Ur, "Föräldrar och Barn" - Att vara Gravid. Dec 06
Fett är så hett så det bubblar och fräser, men det är inte lätt att få raka besked. Nyttigt eller onyttigt? Fettbildande eller inte? Äta eller inte äta?
Fortfarande gäller den gamla klassikern att äter du mer energi än du gör av med, så går du upp i vikt. Men många experter anser numera också att det är mer komplicerat än så. Det är inte bara antalet kalorier i det du äter som räknas, utan hur kroppen reagerar på och bearbetar olika sorters mat.
FETT ÄR BRA FÖR HJÄRNAN
På 90-talet fick vi till exempel nästan inte äta fett alls. Det var trist. För fett är en fantastisk smakförstärkare som dessutom triggar hormoner i kroppen som gör oss lugna och nöjda. Som tur är har vi fått nya bud: fett är visst bra. För hjärnan, hyn och immunförsvaret bland mycket annat. Problemet är bara att nu finns det rätt fett och fel fett.
LIVSVIKTIGA FETTER
Somliga fettämnen, som mättat fett i ost och kött, skadar kroppen. Medan andra fetter, som fleromättat omega 3-fett i olivolja, fisk och nötter, är absolut livsviktiga. Inte minst för en ofödd bebis som växer så det knakar.
Varför är det så viktigt att välja rätt?
Fettet vi äter används som byggmaterial för kroppen. Hjärnans torrvikt består till 60% av fett, och varenda cell i övriga kroppen består till hälften av fett och till hälften proteiner. Proteinerna har olika funktioner i kroppen, men för att de ska kunna göra sitt jobb måste de flyta fritt i cellernas membran. Ju mer nyttiga fettsyror vi äter, desto bättre glid. Och desto bättre fungerar kommunikationen i och mellan cellerna.
Ett par forskare i Linköping har nyligen visat att längre amningstid ger smartare barn eftersom modersmjölken innehåller mer utav de rätta fettsyrorna än annan mat för bebisar. Å andra sidan är hjärnan inte färdigutvecklad förrän i 18-20-årsåldern, så som liga brister kan kompenseras senare. Störningar som dyslexi, ADHD och autism kan till exempel bero på dilig fettsyrebalans, men många bokstavsbarn blir hjälpta av kosttillskott med de rätta fettsyrorna.
Men fettdiskussionen har också andra dimensioner för dig som är gravid.
FEL FETT UNDER GRAVIDITETEN
En del forskare tror att den ökande övervikten i samhället delvis beror på att vi äter fel fett under graviditet och amning. Råttmammor som i experiment får typisk västerländsk mat med hög andel så kallat omega 6-fett och låg andel omega 3-fett, har visat sig ge samma fettsammansättning vidare genom modersmjölken. Och det är tydligen ingen bra start för deras ungar. Frö trots att råttbarnen får nyttig mat när de diat färdigt blir de feta och får högt blodtryck senare i livet. Samma processer lär gälla också för oss människor.
Kuslig läsning – men kunskapen är inte till för att skrämmas, utan för att användas.
Dessutom – glöm inte bort dig själv! Att producera barn i sin mage är ett tufft jobb. Lillen roffar dessutom hämningslöst åt sig det han behöver.
HJÄRNAN KRYMPER FEM PROCENT
Det här vill du kanske inte ens veta: forskare som fotograferat gravidas hjärnor med magnetkamera menar att din hjärna krymper med ungefär 5% under graviditetens sista 3 månader. Bebisen använder troligen sin egen mammas hjärna för fettreserv.
Kanske får du mindre gröt i skallen om du fyller på med bra bränsle? Gravida kvinnor som får i sig tillräckligt med omega 3-fettsyror är fatiskt mindre drabbade av trötthet och förlossningsdepression än andra.
SOLROSFRÖN ÄR BRA FÖR HUDEN
En näve solrosfrön eller valnötter om dagen och kallpressad rapsolja på salladen stärker också ditt immunförsvar och gör huden spänstig. Bra fettsyrebalans kan dessutom minska risken för tidig förlossning.
Svårt att greppa fettsnacket? Kanske har bebben redan börjat tära på ding hjärna. Vasen är ändå enkel. Omega 3-fettsyrorna, som vi ska äta mer av, finns ibland annat nötter, linfrön, rapsolja och olivolja. Och i fisk. Ju fetare desto bättre.
Våga äta fett, för det behöver du. Se bara till att välja fettet din kropp blir glad av.