Den tredje natten (pappas första) gick galant! Lilleman sov längre pass och ramsan tog bra. Pappa behövde aldrig gå in. Några frågetecken uppstod dock under dagen och mamma tog väldigt dumt till sig några vargar (osäkerhet) som hon dessvärre visst oxå överförde på pappa vilket resulterade i att den 4 natten inte blev bättre utan sämre än den 3. Jag bannar mig massvis!
Ramsan tog inte emellanåt för pappa och han fick efter mycket avvaktande gå in och buffa kort vid ett par tillfällen och han lugnade sig då men reagerade ännu starkare därefter! Tog tid kan man lugnt säga!
Vi vill därför ställa några frågor igen, som vi tror att vi kanske har svaret på men vill dubbelkolla iaf. Hoppas det är ok?
Fråga1. Om han vaknar under natten och först gnölar och sedan skriker upp sig lite grand (ingen panik dock), skall man se det som en fråga och ramsa eller skall man ge honom chansen att fixa det själv - med risk för att det eskalerar?
I natt blev det så ett par gånger - pappa gav han då en chans - han lugnade sig - pappa gav en bekräftelse - lilleman somnade igen. Ses det som att det är en obesvarad fråga? Han vaknade nämligen lite oftare sedan igen, varje timme?
Eller har vi ff en släng av överkoncentration - stör vi honom om vi ger en ramsa precis när han går upp sig? Pappa prövade även detta alt och då tog det betydligt längre tid att lugna honom sedan, diskussion uppstod rätt så länge! Och emellanåt var det som om ramsan inte tog.
Fråga2. Problem tillstötte även vid morgonen. Lilleman vaknade 35 minuter innan morgon. Skrek upp sig ordentligt av och till och ramsan bet inte alls till slut. Pappa gick in och buffade kort och solfjädrade men det blev etter värre efter detta! Mycket ledsen! Vi bestämde oss för att hitta en paus i ledsenheten och gjorde morgon prick på morgontiden 7,30 och fick honom glad i sängen innan vi tog upp honom. Rätt eller helt fel ute! Skulle vi kämpat på lite till - räddade vi honom nu? Kan man säga att vargtimmen råder även så här sent?
Trots ett litet "setback" med fler uppvaknanden under natten känner vi oss ändå peppade! Dagslurarna och maten fungerar utmärkt och idag är vår lille kille en riktig solstråle hela dagen hitintills!
Ser fram emot fortsättningen! Hoppas att någon vis person har några kloka råd angående våra frågor!
Verkar det som att han lugnar sig själv, så är ju det det allra bästa och helt rätt att ge bekräftelse när han lugnat sig. Det är ju först när han faktiskt ber om hjälp som han vill ha ett svar = ramsa.
Ni är på klart rätt väg. Glöm natten och fokusera på den kommande. På med massor av attityd. Det är det han behöver. 
