Syskon- snart treåring och ettåring

[emb]

Hej på er.

Funderar lite över en del saker och tar gärna emot lite input. Det jag funderar en hel del kring är barnens sätt att vara med varandra (Storasyster 2år 9 mån och lillabror 1år 4mån) Det blir ofta små bråk om samma saker. Då vi jobbar går det oftast hur bra som helst, men sen då dom tar ledigt och leker tillsammans så vill dom just ha samma saker. Dom kan dra ur varandras händer och storasyster som ju är starkare får oftare som hon vill och då kommer en olycklig gosse gråtandes. Jag tycker att jag ibland inte riktigt vet hur mycke / lite jag skall blanda mig. Mycke som står om syskonen i BB handlar ju om äldre barn, men hur gör man med dessa små?

Tidigare har detta inte varit ett problem för ifall lillabror har en sak som storasyster velat ha, då har hon hämtat en ny sak åt honom. För honom har det inte spelat någon roll vilken sak han har, huvudsaken att han fått någonting i händerna. Men detta bråk om saker har uppstått iom att lillabror har skillnad på numera vad han har för saker. Nu fungerar det inte längre att storasyster försöker byta till sig saker.

En annan sak som jag också funderar lite kring är detta. Storasyster som trotsar behöver gränser och regler. Hon får ofta en tillsägelse ifall hon gör något orätt och sen tar jag bort saken/maten el dyl. Lillabror härmar ofta storasyster och då blir jag lite kluven över hur jag skall göra med lillabror. Känns fel att göra honom besviken eftersom han ändå inte förstår sambandet! Tankar??

[Ewa]

Dom kan dra ur varandras händer och storasyster som ju är starkare får oftare som hon vill och då kommer en olycklig gosse gråtandes. Jag tycker att jag ibland inte riktigt vet hur mycke / lite jag skall blanda mig. Mycke som står om syskonen i BB handlar ju om äldre barn, men hur gör man med dessa små?

Tidigare har detta inte varit ett problem för ifall lillabror har en sak som storasyster velat ha, då har hon hämtat en ny sak åt honom. För honom har det inte spelat någon roll vilken sak han har, huvudsaken att han fått någonting i händerna. Men detta bråk om saker har uppstått iom att lillabror har skillnad på numera vad han har för saker. Nu fungerar det inte längre att storasyster försöker byta till sig saker.

Jaa, lillebror har förstås nått den aktningsvärda åldern då man siktar in sig på en särskild sak och inte blir så värst glad om den rycks ur näven. Och då hjälper det oftast inte stort vad som erbjuds därefter. Kan ju förstås. Och storasyster är så pass stor att lite mer övning i hur man delar med sig kan vara på sin plats.

Så här gör vi här hemma:

Vill man ha någonting som någon annan har får man ERBJUDA byte. "Vill du ha den här?"
Accepteras bytet - fine. Här gäller det förstås att lägga lite engagemang i bytesletandet. Och det kan man förstås hjälpa syskonet med. "Jaha, vad tror du nu att lillasyskonet helst skulle vilja ha :-k. Vet du?" "Vad tror du om den där, där borta?"

Accepteras inte bytet får man vänta tills den blir ledig. Och själv hitta något annat spännande att roa sig med under tiden. Visst kan man även här få någon liten hint ibland. Men sådan ser nu världen ut. Man måste dela med sig till varandra. Och ibland får man odla sitt tålamod.

Fortsätter man bråka om saken, så försvinner saken.

Sen kan man bryta leken innan det blir för kivigt. Och göra något viktigt jobb, antingen med båda eller det ena syskonet. Eller ge sig iväg ut.

Med mycket social delaktighet, tid för egen lek (ensamlek eller på annat vis) och mycket utevistelse, tycker jag att bråk om saker minskas till ett minimum, faktiskt. Regniga dagar, vid sjukdom osv. när man inte är ute särskilt mycket och inte orkar med så mycket jobb blir det lättare grinigare. Har iaf jag märkt.

Vad gäller din andra fråga, har jag lite svårt att svara. Har du några konkreta situationer, så tror jag det blir lättare.

Kram Ewa

[Susanne*]

Hej
En liten fundering om din sista fråga...om jag nu förstått den rätt.

Om storasyster trotsar och du "hanterar" det situationen så hade jag också "hanterat" lillebror på samma vis...dock med en "light" variant. Detta är ju förstås att ibland balansera lite på lina och det är svårt att säga exakt hur man ska göra. Men grundregeln hade jag hållt så.

Om vi tittar på vad som annars händer.
Lillebror kommer ganska snabbt att lära sig att han kan komma undan med något som egentligen inte är accepterat. Han kommer säkert inte att förstå varför riktigt men som vi alla vet "handling talar". Storasyster vet egentligen att han inte fattar, men kommer ändå tycka det är djupt orättvist att han får men inte hon. Då kan lätt en konkurrenssituation skapas som inte gagnar någon. Och när ska han annars börja få konsekvens om han gör samma

Förstår du hur jag menar

Som Ewa skriver så kom gärna med ett konkret exempel så kan vi fundera vidare.

Kramar
Susanne

[emb]

Tack för era svar.
Spec. det här tar jag till mig:

Här gäller det förstås att lägga lite engagemang i bytesletandet. Och det kan man förstås hjälpa syskonet med. "Jaha, vad tror du nu att lillasyskonet helst skulle vilja ha.

Jag brukar väl tänka ganska långt att dom borde nog klara av att reda upp det, utan mitt engagemang, men här får jag tänka om lite och se till att hjälpa dom med lite byteshandel Dom e ju int så gamla ännu!

Och ibland får man odla sitt tålamod.

Och JO, detta bör jag göra.

Allt funkar annars så jätte bra här hemma så ja e lite bortskämd och om något inte går som jag har tänkt mig så blir jag lite otålig!

Angående min andra fundering tycker jag att ditt svar susanne gav mig bra svar. För att ge ett exempel åt er vad det gäller så kan det vara vid matbordet. Tösen börjar hacka med besticken i bordet, jag säger att man äter med besticken och om hon fortsätter brukar jag upprepa vad jag sa och sen säga att jag tar bort hennes mat och bestick ifall hon fortsätter. I något skede börjar ju också lillabror hacka i bordet och jag tycker alltså här att jag inte kan ta bort hans mat för den skull, medan en "light variant" på detta är ju att bara ta bort hans bestick!

[Ewa]

Angående min andra fundering tycker jag att ditt svar susanne gav mig bra svar. För att ge ett exempel åt er vad det gäller så kan det vara vid matbordet. Tösen börjar hacka med besticken i bordet, jag säger att man äter med besticken och om hon fortsätter brukar jag upprepa vad jag sa och sen säga att jag tar bort hennes mat och bestick ifall hon fortsätter. I något skede börjar ju också lillabror hacka i bordet och jag tycker alltså här att jag inte kan ta bort hans mat för den skull, medan en "light variant" på detta är ju att bara ta bort hans bestick!

Japp, så skulle jag också ha gjort. Lillebror får ju inte hacka i bordet han heller. Så har vi gjort här hemma också, när Disa apat efter Anton i något tokigt trotsbus. Jag var inte helt på det klara med hur du menade, men Susanne* belyste det hela alldeles utmärkt, tycker jag.