En ypperlig idé tycker jag och en möjlighet för barnen att få utvecklas i sin egen takt och även med lite lagom kontakt med andra i hemmiljö. Jag har verkligen sett fram emot det.
Men i går fick jag ett meddelande från kompisen att hennes sambo tycker att det är en dålig idé och att HAN inte går med på den!
Han som jobbar heltid plus extra på kvällar och som åker iväg och jagar varje lördag... HAN säger att han inte går med på det för att hon skulle bli för trött på kvällarna av det. Det skulle vara nog med bara deras (då) 2-åring och en bebis
Jag kan förstå om HON säger det, som är den som ska vara hemma med tre barn, men att han säger att han inte går med på det gör mig så förbannad
Han som inte, i mina ögon sett, tar ansvar för varken hem eller barn tycker att det här är en dålig idé
Om hans sambo är trött på kvällarna kanske kan bero på att hon inte får avlastning, men så långt tänker inte han.
Och sedan att hon inte säger emot...
Att hon inte vågar stå upp för våra tankar och idéer.
Min erfarenhet säger mig att det är lättare med två barn som kan "roa" varandra än att vara själv med dem och då behöva "underhålla" barnet. Det avlastar med fler barn hur konstigt det (tydligen) kan låta tycker jag.
Så nu är jag på ruta ett igen.
Hur ska jag kunna lösa detta? Kan inte påstå att det dräller av barnaboksföräldrar här omkring som tycker som jag utan snarare föräldrar som tycker att barnen ska gå "sina" timmar på dagis, att de utvecklas så bra och behöver stimulansen på dagis osv. osv. osv. Så var ska jag hitta någon likasinnad som jag kan klura ihop med? Förutom här på forumet då