Välfärdssamhällets stress gör barnen sjuka - av Sofia Andersson* Det materialistiska och högteknologiska välfärdssamhället ställer höga krav på individen och dennes förmågor. Något som får negativa konsekvenser i form av prestationsångest och stress. Att vuxnas hälsa drabbas negativt av stress är allmänt känt, men nu slår forskare och läkare larm om att stressen kryper allt längre ned i åldrarna och därmed också drabbar barnens hälsa. Och stressen är till stor del ett välfärdsproblem som drabbar rika länder. När det gäller stressade barn leder Norden med Sverige i täten. Omkring tjugo procent av barnen i Sverige uppvisar stressrelaterade symptom som till exempel huvudvärk och magont. Peter Währborg är docent i kardiologi på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han driver sedan flera år tillbaka ett forskningsprojekt där han försöker utröna vad som orsakar stress hos barn, och vad stressen leder till.– Stress är farligt av två anledningar. Dels kan den ge upphov till beteendeförändringar som är olyckliga, till exempel aggressivitet, frustration, rädsla och oro. Det kan i sin tur göra att klimatet i samhället blir hårdare och kallare. Dels är stress en avgörande orsak till stora folksjukdomar som diabetes, astma och hjärt- och kärlsjukdomar.
Sjukdomarna som Peter Währborg nämner ökar bland befolkningen i Norden, även bland barnen. Den yngsta patient med åldersdiabetes, alltså den typ av diabetes som vanligtvis drabbar äldre, som Peter Währborg stött på var bara sju år gammal. Kopplingen till stress är svår att bevisa.– Men jag finner det mycket troligt att det finns en koppling. Jag har även träffat barn med ålderförkalkning, något som hittills knappt existerat i den yngre befolkningen. Och vi vet att stress leder till ohälsa som i sin tur kan leda till specifika sjukdomar.
Man behandlar symptomen, inter orsaken De ohälsosamma stressrelaterade symptomen finns i högsta grad hos barn i Sverige och i andra länder i Norden. Huvudvärk och magont är vanligt förekommande, nya svenska studier visar att så mycket som en fjärdedel av alla barn är överviktiga, och depressioner bland barn ökar.– På bara fyra år har utskrivningen av antidepressiva medel till barn fördubblats. Det är visserligen bra att det finns behandling, men jag tror att det är som att täcka smittkoppor med kosmetika. Samhället måste inse att stressen är ett hot mot folkhälsan och gå till botten med problemet.
Peter Währborgs undersökning har hittills omfattat drygt sexhundra barn från sex år och uppåt. Genom att mäta halterna av stresshormonet kortisol i barnens urin har han kunnat se att även de yngre barnen är stressade. Han är rädd för att det kommer leda till en sjukdomsexplosion om tio år.– För tio år sedan satt jag i en tevesoffa och diskuterade nedskärningar i skolan. Då sade jag att de ansvarig politikerna förmodligen inte skulle vilja vara med när konsekvenserna visade sig. Det gör de nu. Det är nu det börjar och problemen kommer bara att fortsätta.
Många faktorer bidrar Det finns, enligt Peter Währborg, många faktorer som bidrar till att göra barn stressade. Relationsstörningar med vuxna och jämnåriga kamrater, för höga krav på prestation och utseende, separationer i form av skilsmässor och förflyttningar mellan två hem, och fysikaliska faktorer i form av en bullrig, stökig miljö, är några exempel.– Situationen i Sverige och i många andra välfärdssamhällen är bekymmersam. Det är barnen som blir lidande när föräldrarna frivilligt och ofrivilligt prioriterar karriären
.
Till Bris, Barnens rätt i samhället, i Stockholm ringer både barn och vuxna till så kallade hjälptelefoner. Där får de prata med en person som kan ge stöd och hjälp när någonting är bekymmersamt. Antalet samtal som handlar om stress och prestationskrav har ökat markant de senaste fem åren.Christina Ålander har varit ombud för Bris i snart trettio år. Det innebär bland annat att hon tar emot några av alla de samtal som kommer till Bris.
– Väldigt många av dem som ringer till barnens hjälptelefon klagar på magvärk, huvudvärk, nedstämdhet eller liknande. Och många av dem som ringer till vuxentelefonen, både föräldrar och personer som jobbar inom barnomsorgen, är oroade över stressnivån hos barnen.
När Christina Ålander får ett samtal av ett barn som har stressrelaterade symptom försöker hon hjälpa barnet att bena ut vad det beror på.
Ingen tid för vila– Vi kommer väldigt ofta fram till att barnet har på tok för många aktiviteter. Hela deras vardag är inrutad och det finns ingen tid för eftertanke och vila. Ibland tycker de inte ens att aktiviteterna är speciellt roliga. Men de vill inte sluta eftersom de är rädda för att föräldrarna ska bli besvikna eller gå miste om de pengar som de betalt för aktiviteten.
Christina Ålander tror att det är få barn som själva förstår att de är stressade. De lever i samma tempo som föräldrarna och mycket handlar om att komma framåt, att prestera.– Men barnen orkar inte leva med ett ständigt schema. De behöver tid då de bara kan vara och göra ingenting. Nu märker vi att barnen tar slut när de är femton, sexton år. Då säger de att de är så stressade av allt de borde göra att de inte orkar göra någonting alls.
Både Peter Währborg och Christina Ålander tror att en stor samhällsförändring är ett måste för att minska den farliga stressen.– Det måste bli ett barnvänligare samhälle. Det är underbart att få och ha barn, men i dag ser många det som ett hinder. Det kan kanske verka bortskämt att klaga när vi har en sådan hög materiell standard i välfärdssamhället. Men pengar kan inte köpa psykisk hälsa. Ett barn som lever i ett fattigt land, men som har mindre leksaker och prylar och mer tid med sina föräldrar än ett barn i välfärdssamhället har, mår kanske bättre, avslutar Peter Währborg.
* Sofia Andersson är svensk frilansjournalist med psykologi, sociologi och pedagogik som specialämnen.
Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn 
