Hej!
Önskar hjälp med kuren, tänkte börja så snart som möjligt.
Bakgrund:
Har en dotter på snart 10 månader som aldrig varit en storsovare direkt.
Antalet gånger hon sovit hela natten kan räknas på mina två händer...
Hon somnar antingen vid bröstet + evig vaggning i min famn eller i vagnen om vi är ute och går (men då vaknar hon så fort man stannar).
När hon var yngre, upp till 5 mån kunde hon somna själv ganska ofta efter att hon ammat. Då la jag ner henne i hennes säng och hon somnade själv tillslut utan protester men detta vände när hon lärde sig krypa och ställa sig upp vid 6 månaders ålder. Sedan dess ställer hon sig upp och skriker i spjälsängen så fort man sätter ner henne där och det är omöjligt att få henne att ligga kvar och komma till ro själv som hon kunde förut.
Under hela tiden jag nattammade så somnade hon om direkt när hon ammat och jag kunde lägga ner henne i hennes säng direkt. Totalt vaknade hon väl då ca 3-5 ggr/natt. Sedan drygt en månad ammar jag inte längre på natten och första 5 dagarna efter detta sov hon i princip hela nätterna utan att vakna och vi trodde att turen äntligen hade vänt, men icke! Efter dessa 5 dagar vaknar hon minst 5 ggr per natt, som mest 20, sätter sig/ställer sig upp i sängen och vrålskriker tills mamma kommer in och tar upp henne, hon somnar då om efter 1-15 min och jag kan lägga ner henne igen, men det är inte sällan hon vaknar igen efter 20 min ca och samma procedur upprepas och så håller det på... Tilläggas bör kanske att pappa inte accepteras alls på natten, dottern vägrar vara i hans famn och kastar sig efter mamma (eller dörren om jag inte är i samma rum).
Hennes säng står i vårt sovrum, vi har ingen möjlighet att ge henne eget rum. Vi har det kolmörkt i rummet.
Egentligen har jag ingen fråga om själva nätterna utan snarare om dagslurarna. Vi har bestämt att natten ska börja kl 19 och morgonen börja kl 07. Hennes rutiner nu är att hon sover 2 ggr per dag, en gång vid 10 och nästa kl 14. Hur länge hon sover varje gång varierar mellan 30 min-1,5 timme. Dock sover hon i regel aldrig mer än 2 tim totalt.
Min ena fråga är: Hur ska jag gå tillväga för att få henne att somna på dagarna? Hade tänkt mig en lur i vagnen och en i sängen. Vi har ingen vagn där man kan ligga på mage (sitsen är skålformad) men den har fullt liggläge. Hur ska jag då få henne att somna i vagnen? (som det är nu krävs det ca 15 min promenad för att hon ska somna o hon sover aldrig mer än 30 min i vagnen). Och i sängen, ska jag köra samma procedur som på natten fast med annan ramsa?
Undrar också om det är en dum idé att börja med kuren nu när pappa är bortrest 2 veckor. Kommer han få ännu mer problem att lägga henne då om han inte tar över efter de första 2 dagarna?
Tack på förhand!
SHN-kuren + Dagslurarna, hjälp önskas!
-
TorpSara
Hej, och välkomen! Och grattis till ett bra beslut! 
Jag skulle nog börja med att köra hela kuren i sängen. Sedan när tiderna sitter, kommer hon säkert att kunna sova den kortare luren i vagnen på rygg/halvsittande. Men nu i början tror jag att det kommer att förvirra.
Med pappan är det ingen fara. Samma rutiner bara, så kommer det att gå galant. När kuren väl sitter kommer vem som helst att kunna natta henne var som helst, det är ju det som är tanken! Lite mer frågor kanske han får, men svarar han bara tryggt på dem så kommer det inte att vara något problem!
Jag skulle nog börja med att köra hela kuren i sängen. Sedan när tiderna sitter, kommer hon säkert att kunna sova den kortare luren i vagnen på rygg/halvsittande. Men nu i början tror jag att det kommer att förvirra.
Med pappan är det ingen fara. Samma rutiner bara, så kommer det att gå galant. När kuren väl sitter kommer vem som helst att kunna natta henne var som helst, det är ju det som är tanken! Lite mer frågor kanske han får, men svarar han bara tryggt på dem så kommer det inte att vara något problem!
Tack för svaret!
Började igår kväll och det gick över förväntan. Dessvärre blev hon jätteförkyld(snorig och täppt!) några timmar in på kuren men jag antar att jag ska fortsätta ändå??? Tyckte synd om henne där hon låg och kämpade med att andas genom näsan men jag tog aldrig upp henne. Tände lite en gång för att pricka rätt med näsdropparna men annars var hon kvar i sin säng hela tiden.
Tog exakt en timme att få henne att somna första gången. Buffandet verkar hon verkligen gilla. Totalt sov hon drygt 9 tim inatt.
Har just lagt henne för första dagsluren nu och har tänkt att hon ska sova en timme. Det tog 6(!) minuter!!! Visserligen var hon jätte-jättetrött men ändå!:)
Ska bli spännande att se hur det går inatt!
Började igår kväll och det gick över förväntan. Dessvärre blev hon jätteförkyld(snorig och täppt!) några timmar in på kuren men jag antar att jag ska fortsätta ändå??? Tyckte synd om henne där hon låg och kämpade med att andas genom näsan men jag tog aldrig upp henne. Tände lite en gång för att pricka rätt med näsdropparna men annars var hon kvar i sin säng hela tiden.
Tog exakt en timme att få henne att somna första gången. Buffandet verkar hon verkligen gilla. Totalt sov hon drygt 9 tim inatt.
Har just lagt henne för första dagsluren nu och har tänkt att hon ska sova en timme. Det tog 6(!) minuter!!! Visserligen var hon jätte-jättetrött men ändå!:)
Ska bli spännande att se hur det går inatt!
Behöver lite peppning!
Hej igen!
Läste i ngn tråd att man inte skulle starta en ny tråd om frågan det gällde samma barn/kur så jag hoppas att någon läser detta nu. Känner att jag behöver lite peppning i det här stadiet.
Är inne på tredje natten. Läggningen var en katastrof kändes det som.
Första natten tog det exakt en timme av buffande, solfjäder o ramsande att få henne att somna. Vaknade sedan 15 gånger på natten...
Andra natten gick det bättre, hon vaknade 5 ggr och fick ihop rätt många timmar av sovande trots allt. Solfjädrade en del men nästan inget buffande.
Ramsan fungerade en gång när hon vaknade vid 2-tiden men sen vaknade hon igen efter 20 min. Resterande gånger fungerade inte ramsan alls utan hon skrek bara högre och högre istället. Blev lite mindre trafik i rummet men jag gick ändå in när hon skrikit ett tag och lade tillrätta.
Ikväll kändes det extremt jobbigt då min lilla tjej bröt ihop redan mitt i middagen. Hon är förkyld och väldigt snorig också så det gör väl inte denna nya upplevelse mer rolig för henne
. Badade henne, vilket hon älskar och då blev hon lite lugnare men sen bröt hon ihop igen. Märktes att hon var jättetrött också. Var tvungen att ge henne näsdroppar och herregud vad ledsen hon blev. Hon somnade nästintill när jag ammade (sista slurken) henne men jag gjorde så gott jag kunde för att hålla henne vaken. Hon bröt ihop igen när hon ammat fördigt. Något skratt till godnatt var det inte tal om idag. Jag kämpade och kämpade men vad jag än gjorde så skrek hon bara ännu värre, ingenting fick henne att dra på mungipan. Själv kände jag mig också helt slut då jag p ga sammanbrottet under middagen inte hann få i mig en tugga så fantasin började ju tryta efter ett tag. Vad göra?...
Försökte ändå lägga ner henne i sängen med glad röst. Buffade en en omgång som markering och solfjädrade sedan tills hon låg stilla och ramsade sedan ut, hon hade börjat skrika o ställt sig upp redan innan jag hunnit till dörren med ramsan.
Gick ut och gjorde lite andra ljud i huset medan hon reagerade (skrek verkligen upp sig). In igen och la tillrätta + solfjäder, ramsa ut och hon skriker på nytt upp sig. Tillslut går jag in och solfjädrar, kanske en sekund för länge och ramsar sedan ut + påminnelse & bekräftelse i 1.
Mina tårar var inte långt borta, efter 2 relativt bra startnätter kändes denna läggning hemsk! Jag kände mig hemsk och det kändes som min älskling ALDRIG någonsin skulle bry sig om mitt ramsande.
Men,så började jag läsa igenom inläggen här i ren förtvivlan och läste om en annan mamma som skrivit många inlägg och fått mycket stöd av er alla och jag kände igen mig mkt i hennes inlägg och helt plötsligt kände jag att jag fått nya krafter.
Dottern vaknade efter 1 timme och då började jag ramsa + gjorde lite andra ljud i huset. Hon skrek upp sig ordentligt som vanligt och jag avvaktade. Tog fram lite saker som jag behövde fixa med så att jag skulle ha ngt annat att fokusera på också och det hjälpte verkligen. Hon lät inte ledsen utan snarare skitförbannad och besviken så jag gick inte in. Plötsligt började hon tystna mer och mer mellan varven och jag ramsade och så höll vi på i 30 min - då blev det knäpptyst! Jag ramsade då högt och tydligt-fortfarande tyst! Wow!
Efter 10 min gick jag in och då kände jag hur det skar i mammahjärtat, där satt hon vid fotändan och hade somnat som en fällkniv. Då kände jag mig urusel som mamma igen, att jag låtit min älskling ge upp och falla ihop sådär. Är dock övertygad om att hon fick med sig en ramsa i sömnen, men ändå.
La henne tillrätta på kudden, hon skrek till en gång i sömnen. Jag sa inget utan gick ut direkt.
Jag måste dock säga att jag känner mig nöjd med den "konversation" vi hade innan hon somnade. Trots att det var jobbigt när hon skrek så kändes det ändå som att vi kommunicerade. Jag har inte riktigt förstått hur det ska vara tidigare så igår måste jag ha gjort det helt galet tror jag. När hon tystnade helt ikväll kändes det som att hon verkligen lyssnade på mig och accepterade mitt svar.
Är jag inne på rätt spår, är det ngt speciellt jag bör tänka på i det här läget?
Undrar även om ngn kan ta en titt på schemat? Vi har utgått från våra befintliga rutiner innan kuren som vi haft i flera månader och de har fungerat bra för dottern.
19-07
07.00 God Morgon.
07.30 Frukost
09.45 Amning
10-11 Sova
12.00 Lunch
14-15 Sova
15.15 Mellanmål
17.45 Middag
18-19 Bad, sista slurken och bus
19.00 Godnatt
På sistone (innan kuren) har det varit svårt att få henne att sova längre än 30-40 min på dagslurarna.
Vill tacka AW för dessa underbara verktyg. Är som sagt ny här men trots lite motgångar har det verkligen gått långt över förväntan så här långt.
Dottern har efter ca 5 mån strulat med sömnen och läggningen (kunde innan dess somna själv ganska ofta) och det har verkligen blivit värre och värre med tiden. Som mest har hon vaknat uppemot 20 gånger och skrikit varje gång och nu efter bara 2 dagar har det redan skett stora förändringar som jag aldrig kunnat drömma om skulle ske så snabbt! Tack!
Läste i ngn tråd att man inte skulle starta en ny tråd om frågan det gällde samma barn/kur så jag hoppas att någon läser detta nu. Känner att jag behöver lite peppning i det här stadiet.
Är inne på tredje natten. Läggningen var en katastrof kändes det som.
Första natten tog det exakt en timme av buffande, solfjäder o ramsande att få henne att somna. Vaknade sedan 15 gånger på natten...
Andra natten gick det bättre, hon vaknade 5 ggr och fick ihop rätt många timmar av sovande trots allt. Solfjädrade en del men nästan inget buffande.
Ramsan fungerade en gång när hon vaknade vid 2-tiden men sen vaknade hon igen efter 20 min. Resterande gånger fungerade inte ramsan alls utan hon skrek bara högre och högre istället. Blev lite mindre trafik i rummet men jag gick ändå in när hon skrikit ett tag och lade tillrätta.
Ikväll kändes det extremt jobbigt då min lilla tjej bröt ihop redan mitt i middagen. Hon är förkyld och väldigt snorig också så det gör väl inte denna nya upplevelse mer rolig för henne
. Badade henne, vilket hon älskar och då blev hon lite lugnare men sen bröt hon ihop igen. Märktes att hon var jättetrött också. Var tvungen att ge henne näsdroppar och herregud vad ledsen hon blev. Hon somnade nästintill när jag ammade (sista slurken) henne men jag gjorde så gott jag kunde för att hålla henne vaken. Hon bröt ihop igen när hon ammat fördigt. Något skratt till godnatt var det inte tal om idag. Jag kämpade och kämpade men vad jag än gjorde så skrek hon bara ännu värre, ingenting fick henne att dra på mungipan. Själv kände jag mig också helt slut då jag p ga sammanbrottet under middagen inte hann få i mig en tugga så fantasin började ju tryta efter ett tag. Vad göra?...Försökte ändå lägga ner henne i sängen med glad röst. Buffade en en omgång som markering och solfjädrade sedan tills hon låg stilla och ramsade sedan ut, hon hade börjat skrika o ställt sig upp redan innan jag hunnit till dörren med ramsan.
Gick ut och gjorde lite andra ljud i huset medan hon reagerade (skrek verkligen upp sig). In igen och la tillrätta + solfjäder, ramsa ut och hon skriker på nytt upp sig. Tillslut går jag in och solfjädrar, kanske en sekund för länge och ramsar sedan ut + påminnelse & bekräftelse i 1.
Mina tårar var inte långt borta, efter 2 relativt bra startnätter kändes denna läggning hemsk! Jag kände mig hemsk och det kändes som min älskling ALDRIG någonsin skulle bry sig om mitt ramsande.
Men,så började jag läsa igenom inläggen här i ren förtvivlan och läste om en annan mamma som skrivit många inlägg och fått mycket stöd av er alla och jag kände igen mig mkt i hennes inlägg och helt plötsligt kände jag att jag fått nya krafter.
Dottern vaknade efter 1 timme och då började jag ramsa + gjorde lite andra ljud i huset. Hon skrek upp sig ordentligt som vanligt och jag avvaktade. Tog fram lite saker som jag behövde fixa med så att jag skulle ha ngt annat att fokusera på också och det hjälpte verkligen. Hon lät inte ledsen utan snarare skitförbannad och besviken så jag gick inte in. Plötsligt började hon tystna mer och mer mellan varven och jag ramsade och så höll vi på i 30 min - då blev det knäpptyst! Jag ramsade då högt och tydligt-fortfarande tyst! Wow!
Efter 10 min gick jag in och då kände jag hur det skar i mammahjärtat, där satt hon vid fotändan och hade somnat som en fällkniv. Då kände jag mig urusel som mamma igen, att jag låtit min älskling ge upp och falla ihop sådär. Är dock övertygad om att hon fick med sig en ramsa i sömnen, men ändå.
La henne tillrätta på kudden, hon skrek till en gång i sömnen. Jag sa inget utan gick ut direkt.
Jag måste dock säga att jag känner mig nöjd med den "konversation" vi hade innan hon somnade. Trots att det var jobbigt när hon skrek så kändes det ändå som att vi kommunicerade. Jag har inte riktigt förstått hur det ska vara tidigare så igår måste jag ha gjort det helt galet tror jag. När hon tystnade helt ikväll kändes det som att hon verkligen lyssnade på mig och accepterade mitt svar.
Är jag inne på rätt spår, är det ngt speciellt jag bör tänka på i det här läget?
Undrar även om ngn kan ta en titt på schemat? Vi har utgått från våra befintliga rutiner innan kuren som vi haft i flera månader och de har fungerat bra för dottern.
19-07
07.00 God Morgon.
07.30 Frukost
09.45 Amning
10-11 Sova
12.00 Lunch
14-15 Sova
15.15 Mellanmål
17.45 Middag
18-19 Bad, sista slurken och bus
19.00 Godnatt
På sistone (innan kuren) har det varit svårt att få henne att sova längre än 30-40 min på dagslurarna.
Vill tacka AW för dessa underbara verktyg. Är som sagt ny här men trots lite motgångar har det verkligen gått långt över förväntan så här långt.
Dottern har efter ca 5 mån strulat med sömnen och läggningen (kunde innan dess somna själv ganska ofta) och det har verkligen blivit värre och värre med tiden. Som mest har hon vaknat uppemot 20 gånger och skrikit varje gång och nu efter bara 2 dagar har det redan skett stora förändringar som jag aldrig kunnat drömma om skulle ske så snabbt! Tack!
Hejsan. Jag tycker du har jobbat på bra och att ni fick till en komunikation, det är precis vad det här handlar om!!!
-Mamma, kan jag verkligen sova själv?
-Jaa, det kan du!
-Maaaaammmmaaa, ääär det verkligen så?
-Jaa, det är så!
-Maaaaaaaammmmmmmmaaaaaa, kommer inte vargen och tar mig då???
-Nej, mamma vaktar så så lugn och tryggt!
Förstår du, det är då du får ramsan att "ta" och frågestunderna kommer bara att bli kortare och kortare och snart vet lilla gumman att när mamma ramsar, då kan man vara lugn och trygg ända in i märgen! Och frågorna slutar komma!
Att lilla gumman somnade sittade det är hon inte ensam om att ha gjort, och vet du? Du är absolut ingen dålig mamma, hon har inte somnat ensam och övergiven utan du och hon har komunicerat tills hon insåg att hon kunde slappna av och då somnade hon nog knall och fall på plats som denna gång råkade vara sittande! Helt rätt!
Kom ihåg detta är en process som kan innebär två steg fram och 1 steg bak, vägen är inte alltid spikrak men ha målet framför ögonen (den goda nattsömnen, som är en livslång gåva) och se inte bakåt, snart har ni nått målet!!!
Lycka till!
-Mamma, kan jag verkligen sova själv?
-Jaa, det kan du!
-Maaaaammmmaaa, ääär det verkligen så?
-Jaa, det är så!
-Maaaaaaaammmmmmmmaaaaaa, kommer inte vargen och tar mig då???
-Nej, mamma vaktar så så lugn och tryggt!
Förstår du, det är då du får ramsan att "ta" och frågestunderna kommer bara att bli kortare och kortare och snart vet lilla gumman att när mamma ramsar, då kan man vara lugn och trygg ända in i märgen! Och frågorna slutar komma!
Att lilla gumman somnade sittade det är hon inte ensam om att ha gjort, och vet du? Du är absolut ingen dålig mamma, hon har inte somnat ensam och övergiven utan du och hon har komunicerat tills hon insåg att hon kunde slappna av och då somnade hon nog knall och fall på plats som denna gång råkade vara sittande! Helt rätt!
Kom ihåg detta är en process som kan innebär två steg fram och 1 steg bak, vägen är inte alltid spikrak men ha målet framför ögonen (den goda nattsömnen, som är en livslång gåva) och se inte bakåt, snart har ni nått målet!!!
Lycka till!
Amanda -02, Hugo -06, Theo 29/12-12
Tack för svaret Duggan!
Kändes bra att få läsa att jag är inne på rätt spår.
Är inne på 4:e natten nu och det har gått bra så här långt. Förkylda dottern har hostat en hel del därinne men har hittills lyckats somna om själv!
Känner nu att jag har kontroll på situationen men nu när hon är förkyld så är det verkligen svårt att ens få henne att lé innan läggning
Några funderingar har dykt upp idag:
Vi har bara ett sovrum och jag har hittills sovit på en madrass utanför dörren, har fungerat jättebra. Pappan har varit bortrest 1v och kommer hem imorgon. Bör vi sova ytterligare ett par nätter utanför sovrummet?
Är lite orolig för hur det kommer gå när vi flyttar tillbaka in för vi har ingen möjlighet att skärma av mellan vår säng o dotterns säng, sovrummet är jättelitet.
Tänkte att dottern också ska kunna sova någon av dagslurarna i sin vagn. Vi har en sittvagn med liggläge, dock inte traditionellt liggläge utan man fäller hela sitsen som är skålformad, hon kan därmed inte sova på mage i den vagnen men det hade hon nog varit för stor för ändå gissar jag...
Frågan är då när man kan börja med vagnen och HUR ska vi gå tillväga? Ska jag bara sätta henne i vagnen och fälla den och låta henne vara eller ska jag ramsa? Skulle önska att hon kunde somna i vagnen utan att man behövde gå ut och gå (om man inte är hemma).
Som det är nu(dvs innan kuren) blir hon oftast jätteförbannad när jag fäller sitsen och det brukar sluta med att jag får bära henne i bärsele. Skulle hon somna i vagnen tar det oftast ca 20 min promenad och hon vaknar så fort jag stannar eller inom 30 min när man är ute o går.
Alla Tips och råd jag kan få är väldigt välkomna!
Om hon vaknar när det är 5-10 min kvar tills mariginalkvarten, ska jag då försöka uppmuntra henne att somna om?
Hon hostar en hel del nu när hon är förkyld, hur mkt ska jag ingripa egentligen? Vore det jag så skulle jag vilja ha lite vatten emmellanåt...
Tack för att ni tar er tid!
Kändes bra att få läsa att jag är inne på rätt spår.
Är inne på 4:e natten nu och det har gått bra så här långt. Förkylda dottern har hostat en hel del därinne men har hittills lyckats somna om själv!
Känner nu att jag har kontroll på situationen men nu när hon är förkyld så är det verkligen svårt att ens få henne att lé innan läggning
Några funderingar har dykt upp idag:
Vi har bara ett sovrum och jag har hittills sovit på en madrass utanför dörren, har fungerat jättebra. Pappan har varit bortrest 1v och kommer hem imorgon. Bör vi sova ytterligare ett par nätter utanför sovrummet?Är lite orolig för hur det kommer gå när vi flyttar tillbaka in för vi har ingen möjlighet att skärma av mellan vår säng o dotterns säng, sovrummet är jättelitet.
Tänkte att dottern också ska kunna sova någon av dagslurarna i sin vagn. Vi har en sittvagn med liggläge, dock inte traditionellt liggläge utan man fäller hela sitsen som är skålformad, hon kan därmed inte sova på mage i den vagnen men det hade hon nog varit för stor för ändå gissar jag...Frågan är då när man kan börja med vagnen och HUR ska vi gå tillväga? Ska jag bara sätta henne i vagnen och fälla den och låta henne vara eller ska jag ramsa? Skulle önska att hon kunde somna i vagnen utan att man behövde gå ut och gå (om man inte är hemma).
Som det är nu(dvs innan kuren) blir hon oftast jätteförbannad när jag fäller sitsen och det brukar sluta med att jag får bära henne i bärsele. Skulle hon somna i vagnen tar det oftast ca 20 min promenad och hon vaknar så fort jag stannar eller inom 30 min när man är ute o går.
Alla Tips och råd jag kan få är väldigt välkomna!
Om hon vaknar när det är 5-10 min kvar tills mariginalkvarten, ska jag då försöka uppmuntra henne att somna om? Hon hostar en hel del nu när hon är förkyld, hur mkt ska jag ingripa egentligen? Vore det jag så skulle jag vilja ha lite vatten emmellanåt...Tack för att ni tar er tid!
Hej Jema!
Jag är inte diplomerad, men rätt snäll ändå
. Min lilla familj bor också trångt, så därför känner jag mig manad att berätta om hur vi har det här, på våra 54 km och vårt ensamma lilla sovrum.
Waldemars spjälsäng står vid fotänden av vår säng, fast mot väggen, så man kan gå emellan. Vi har massor av saker på vår sänggavel, så han kan inte se oss från sin säng. Dessutom kan man ju hänga något på hans säng, så att det stänger av extra mycket. Mörker är ju jätteviktigt och kanske extra viktigt när han, om det blir för ljust, skulle kunna se oss och ropa på oss direkt. Jag har ibland funderat på att hänga en skena i taket, så att man kan dra för ett draperi runt hans säng, men jag hoppar nog över det. En annan lösning är ju en skärmvägg med tyg, så att man skärmar lite extra.
När jag kurade Walle sov jag natt tre och fyra (och i ärlighetens namn även natt två, men vi "light-kurade" lite) inne i sovrummet. Man får ju smyga in lite extra och helst inte tända om man inte vet säkert att barnet sover vidare.
När man delar rum med sitt barn kan man ofta ramsa direkt från sängen. För oss funkar det så att om uppvaket inte är stort, då räcker en ramsa från sängen. Men är han orolig, då får jag snabbt som attan ta mig ut och ramsa med BESKED och ATTITYD utanför dörren. Jag låter då min gubbe ligga kvar, men han får knappt röra sig! Waldemar skall inte vara medveten om att han är där. Det är MIG han skall fokusera på.
Ibland räcker inte ramsan utan han behöver lite mer. Då går jag ut i köket och förbereder morgonens kaffe, diskar någon tekopp som blivit kvar, kanske städar jag ur handfatet i badrummet. Inte jättekul, men oftast somnar Walle fort ändå. Det blir mysljud för honom. Hemtrevligt, tryggt och säkert.
Det är svårt att säga om ni kan sova i sovrummet nu eller inte. Det är lite upp till er, beroende på hur uppvaken hanteras. Om du tycker dig veta att din dotter kommer att vakna flera gånger, då kanske det är skönast om du är utanför - mest för dig själv. Kanske kan din man sova i sovrummet ändå? Är där mörkt? Bara dottern inte ser honom och att han förstår att på natten händer ingenting (min gubbe brukade bli tvångsmässigt kissnödig och sånt och vara TVUNGEN att gå upp, så fort Walle vaknade! ).
Waldemar har sedan i maj sovit kortlurar i vagn och rätt länge på rygg. Han sitter tills det börjar dra ihop sig, då lägger jag honom och sätter för ett tygstycke så att han inte ser ut. Vagnar med besked en fyra gånger ungefär, skakar vagnen lite och sedan går jag. Man kan ju lära sig att barnen får somna i vagnen när den står still, men det är SVÅRT på rygg. Lättare på mage. Men jag ställer oftast vagnen så fort Waldemar sover. Han skall inte vänja sig vid att vagnen ALLTID rullar!
Om din dotter tar väldigt lång tid på sig att somna, då skulle jag lägga henne i riktigt god tid. Insomningstiden kommer att kortas av, så fort hon får in tiderna!
Helst skall man också köra Skrattet till go'nattet, men jag tycker att det är svårt i vagn. Min son gnällde rätt mycket i början, men nu pratar han bara en stund och somnar sedan lugnt. I och med att han inte får sova hur länge som helst håller jag STENKOLL på när han somnar. Sedan, när det är väckning, då skall det vara kul att vakna!
Lycka till! Du gör ett jättebra jobb!
Jag är inte diplomerad, men rätt snäll ändå
. Min lilla familj bor också trångt, så därför känner jag mig manad att berätta om hur vi har det här, på våra 54 km och vårt ensamma lilla sovrum. Waldemars spjälsäng står vid fotänden av vår säng, fast mot väggen, så man kan gå emellan. Vi har massor av saker på vår sänggavel, så han kan inte se oss från sin säng. Dessutom kan man ju hänga något på hans säng, så att det stänger av extra mycket. Mörker är ju jätteviktigt och kanske extra viktigt när han, om det blir för ljust, skulle kunna se oss och ropa på oss direkt. Jag har ibland funderat på att hänga en skena i taket, så att man kan dra för ett draperi runt hans säng, men jag hoppar nog över det. En annan lösning är ju en skärmvägg med tyg, så att man skärmar lite extra.
När jag kurade Walle sov jag natt tre och fyra (och i ärlighetens namn även natt två, men vi "light-kurade" lite) inne i sovrummet. Man får ju smyga in lite extra och helst inte tända om man inte vet säkert att barnet sover vidare.
När man delar rum med sitt barn kan man ofta ramsa direkt från sängen. För oss funkar det så att om uppvaket inte är stort, då räcker en ramsa från sängen. Men är han orolig, då får jag snabbt som attan ta mig ut och ramsa med BESKED och ATTITYD utanför dörren. Jag låter då min gubbe ligga kvar, men han får knappt röra sig! Waldemar skall inte vara medveten om att han är där. Det är MIG han skall fokusera på.
Ibland räcker inte ramsan utan han behöver lite mer. Då går jag ut i köket och förbereder morgonens kaffe, diskar någon tekopp som blivit kvar, kanske städar jag ur handfatet i badrummet. Inte jättekul, men oftast somnar Walle fort ändå. Det blir mysljud för honom. Hemtrevligt, tryggt och säkert.
Det är svårt att säga om ni kan sova i sovrummet nu eller inte. Det är lite upp till er, beroende på hur uppvaken hanteras. Om du tycker dig veta att din dotter kommer att vakna flera gånger, då kanske det är skönast om du är utanför - mest för dig själv. Kanske kan din man sova i sovrummet ändå? Är där mörkt? Bara dottern inte ser honom och att han förstår att på natten händer ingenting (min gubbe brukade bli tvångsmässigt kissnödig och sånt och vara TVUNGEN att gå upp, så fort Walle vaknade!
).Waldemar har sedan i maj sovit kortlurar i vagn och rätt länge på rygg. Han sitter tills det börjar dra ihop sig, då lägger jag honom och sätter för ett tygstycke så att han inte ser ut. Vagnar med besked en fyra gånger ungefär, skakar vagnen lite och sedan går jag. Man kan ju lära sig att barnen får somna i vagnen när den står still, men det är SVÅRT på rygg. Lättare på mage. Men jag ställer oftast vagnen så fort Waldemar sover. Han skall inte vänja sig vid att vagnen ALLTID rullar!
Om din dotter tar väldigt lång tid på sig att somna, då skulle jag lägga henne i riktigt god tid. Insomningstiden kommer att kortas av, så fort hon får in tiderna!
Helst skall man också köra Skrattet till go'nattet, men jag tycker att det är svårt i vagn. Min son gnällde rätt mycket i början, men nu pratar han bara en stund och somnar sedan lugnt. I och med att han inte får sova hur länge som helst håller jag STENKOLL på när han somnar. Sedan, när det är väckning, då skall det vara kul att vakna!
Lycka till! Du gör ett jättebra jobb!
Waldemar (Walle) 07-01-08 
Kurad maj -07. Finslipad i Gastsjön 2007.
Gustav 08-11-12 (39+4)
www.backjohan.se - uppdaterad 8 jan till Walle
Syblogg: www.backjohan.blogspot.com
Kurad maj -07. Finslipad i Gastsjön 2007.
Gustav 08-11-12
(39+4)www.backjohan.se - uppdaterad 8 jan till Walle
Syblogg: www.backjohan.blogspot.com
Tack ÅsaB!
Det var intressant att läsa om hur ni har gått tillväga.
Ja vi har jättemörkt i sovrummet så det är ju bra. Vi har bestämt oss för att sova ett par nätter till utanför i vardagsrummet. Dottern verkar ha ett litet återfall ikväll eller om det beror på förkylningen, det kan jag inte säga...
Mannen har varit bortrest en vecka och han ska få "kura" ett par nätter fr om imorgon så då tyckte vi att det var lika bra att stanna i vardagsrummet ett tag till.
Ska försöka klura ut någon bra lösning att skärma av till dotterns säng men jag vet i ärlighetens namn inte hur det skulle gå till. Vi har ingen hög sänggavel som vi kan hänga saker på och hänger vi ngt på hennes säng så rycker hon bort det.
Haha, lustigt att du nämnde att din man alltid blev kissnödig när din son vaknade! Trodde bara att det var min man som led av det problemet! JÄMT när hon vaknade, vilket hon gjorde ofta och länge innan kurens början, skulle han upp och gå på toa! höll på att bli tokig för hon blev ju jättenyfiken när hon hörde ljud och steg och eftersom hon bara lät mig söva henne så blev det ju extra påfrestande. Helt plötsligt hände det ju en massa på natten! Som om inte det vore nog blev han hungrig också och började slamra i köket...ja, så kan det gå
Ikväll lyckades vi bra med skrattet till gonattet men så fort hon såg sängen blev hon jätteledsen och det tog tid att lugna henne:(
Jag hoppas att det kommer att gå över.
Är det fler som kan besvara mina frågor i mitt föregående inlägg så vore det jättebussigt!
Tack!
Det var intressant att läsa om hur ni har gått tillväga.
Ja vi har jättemörkt i sovrummet så det är ju bra. Vi har bestämt oss för att sova ett par nätter till utanför i vardagsrummet. Dottern verkar ha ett litet återfall ikväll eller om det beror på förkylningen, det kan jag inte säga...
Mannen har varit bortrest en vecka och han ska få "kura" ett par nätter fr om imorgon så då tyckte vi att det var lika bra att stanna i vardagsrummet ett tag till.
Ska försöka klura ut någon bra lösning att skärma av till dotterns säng men jag vet i ärlighetens namn inte hur det skulle gå till. Vi har ingen hög sänggavel som vi kan hänga saker på och hänger vi ngt på hennes säng så rycker hon bort det.
Haha, lustigt att du nämnde att din man alltid blev kissnödig när din son vaknade! Trodde bara att det var min man som led av det problemet! JÄMT när hon vaknade, vilket hon gjorde ofta och länge innan kurens början, skulle han upp och gå på toa! höll på att bli tokig för hon blev ju jättenyfiken när hon hörde ljud och steg och eftersom hon bara lät mig söva henne så blev det ju extra påfrestande. Helt plötsligt hände det ju en massa på natten! Som om inte det vore nog blev han hungrig också och började slamra i köket...ja, så kan det gå
Ikväll lyckades vi bra med skrattet till gonattet men så fort hon såg sängen blev hon jätteledsen och det tog tid att lugna henne:(
Jag hoppas att det kommer att gå över.
Är det fler som kan besvara mina frågor i mitt föregående inlägg så vore det jättebussigt!
Tack!
Hejsan Jema!
Ang lur i vagn så javisst går det att ha lurarna i den även om det innebär att lurarna blir på rygg. Själv hade jag alla lurarna ute i stillastående vagn tills Hugo var 9 mån, då valde jag att flytta in han till spjälisen för att vårsolen värmde så mycket och det vart så varmt i vagnen.
Men en fråga tror du på fullaste allvar att den vagnen kommer att vara skön att sova i (jag ser en urban framför mig, men vet inte vad du har för vagn) Skulle du tro att hon verkligen kunde sova skönt i den på sina långlurar? Kanske bara dom korta, för jag tvivlar på att det blir skönt. Och så måste du komma ihåg att täcka vagnen med ett luft genomsläppligt mörkläggningstyg.
Ang avskärmning i sovrummet skulle jag verkligen rekomendera att köpa en sådan skena man hänger i taket och få upp ett tyg, det kan göra hela skillnaden...
Nu i början av kuren skulle jag sträva efter ett omsomnade just för hon ska få in att mamma har kontrollen, mamma väcker när jag sovit klart, jag kan bara lugnt sussa skönt! Men nu när min son vaknar nån gång får han ligga tiden ut och somnar han om så gör han, annars tar jag inget extra för uppvaken!
Jag skulle inte gå in med vatten om det inte blir absolut nödvändigt..Så här nära efter avslutad kur så är det viktigt att hon får klara besked om vad som gäller.
Och ang ledsenheter vid kvällsläggningarna, så ska buset börja en stund för läggning..Vi busar på skötbordet, hela vägen upp i trappan sen har vi totalt bus i storsängen (annat rum) som avslutningsvis flygs in,( samtidigt som man blir kittlad under fötterna), ner i sängen, läggs tillrätta, solfjäder oc UT med ramsa, inte dröja sig kvar! Lägg extra mycket energi gärna bus i uppemot 10 min före läggning så har du vänt dom sorgsna läggningarna på ett par dagar!
Så odla attityd och kör nu bara på!!!
Ang lur i vagn så javisst går det att ha lurarna i den även om det innebär att lurarna blir på rygg. Själv hade jag alla lurarna ute i stillastående vagn tills Hugo var 9 mån, då valde jag att flytta in han till spjälisen för att vårsolen värmde så mycket och det vart så varmt i vagnen.
Men en fråga tror du på fullaste allvar att den vagnen kommer att vara skön att sova i (jag ser en urban framför mig, men vet inte vad du har för vagn) Skulle du tro att hon verkligen kunde sova skönt i den på sina långlurar? Kanske bara dom korta, för jag tvivlar på att det blir skönt. Och så måste du komma ihåg att täcka vagnen med ett luft genomsläppligt mörkläggningstyg.
Ang avskärmning i sovrummet skulle jag verkligen rekomendera att köpa en sådan skena man hänger i taket och få upp ett tyg, det kan göra hela skillnaden...
Nu i början av kuren skulle jag sträva efter ett omsomnade just för hon ska få in att mamma har kontrollen, mamma väcker när jag sovit klart, jag kan bara lugnt sussa skönt!
Men nu när min son vaknar nån gång får han ligga tiden ut och somnar han om så gör han, annars tar jag inget extra för uppvaken! Jag skulle inte gå in med vatten om det inte blir absolut nödvändigt..Så här nära efter avslutad kur så är det viktigt att hon får klara besked om vad som gäller.
Och ang ledsenheter vid kvällsläggningarna, så ska buset börja en stund för läggning..Vi busar på skötbordet, hela vägen upp i trappan sen har vi totalt bus i storsängen (annat rum) som avslutningsvis flygs in,( samtidigt som man blir kittlad under fötterna), ner i sängen, läggs tillrätta, solfjäder oc UT med ramsa, inte dröja sig kvar! Lägg extra mycket energi gärna bus i uppemot 10 min före läggning så har du vänt dom sorgsna läggningarna på ett par dagar!
Så odla attityd och kör nu bara på!!!
Amanda -02, Hugo -06, Theo 29/12-12
Duggan- Ja jag tror faktiskt att hon skulle sova skönt i vagnen, vi har inte en UJ utan Emmaljunga City Jet. Det är som sagt helt fullt liggläge och man kan göra det riktigt ombonat och mysigt, det är inte det jag betvivlar utan hur jag ska gå tillväga för att få henne att somna.
Vi börjar busa och skoja ca 10-15 min innan kvällsläggningarna och hon är jätteglad tills hon ser sängen, då spelar det ingen roll hur mycket man busar med henne, hon blir ändå jätteledsen. Nu är det natt 6 och ikväll tog det 12 minuter från att det jag la ner henne tills att det blev tyst så det är helt klart framsteg, det har tagit runt 30-35 minuter annars.
Men det är väl bara att köra på så vänder det förhoppningsvis så småningom så så hon inte blir ledsen när hon ser sängen.
Imorgon kväll ska mannen börja kura, det känns lite nervöst för hon är väldigt väldigt mammig på kvällarna/nätterna och har tidigare inte velat veta av sin pappa när hon vaknat på nätterna utan det är bara mamma som duger då.
Är det någon som har några tips inför morgondagens läggning? Kommer hon bli jätteförvirrad? Finns det anledning att vänta tills kuren satt sig ännu mer? Hon skriker som sagt fortfarande när jag går ut med ramsan men hon har börjat lugna sig snabbare och snabbare. Bör man vänta tills hon inte skriker när jag lämnar henne eller är det bara att köra på?
Vi börjar busa och skoja ca 10-15 min innan kvällsläggningarna och hon är jätteglad tills hon ser sängen, då spelar det ingen roll hur mycket man busar med henne, hon blir ändå jätteledsen. Nu är det natt 6 och ikväll tog det 12 minuter från att det jag la ner henne tills att det blev tyst så det är helt klart framsteg, det har tagit runt 30-35 minuter annars.
Men det är väl bara att köra på så vänder det förhoppningsvis så småningom så så hon inte blir ledsen när hon ser sängen.
Imorgon kväll ska mannen börja kura, det känns lite nervöst för hon är väldigt väldigt mammig på kvällarna/nätterna och har tidigare inte velat veta av sin pappa när hon vaknat på nätterna utan det är bara mamma som duger då.
Är det någon som har några tips inför morgondagens läggning? Kommer hon bli jätteförvirrad? Finns det anledning att vänta tills kuren satt sig ännu mer? Hon skriker som sagt fortfarande när jag går ut med ramsan men hon har börjat lugna sig snabbare och snabbare. Bör man vänta tills hon inte skriker när jag lämnar henne eller är det bara att köra på?
Om du tror att hon kommer att sova skönt så gör hon säkerligen det också!
Om du vill att hon ska sova i stillastående vagn ute så busar du medans du klär henne och lägger ner henne i vagnen, drar för skynket så hon inte ser ut och sen skulle jag bara ge henne dagsramsan och gå iväg...första läggningen kan ju ta lite tid innan hon somnar och eventullet kan hon behöva vagnas lugn. Men eftersom det är en stordam nu så tycker jag att du ska jobba främst med ramsan. Och ju mindre hjälp hon behöver för att somna dessto mindre hjälp kommer hon att behöva vid ev uppvak i skarvarna!
Ang pappas medverkan, så är bara attityden rätt och kan han genomföra med rätt attidyd så är det självklart att han ska lägga fröken, tanken är ju att hon ska kunna läggas av vem som hellst i framtiden, men tror du att han kommer att vackla och inte är tillräckligt påläst för att kunna ge klara besked, då tycker jag att han kan sätta sig med boken och läsa på ett tag till så kör du på.
Ang ledsna läggningar så kan det ta ett tag innan det går in att sängen bara är så underbart skön, och dra inte ut på läggningen utan fullfart ner i sängen med ett fasligt bus!
Om du vill att hon ska sova i stillastående vagn ute så busar du medans du klär henne och lägger ner henne i vagnen, drar för skynket så hon inte ser ut och sen skulle jag bara ge henne dagsramsan och gå iväg...första läggningen kan ju ta lite tid innan hon somnar och eventullet kan hon behöva vagnas lugn. Men eftersom det är en stordam nu så tycker jag att du ska jobba främst med ramsan. Och ju mindre hjälp hon behöver för att somna dessto mindre hjälp kommer hon att behöva vid ev uppvak i skarvarna!
Ang pappas medverkan, så är bara attityden rätt och kan han genomföra med rätt attidyd så är det självklart att han ska lägga fröken, tanken är ju att hon ska kunna läggas av vem som hellst i framtiden, men tror du att han kommer att vackla och inte är tillräckligt påläst för att kunna ge klara besked, då tycker jag att han kan sätta sig med boken och läsa på ett tag till så kör du på.
Ang ledsna läggningar så kan det ta ett tag innan det går in att sängen bara är så underbart skön, och dra inte ut på läggningen utan fullfart ner i sängen med ett fasligt bus!
Amanda -02, Hugo -06, Theo 29/12-12
Tack för svaret igen duggan!
Måste bara berätta att pappas första nattning igår kväll gick kanonbra. Visst tog det ett tag innan han lugnat henne, för hon var ledsen när jag sa godnatt och gick. Men när hon väl somnat, tog ca 20 min, så sov hon till 6.30 utan att vi behövde ingripa!!!Helt otroligt!
Hon vaknade till några ggr på natten och hostade och gnällde lite men hon lyckades alltid somna om själv. Vid 6.30 ramsade pappa utanför dörren och då somnade hon om efter några minuter och sov sedan en stund till. Vi gick sedan in till henne kl 07.00 och gjorde morgon!:)
Ikväll nattade han henne igen och ikväll var första gången som hon inte skrek när vi ramsade ut! Hon småpratade lite för sig själv i 5 min ca och sen somnade hon och sover än
Jag har varit uppe varenda natt i 10 månader så detta är verkligen lyx för mig!
Dagslurarna är det dock inte så bra med än. Vi har faktiskt inte tagit den fighten riktigt än ärligt talat. Det märks att det är så mycket svårare att lägga henne då än på kvällen då det är ljust i rummet på dagen och hon har väldigt mkt mer energi då till att skrika. Dessutom vill hon inte missa något!
Läste någonstans att man kan vänta med att bena ut dagslurarna tills nätterna etablerats. Vad säger ni? Tanken är ju att vi ska kunna lägga henne och ramsa ut och så är det bra med det men det känns faktiskt som att dottern inte kommer att köpa detta när det är så ljust runtomkring henne.
Tips och idéer är hjärtligt välkomna!
Tack!
Måste bara berätta att pappas första nattning igår kväll gick kanonbra. Visst tog det ett tag innan han lugnat henne, för hon var ledsen när jag sa godnatt och gick. Men när hon väl somnat, tog ca 20 min, så sov hon till 6.30 utan att vi behövde ingripa!!!Helt otroligt!
Hon vaknade till några ggr på natten och hostade och gnällde lite men hon lyckades alltid somna om själv. Vid 6.30 ramsade pappa utanför dörren och då somnade hon om efter några minuter och sov sedan en stund till. Vi gick sedan in till henne kl 07.00 och gjorde morgon!:)
Ikväll nattade han henne igen och ikväll var första gången som hon inte skrek när vi ramsade ut! Hon småpratade lite för sig själv i 5 min ca och sen somnade hon och sover än
Jag har varit uppe varenda natt i 10 månader så detta är verkligen lyx för mig!
Dagslurarna är det dock inte så bra med än. Vi har faktiskt inte tagit den fighten riktigt än ärligt talat. Det märks att det är så mycket svårare att lägga henne då än på kvällen då det är ljust i rummet på dagen och hon har väldigt mkt mer energi då till att skrika. Dessutom vill hon inte missa något!
Läste någonstans att man kan vänta med att bena ut dagslurarna tills nätterna etablerats. Vad säger ni? Tanken är ju att vi ska kunna lägga henne och ramsa ut och så är det bra med det men det känns faktiskt som att dottern inte kommer att köpa detta när det är så ljust runtomkring henne.
Tips och idéer är hjärtligt välkomna!
Tack!
Hej Jema!
Vad härligt att nätterna sitter så bra! När man kurar så vänder man på hela steken samtidgt dvs, tar tag i både nätter och dagslurar på en gång. Det blir bara en mer utdragen process om man tar en del i taget och dessutom lite förvirrande för barnet. Det ska inte vara helt ljust i rummet när hon sover dagslurarna utan halvmörkt. Där kanske skon klämmer, att det är för mycket synintryck för att dottern ska kunna koppla av.
/Elle
Vad härligt att nätterna sitter så bra! När man kurar så vänder man på hela steken samtidgt dvs, tar tag i både nätter och dagslurar på en gång. Det blir bara en mer utdragen process om man tar en del i taget och dessutom lite förvirrande för barnet. Det ska inte vara helt ljust i rummet när hon sover dagslurarna utan halvmörkt. Där kanske skon klämmer, att det är för mycket synintryck för att dottern ska kunna koppla av.
/Elle
Storebror född -05 kurad feb-06 Lillasyster född -07 SM från startHmm, kanske ska prova det då, att ha lite mörkare. Vill bara inte förvirra henne så hon tror att det är natt. Vi har mörkläggnings-rullgardin i sovrummet så det blir verkligen becksvart! Men om man gör skillnad i övrigt, dvs ljudnivå osv så kanske det fungerar. När tiderna satt sig så kanske man kan ha lite ljusare i rummet igen...? Vill ju att hon ska kunna somna hos andra också som inte har mörkläggningsgardin...
Vi ska snart flytta tillbaka in i sovrummet, har köpt skärmväggar som vi ska ställa runt hennes säng så hon inte ser oss, hoppas att det fungerar.
Är bara så rädd att man ska väcka henne eller skrämma henne om man ramsar från sängen, min säng står ca 40cm från min bara (trångt i sovrummet).
Ikväll tog nattningen 2 min! Har insett att ordet "nattning" inte nödvändigtvis behöver innebära att barnet ska somna på 2 min:)
La henne tillrätta och buffade några ggr, sen ramsade jag ut och hon sa inte ett pip! Satt sen och snackade för sig själv i ca 5 min och somnade sen!
Sååå stolt!
Fortf ingen som kommenterat vårt dagschema i ett tidigare inlägg, men det kanske är för att det ser bra ut?
Tack för svaren duggan och Elle!
Vi ska snart flytta tillbaka in i sovrummet, har köpt skärmväggar som vi ska ställa runt hennes säng så hon inte ser oss, hoppas att det fungerar.
Är bara så rädd att man ska väcka henne eller skrämma henne om man ramsar från sängen, min säng står ca 40cm från min bara (trångt i sovrummet).
Ikväll tog nattningen 2 min! Har insett att ordet "nattning" inte nödvändigtvis behöver innebära att barnet ska somna på 2 min:)
La henne tillrätta och buffade några ggr, sen ramsade jag ut och hon sa inte ett pip! Satt sen och snackade för sig själv i ca 5 min och somnade sen!
Sååå stolt!
Fortf ingen som kommenterat vårt dagschema i ett tidigare inlägg, men det kanske är för att det ser bra ut?
Tack för svaren duggan och Elle!