare sugen på att sova då (har konsekvent varit den besvärligaste läggningen). Vi har hattat lite fram och åter, men senaste budet är 18.30. Har du några synpunkter på detta?
-
ilindstrom
- Inlägg: 2797
- Blev medlem: ons 14 nov 2007, 14:56
Jag funderar lite :-k , nu när ni ska lägga 30 minuter tidigare så kan det bli lite kort vakentid mellan sista luren och natt. Så jag tror att det bästa vore 18.00 eller allra senast 18.15. Vad tror du?Det enda vi är lite oklara på just nu är läggningstiden för 3:e sovstunden, eftersom hon inte är så vidare sugen på att sova då (har konsekvent varit den besvärligaste läggningen). Vi har hattat lite fram och åter, men senaste budet är 18.30. Har du några synpunkter på detta?
Tycker ni jobbar på bra måste jag också säga. =D>
hälsningar
Ida