Jag har läst en hel del inlägg som Hege har gjort och inser nu HUR viktigt det är med krypning för framtiden för våra söta, rara, älskade barn.
Tänkte vi kanske kunde lägga in alla våra hetaste tips här för barn i alla åldar.
Vill också poängtera att det är inte AKTIV MEDVETEN träning som bedrivs utan han får själv pyssla med detta långa stunder men jag ger förutsättningarna och liiiiiite hjälp ibland. Detta genom att ge lite motstånd bakom fötterna, eller så får han åla på diskbänken där fästet är toppen, och jättekul att åka ner i diskhon
Här är några citat jag läst av Hege:
Hege skrev:Hej
Det är tyvärr så att BVC och andra som råder oss föräldra med små barn, inte fattar hur viktig krypandet är. Det kan vara för att man ser det som en transportfråga, och inte en fråga om hur hjärnan utvecklas. Det kommer nog så småningom, men inte i tid för våra små barn. Kanske för våra barns barn...
Du kan mycket väl hjälpa henne lite på traven så hun fattar galoppen när det gjelder krypriktningen.
Punkt ett: Av med strumporna! De små tårne måste få fäste när man ska få fart framåt.
Punkt två: Varmt och rent golv som är trevligt att vistas på.
Punkt tre: Föräldrar som visar med hela sig att magläge på golvet är helt OK, ja faktisk att föredra. Ta med tidningen ner på golvet, spendera lite tid där nere.
Punkt fyra: Ge lite hjälp. Sätt dig bak henne, stöd hennes fötter så hon kan "sparka" från, och få uppleva hur det känns att bevega sig framåt. Visa hur hon ska ha tårna för att få fäste. Pris och beröm för varje centimeter! Det ska va så roligt att avstedkomma en liten bit, att man genast blir sugen på att försöka igen.
Punkt fem: Ordning och reda, om detta barn inte ålar, så måste det vara lite åling innan kryping. När det är dags för kryping måste strumporna på.
Hoppgungan kan vara en rolig belöning för åling/kryping. Åler hon bort till den kan hon få hoppa några minuter. Inte för länge, håll henne lite "hungrig" på hoppgungan. Hoppgungar stimulerer balanssinnet i hjärnan, och är en bra inretning. Gåstol, däremot... inte något jag rekomenderar.
Håll oss underrättat om hur det går! Och fråga gärna mer om du vil. Det är säkert några andra här på forumet som undrar på det samma som dig, och blir glad om du tar upp det.
Läs gärna mera här:Hege skrev:Om jag får komme med några tips, så skulle det vara dessa:
Krypningen foregår en så kort period, att man måste passa på att få mest möjligt ut av krypningen innan barnet börjar gå. Då blir det straks svårare at få honom ner på mage igen. Detta med krypningen är o e r h ö r t viktigt för den nevrologiska utvecklingen.
Jeg ville gjort schema för hur mycket jag ville att min bebis skulle krypa varje dag, säg 600 eller 800 meter (vilket inte är mycket alls med tanke på hur mycket dom kryper på dagarna), och så uppmuntrat till krypning genom lekar, krypbanar, och mitt med-krypande. Om jag bara lyckades med mina uppsatte meter pr. dag, så vore det lettare för samvetet att ha lillen med på matlagning och andra sociala saker, för då visste jag att han fick i pose OCH säck.
Och så skulle det vore skönare for lillen att ligga på golvet i sin "fritid", dvs. han skulle kanske vare nöjdare med att få ligga där "i fred", så att säga.
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5413
Så lägg in alla era bästa tips här