annawahlgren skrev:
Tack för dina varma ord
lee skrev:Jag vet inte om vi har fastnat i ngt????
Hon gråter alltid när hon förstår att hon måste lägga sig. Vi skrattar och har det roligt hela dagen men när det är sovdags da måste jag räkna med minst 10-15 minuters gråt.
Där gav du svaret alldeles själv
Ni har fastnat - hela lilla bunten. Du "räknar med minst 10-15 minuters gråt". På morgonen räknar du också med elände, av och till. (Och att hon vaknar gnällig är inte konstigt när hon somnar gnällig.)
Lilla mamma är alltså den som gråter när hon förstår att barnet måste lägga sig
för hon vet vad som väntar
och tycker det är så ledsamt
och poff
har lilla barnet ju lärt sig den saken. Och ett mönster har etablerats. Det "ska" vara jätteledsamt att gå och lägga sig. Och det "ska" vara jätteledsamt att vakna.
Bort det
Man kan säga att du / ni inte har kurat klart, helt enkelt. Ni har mycket riktigt fastnat på vägen och tappat bort målet, som var god, sammanhängande sömn, en sömn barnet vill ha och njuter av, en sömn för livet, en glädjekälla.
Mamma / pappa har inte lyckats sjasa ut alla vargar - en del har dröjt kvar på tröskeln och där har de byggt bo.
Små barn gör som vi lär dem. Nu tror lilla barnet att det ska vara så här, och HON kommer inte att ändra på någonting, om man säger
Så kura klart
Jaha, hur då
Du har fått fantastiska tips och goda råd här. Som jag också tackar för
Så backa bandet. Betrakta inte kuren som avslutad och barnet som "framme", för det är hon ju inte, utan fortsätt. Det får bli en liten minikur - skivan hakade upp sig, om man säger
När hon sätter igång sitt slentriangnällande, var alldeles kolossalt extra hurtig och glad själv vid läggningen, och bär dig åt som om hon vore alldeles strålande lycklig. Tjo och tjim: "Vad det ska bli SKÖNT att sova!" Som om du vore grön av avund men vansinnigt lycklig för hennes skull. Dröj inte kvar, skjut vargflocken rakt in i grytet på tröskeln och gå ut med ramsan, hurtigare och tjo-och-tjimmigare än någonsin. Ut med dig inom två minuter
Helst bara en halv nu
Sätt genast på alldeles kolossalt glad och trevlig musik (dock utan sång), kanske en käck oemotståndlig Strauss?
Det ska vara högt och frejdigt och oemotståndligt nog för DIG, så du faktiskt inte hör barnet - om du inte ska hänga i dörrspringan, vilket du ju inte kan, eftersom alla vargungarna inte är riktigt döda än, så pass på
Jaga, jaga - du kan ju dansa under tiden; ska inte kunna låta bli
Så kul ska det vara.
I Amerika finns skyltar som säger "Don't even think of parking here". Sätt upp en sådan skylt på barnets dörr. Våga inte stryka omkring där ens, än mindre parkera
Tänk framåt, se framåt, kör vidare - målet hägrar och dit ska du, och du kommer INTE dit genom att stanna kvar där du var, och du kommer INTE dit genom att tro att lilla barnet ska hålla dig i handen och leda dig.
På morgonkulan vid första ljud - lyckligt eller olyckligt - ger du en enda upplysningsramsa som ska vara så klämkäck och hög och bestämd och hurtig och glad att du kräks åt dig själv, så tillgjord som du låter. Den kan vara x6 eller t o m x8 men sedan ska den följas av INGENTING som har med barnet att göra. Lär dig ett mantra. "Nu sover hon så gott. Nu sover hon så gott. Nu sover hon så gott." Gör sedan någon nytta, som du kan passa på att få uträttat medan hon sover så gott
Eller gå och lägg dig och sov lika gott själv.
Exakt på minuten som hon ska vakna bär du dig åt som om du aldrig sett henne förr. ÄNTLIGEN har barnet kommit
Och som om hon GIVETVIS sovit hela natten som en gris, somnat lycklig och (inte hunnit än) vaknat lika lycklig, och allt är fullkomligt kanontoppenmegajättekul och underbart. Surar hon och gnäller och tror att det är synd om henne, dvs att mamma fortfarande tycker synd om henne, tar du ur henne det med om möjligt ÄNNU roligare återseende-baluns, som om hon vore solen själv. Igen
Ge den här lilla minikuren 4 kvällar och nätter / morgnar, uppför dig som (målmedvetet) folk och rapportera sedan - och minns då att det var vad DU gjorde och inte gjorde som är betydligt mer spännande och intressant än vad HON gjorde och inte gjorde.
För ledningen är din
