En liten uppdatering. O har nu två kvällar i rad somnat helt lugnt och fint, vilket är väldigt skönt för omväxlingens skull (brukar skrika länge)Vi var hos svärmor igår och han fick då prova att sova borta vilket inte uppskattades riktigt. Lunchluren tog en halvtimme innan han lugnade ner sig och kunde somna (han somnade i bilen på väg ut trots att jag försökte sjunga,prata och hålla igång, hans stol är bak så jag ser honom inte) så han kanske fick sig en microsömn där som gjorde det lite svårare att somna senare. Sista luren skrek han men somnade kanske på 7min. Svärmor tyckte att det lät hemskt att han skulle skrika så och undrade hur jag kunde urskilja det arga mot om det kanske var i förtvivelse. Jag tror hon gärna hade velat springa in och ta upp honom..men jag försökte förklara även fast hon hade läst lite ur boken. Men det är klart att det inte är kul att han skriker så när han läggs ner, känns ju inte superroligt att åka bort då inte...
men tror ni att det kommer att bli bättre?kvällarna verkar ju ta sig det är bara alla andra lurar. Brukar spela musik och leva om i köket men det är ju inte alltid man kan göra det heller...
Sen vaknar han ofta antingen vid två eller vid fyra och halvgnyr som trappas upp lite, tystnar när jag ramsar. Sen vaknar han vid sex och bökar runt men är nöjd tills jag väcker honom sju.
men så bra som han har sovit nu har han ju aldrig gjort så det är mkt jag har att tacka för, vore bara skönt om han inte skrek så mkt när man lägger honom för lurarna...
lite tankar bara såhär på en tis...