En månad senare blev vi förkylda.
När han skulle amma sög han några tag och fick sedan släppa för att kippa efter andan. Det var jobbigt... Ammandet blev utdraget, han sov dåligt när han inte blev ordentligt mätt och vaknade tidigare.
Första natten - 06.30 okej, stackars liten, alldeles täppt och tjostig. får äta lite i lugn och ro innan syskonen vaknar
Andra natten 06.00 ok en liten slatt så somnar vi om
Tredje natten 05.00 ligger och ammar och somnar om igen(i var sin säng)
Fjärde natten 04.30 nä, men nu är ju förkylningen bättre, du ska sova... vad har jag gjort??
Femte natten 03.20 Nä Nu!...
Först sätter jag mig och buffar Harald, men efter en kvart inser jag att han behöver mer för att komma till ro.
Jag tar på mig pyamasen och klockan. Tar Harald invirad i sitt täcke och går ner och lägger honom i vagnen. Drar in vagnen i vardagsrummet å där drar jag. Efter 10 min har han somnat. Jag sätter mig i fåtöljen. Just som jag slumrat till säger han "bä". Jag drar igen. Han somnar. Så håller vi på tills klockan blir 7. Jag är trött som en gnu och Harald är pigg som en mört.
Fick ändå vila en timme på dagen när Harald och Wilhelm sov och Virve satt i köket och pysslade.
Tänkte att nästa natt oxå blir en resa så jag preppade vardagsrummet innan jag gick och la mig (vid 20 typ
Men icke!
Har sagt det förrut och säger det igen