Vi ska kura vår son på 5 månader

Frågor och svar för dig som tänkt genomföra eller genomför kuren.
Freckles
Inlägg: 23
Blev medlem: sön 19 jun 2011, 08:56

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av Freckles »

Hej

Anna09 - vi håller på och sprider detta för fullt men tyvärr är det många som ser på en som om man vore nån barnmisshandlare. Det är tydligen fel att bebisen inte själv får visa hur den vill ha det(vilket bebisen inte kan), fel att som förälder ta ledningen och visa hur allting fungerar, man ska ju "följa barnet". Såhär är det att ha barn har vi fått höra ända sedan tredje månaden in i graviditeten, man ska må skit och svära varje morgon för att ungen vaknat för tidigt och dessutom väckt en 10 ggr på natten. Föräldrarna ska gärna bråka mycket och tjafsa om vem som ska ta hand om bebisen eftersom ingen egentligen orkar. Det gör inget att bebisen nästan varje morgon vaknar upp till föräldrar som knappt orkar öppna ögonen än mindre le och skratta.

Så som vi har det nu efter SHN, det är så det ska vara att ha barn. Så som jag innan tänkt att det skulle vara. Nu längtar vi efter att få väcka vår lilla kille 7 på morgonen, vi orkar, vill och njuter av att vara med honom när han är vaken. Han har även blivit bra på att sysselsätta sig själv, gick inte innan! Och jösses vad han övar på nya saker varje dag! Dag 3 av kuren kunde han helt plötsligt sitta själv! Han kryper, fast baklänges :D men ändå! Det känns så bra att vi tog tag i vår och hans situation när vi ser hur bra han mår. Och vi med för den delen!

Så återigen TACK Anna Wahlgren och alla ni andra här på forumet!

Men än är det inte helt perfekt så några frågor som vi gärna skulle vilja ha svar på följer nedan.

Igår när jag(mamman) skulle ta min första läggning för natten så blev S inte lugn och svarade inte på ramsan alls så som han gjort då min man lagt(min man tog de första 4 nätterna då jag inte kände mig säker nog, har varit så knäckt länge). Igår kändes allt bra då jag lyckats jättebra med alla 3 dagslurarna, vi fick väcka honom efter alla och han somnade snabbt, så jag kände mig säker. Då S blev så arg/ledsen/vad det nu var vid nattningen så ballade jag ur så min man ramsade ist varpå sonen somnade direkt.

:arrow: Vad gjorde jag för fel? Jag la tillrätta men han reste sig upp på armarna och grät varpå jag la tillrätta igen, tryckte till kort och sen ut med ramsan(han reste sig upp igen dock..). Borde jag gått ut efter första tillrättaläggningen? Borde jag buffat? Solfjädrat tills han blev lugn? Jag kände mig så hemsk..

Nu ikväll tog jag nattningen igen och han somnade efter 9 minuter. Jag var tvungen att gå in en gång till och lägga tillrätta, ramsa och sen lugn. Efter det en bekräftelse.
:arrow: Det står att bekräftelsen ska bakas ihop med ramsan vilket jag inte kunde göra då han inte var lugn/tyst på ramsan utan kort efteråt(min man gör dock det ihopbakat). Beror det på att S är ovan vid att jag lägger? Blir det som första natten light för mig och honom?

:arrow: Tycker ni att jag ska forsätta ta läggningarna varje kväll tills det funkar eller bör vi varva så han vänjer sig vid båda?

:arrow: Vår kille är jättenöjd, glad och skrattar mycket på dagarna och har varit glad varje kväll MEN innan läggdags får vi inte till något skratt vad vi än gör! Han ler lite och verkar lugn och nöjd men skrattar inte! Vad gör vi? De första 3 kvällarna fick vi honom till skratt men nu de senaste 3 har vi inte lyckats alls. Kan det vara därför han skriker när vi lägger honom i sängen? Vad gör vi? Vi tror det beror på att han är för trött, han ligger liksom på gränsen till att bryta samman när vi kämpar för skrattet och tramsar...

Nu är vi på dag 6 förresten och det flyter på med mat och sovtider. Natten som var sov han från 19:10-05:15, min man ramsade och han tystnade direkt och vid 07:00 väckte vi honom, jättebra natt!

Nu blev det långt! Tack och hej :lol:
S. född - 2011-01-26

Kurstart - 2011-06-30
Freckles
Inlägg: 23
Blev medlem: sön 19 jun 2011, 08:56

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av Freckles »

Så himla obehagligt, andningslarmet tjöt 03.45 och vi rusade in, tände lampan och förväntade oss se en livlös S! Han låg på tvären långt ner i fotändan och tittade upp alldeles förskräckt! Tänkte direkt att det var fellarm, släckte snabbt, la tillrätta och ramsade ut men S var givetvis jätteledsen och arg och "frågande". Jag fick honom inte lugn förrän efter mer än en timme. 05.05 somnade han till slut efter ramsande, tillrättaläggningar och till och med buff vid ett tillfälle då jag inte lyckades få till nån solfjäder. Han böjde sig som en banan och skrek än mer men buffandet lugnade honom snabbt och jag buffade så kort jag bara kunde och efter det körde jag bara ramsa och till slut svarade han.

Det känns så hemskt! Kan verkligen inte somna om och jag fattar inte hur jag kunde hålla mig lugn och lugna honom. Vill egentligen plocka upp honom och pussa och krama. Blev så himla rädd! Tänk om det inte var fellarm! Googlade och kom in på olika forum där det stod att det minsann inte fellarmade utan att bebisen helt enkelt slutat andas! Är det verkligen så? Vi tror att vi lagt plattorna åt fel håll upptäckte vi nu. Vi har Babysense 2 och har båda plattorna i och har lagt dom tvärs över men nu när vi läste på hemsidan står det längs med? Hur ska de ligga? Vi känner oss jättedumma och kassa som inte lyckats lägga dem rätt.. Det här är första gången det larmat! Vad gör man OM han inte andas när man kommer in? Vi vet ju inte kom vi på nu. Vet alla ni andra det?

Snälla svara så snabbt som möjligt! Förstår att alla andra sover nu men behöver lite lugnande ord och få höra om någon annan varit med om något liknande. Jag räknar ner till kl.7 när jag får plocka upp min älskade lilla kille.
S. född - 2011-01-26

Kurstart - 2011-06-30
Freckles
Inlägg: 23
Blev medlem: sön 19 jun 2011, 08:56

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av Freckles »

Hej igen

Klumpen i magen är kvar. Mår jättedåligt över nattens händelse. Har även spätt på min oro för att han ska dö genom att läsa på Familjeliv av alla ställen! Man kan INTE rädda bebisen ändå står det lite varstans, är det så?? Kommer vi ha ihjäl vår son nu när vi har honom sovandes på mage? Det är så himla jobbigt att detta hände. Jag har verkligen inte tänkt så innan att han skulle sluta andas, förutom precis i början, men nu är jag övertygad om det. Visst har tanken flygit genom huvudet många gånger men jag har ändå aldrig seriöst trott det eller oroat mig så. Lite därför jag inte tänkt på att kolla upp vad man gör OM det skulle hända.

Min man visade sig ha koll på hur man ska göra vid andningsstopp så vi är inte genomusla föräldrar båda två iaf.

Jag känner mig som världens sämsta mamma just nu. Borde vi lägga ner detta med kuren och lägga honom på rygg igen så som alla rekommenderar? Snälla någon som varit med om något liknande, skriv något lugnande!!!

Han låg ju som sagt nere i fotändan så antagligen var det att sensorerna inte kände av honom. När vi kom in låg han med huvudet upp och kisade, han låg ju precis vid själva larmdosan!

Hoppas någon ser detta snart och kan hjälpa mig och lugna mig.
Tack
S. född - 2011-01-26

Kurstart - 2011-06-30
LilloppansMamma
Inlägg: 742
Blev medlem: fre 04 feb 2011, 12:31
Ort: Västra götaland

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av LilloppansMamma »

Hej!

Förstår att det måste ha varit obehagligt! Vi har varit med om det ett par gånger. Skruttan hade helt enkelt bökat omkring så mycket att hon kommit av plattan. Men lugn och försiktig. Risken för psd har minskat kraftigt nu när er guldklimp har blivit fem månader. Vid 6 månader brukar också BVC ( om man nu har dem som rättesnöre) tycka att det är ok att barnen sover på mage, eftersom risken avtagit så kraftigt, samt att barnen kan vända sig själva.

Nu tänker vi lösning och inte problem :lol: Vi tyckte inte heller att det var så trevligt att vakna av ett andningslarm.Man blir bokstavligt talat livrädd. Men jag löste det hela genom att begränsa spjälsängen ganska kraftigt. Jag la helt sonika en kudde i fotändan,. Bäddade in detta med ett stort lakan, så att inte skruttan kunde få tag i kudden. Bäddade in med ett normalstort lakan, så jag kunde sticka ner lakanet under madrassen och på så vis försäkra mig om att kudden inte gick att rubba och få tag på. Det funkar toppen. Sen när de små har fått kläm på att det är skönare att sova än att böka omkring i sängen så brukar bökandet minska rejält i sängen :lol: Jag har dessutom bara en sensorplatta.

Nu stoppar vi undan den där oron och skjuter den där orosvargen för dig :lol:


kramar från LilloppansMamma
:heart:Lilloppan född 110101 :heart:

Kurstart 10 juni-2011. SS vid ~7 månader \:D/
Sarisparis
Rådgivare/advisor
Inlägg: 2797
Blev medlem: mån 10 maj 2010, 14:31
Ort: Frankrike

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av Sarisparis »

Hej freckles :D

Här kommer nâgra trâdar som jag hoppas hjälper till att lugna (om det finns minsta lilla oro kvar efter LilloppansMammas fina svar :D ).

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... 24&t=24175

http://www.annawahlgren.com/forum/viewt ... det+larmar

Jag tror precis som ni att det larmade för att lille krypet krypit utanför plattorna. Precis som du säger, freckles, ska plattorna ligga pâ längden i sängen.

Lugn och ro i kroppen nu, och sâ nya tag för ikväll.

:heart:
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av annawahlgren »

:D Välkommen är du :wink: :lol: (Det har jag inte sagt förut :oops: ) Och tack för tacket :heart: Och för dina underbart vackra ord:
Freckles skrev: Så som vi har det nu efter SHN, det är så det ska vara att ha barn. Så som jag innan tänkt att det skulle vara. --- Det känns så bra att vi tog tag i vår och hans situation när vi ser hur bra han mår. Och vi med för den delen!
Precis. DET ÄR SÅ DET SKA VARA. Inte som du har fått höra:

:evil: "'Så här är det att ha barn' har vi fått höra ända sedan tredje månaden in i graviditeten, man ska må skit och svära varje morgon för att ungen vaknat för tidigt och dessutom väckt en 10 ggr på natten. Föräldrarna ska gärna bråka mycket och tjafsa om vem som ska ta hand om bebisen eftersom ingen egentligen orkar." :evil:

Nu är du orolig likafullt:
Freckles skrev: Då S blev så arg/ledsen/vad det nu var vid nattningen så ballade jag ur så min man ramsade ist varpå sonen somnade direkt. --- Vad gjorde jag för fel? --- Borde jag gått ut efter första tillrättaläggningen? Borde jag buffat? Solfjädrat tills han blev lugn? Jag kände mig så hemsk...
"Felet" du gjorde var att du överföll honom med dina egna personliga orosvargar, ett helt koppel av dem :shock: Och då hjälper inga verktyg eller tekniker i världen, är jag rädd. Då måste man lugna ner sig själv FÖRST.

Sätt dig in i lilla barnets situation - där stod du (innanför eller utanför spelar ingen större roll i sammanhanget) och "kände mig så hemsk". Skulle du själv vilja bli önskad godnatt av en person som kände sig SÅ HEMSK :?: Så kan vi inte ha det, eller hur :wink: :lol:
Freckles skrev: Tycker ni att jag ska forsätta ta läggningarna varje kväll tills det funkar eller bör vi varva så han vänjer sig vid båda?
Barnafadern ska ha pris och beröm för sin förmåga att överföra den betryggande säkerhet till liv och lem som lilla barnet - alla små barn, OCH vuxna - frågar efter och måste veta sig ha för att våga överlämna sig åt sömnen i lugn och ro.

Tills du också förmår överföra och bekräfta den säkerheten - som du ju naturligtvis måste hysa själv för att kunna föra vidare på ett trovärdigt sätt - tycker jag vi ska tacka och ta emot att pappa lyckas så bra =D> Din tid kommer. Vi måste minnas syftet med det hela: barnets goda sömn. För att få den till stånd ska man naturligtvis inte göra det svårare för sig än nödvändigt :idea: Funkar pappa, så låt honom funka, tacka så mycket och hör och lär :mrgreen: Dagarna sköter du ju tydligen fantastiskt, så fortsätt med det och HJÄLPS ÅT, kuren igenom :P
Freckles skrev: Vår kille är jättenöjd, glad och skrattar mycket på dagarna och har varit glad varje kväll MEN innan läggdags får vi inte till något skratt vad vi än gör! Han ler lite och verkar lugn och nöjd men skrattar inte! --- Vi tror det beror på att han är för trött, han ligger liksom på gränsen till att bryta samman när vi kämpar för skrattet och tramsar...
Ha nu lite tålamod. Ni är bara inne på uppföljningsveckan. Han är så trött, så trött. Just för att han nu äntligen får sova. Han kommer sig. Själv blir du också garanterat en vandrande zombie vilken dag som helst nu :roll:

Fortsätt bara tramsa och busa och skratta själva, å hans vägnar om det skulle behövas :lol: Missa inte att lägga i dagen ett stort glatt återseende på morgonen också. Har NI riktigt härligt trevligt och roligt kommer han snart att ha det också. Glädje smittar lika bra, nej faktiskt ännu bättre - som oro, gudskelov och tack =D>
Freckles skrev: Så himla obehagligt, andningslarmet tjöt 03.45 och vi rusade in, tände lampan och förväntade oss se en livlös S! Han låg på tvären långt ner i fotändan och tittade upp alldeles förskräckt!
Notera att det inte var larmet som skrämde vettet ur honom. Det var ni :shock: Men det misstaget brukar man bara göra en gång. (Små barn brukar inte ens vakna själva av larmet, otroligt nog kan man tycka :shock: )

:arrow: Oro är den största skurken i all barnavård.
Freckles skrev: Tänk om det inte var fellarm! Googlade och kom in på olika forum där det stod att det minsann inte fellarmade utan att bebisen helt enkelt slutat andas! Är det verkligen så?
Varför springer du runt på "olika forum" när du har detta, the one and only? :lol:

Det var inte något "fellarm". Larmet gjorde sitt jobb: sensorplattan (plattorna) kunde inte avläsa några andningsrörelser, eftersom lilla älsklingen hade hamnat utanför dem ("låg på tvären långt ner i fotändan"), så larmet anropade: "Hoppsan, ingen andning här nu. Kom och kolla."

Nyfödda gör flera gånger om dygnet så långa andningsuppehåll som på upp till 40 sekunder (vilket få vuxna skulle klara av). Larmet går igång efter 12 sekunder. Innan man hinner fram till sängen har barnet återtagit andhämtningen, men larmet som gått i gång måste stängas av. Kallar man det för "fellarm" skulle det betyda just det ni fått för er, att barnet måste vara livlöst eller dött, annars skulle inte larmet gått igång, och gjorde det det, trots att barnet var vid liv och högönsklig välmåga, var det "fellarm". Helt åt skogen, hoppas jag du inser nu :!:

En liten jämförelse till tankeställare, kanske: Om brandlarmet går och du vaknar i natten och upptäcker att gardinen börjat glöda och småbrinna i köket över ett ljus någon glömt att släcka och du river ner gardinen och slänger den i diskhon och spolar vatten på och avstyr vad som KUNDE hänt, nämligen att huset brunnit ner (om elden fått lite tid på sig), var det FELLARM då :?: Eftersom huset inte brann ner?
Freckles skrev: Vi känner oss jättedumma och kassa som inte lyckats lägga /plattorna/ rätt...
Plattorna ska ligga under madrassen så att de täcker största möjliga yta av den plats barnet sover på. Så att de kan leva upp till sin benämning: sensorplattor.

När barnet väl har fått sin goda sömn, sina 12 timmar i total ro, kommer han också att ligga still på ett helt annat sätt än nu. Då hittar ni honom inte hopknögglad vid fotänden mera. Inte sittandes sovandes med ansiktet mot spjälorna heller, exempelvis :wink: :lol:
Freckles skrev: jag fattar inte hur jag kunde hålla mig lugn och lugna honom. Vill egentligen plocka upp honom och pussa och krama. Blev så himla rädd!
Well, så där väldigt lugn höll du dig ju inte, peståss... Men du samlade ihop dig och lyckades lugna honom till sist. Pris och beröm för det :-({|=

I läxa till nästa gång får du att rannsaka dina njurar: VARFÖR vill(e) du "egentligen plocka upp honom och pussa och krama" :?: Du svarar själv: "Blev så himla rädd." Var det alltså han som skulle trösta dig? Övertyga dig om att du inte behövde vara rädd (längre)? Ge DIG bekräftelse på att allt var bra :?: :!: (Inte helt ovanligt, nej. Så du är inte ensam om att fika efter barnets LEDNING. Som små barn helt rättmätigt visar ifrån sig.)

Är det så - med handen på hjärtat - så förstår du säkert att du måste vända på steken. Det är inte han som ska ta hand om dig. Det är du som ska ta hand om honom. Du är - ska vara - hans överlevnadsgarant :!: Inte han din, hur skulle det gå till :?: :!: Men här var du svårt betänkt på att RÄDDA honom ur den icke-farliga sängen. Då har du missförstått själva grundbulten i SHN-kuren, som är att LUGNA BARNET DÄR DET LIGGER.

Inte bra. Inte bra alls. Nästan så jag ger dig i läxa att läsa om boken, inte minst kapitlen Säkerheten och Safarin och även Lathunden och Epilog från Gastsjön :!:

:arrow: Osäkerhet är motsatsen till säkerhet.
Freckles skrev: Det här är första gången det larmat! Vad gör man OM han inte andas när man kommer in? Vi vet ju inte kom vi på nu.
Han andas. Möjligen gjorde han ett kortare uppehåll (han är inte nyfödd längre, så några 40 sekunder är det inte tal om nu). Under riktigt djup sömn kan sådana andningsuppehåll förekomma, eftersom andningsapparaten inte är pålitligt helautomatisk förrän ungefär precis nu - vid halvåret. (Men jag tar det osäkra före det säkra och använder larm till 10-11 mån.) Vad man gör, om barnet verkligen ligger på sensorplattan och inte bredvid och larmet gått igång, är att förytliga sömnen en smula och "påminna" barnet om att dra efter andan igen. Enklast (och minst oroväckande för barnet) är att bara vända barnet över på rygg en stund. Man kan förstås också ta upp barnet mot axeln i mörkret, buffa stadigt några gånger i lilla rumpan och låtsas att barnet måste rapa absolut nu genast :lol: (alltså inte för att trösta, eftersom tröst inte hjälper den som frågar efter säkerhet, varken stor eller liten). Och så genast lägga ner och gå ut med sin glada, betryggande ramsa x4.

Själva tanken med andningslarmet är alltså att man ska uppmärksammas på andningsuppehåll som är längre än 12 sekunder. Inte för att barnet håller på att dö, utan för att barnet just för tillfället har gjort, eller gör, ett uppehåll i andhämtningen. Detta andningsuppehåll skulle, i ytterst sällsynta fall, kunna pågå lite för länge - ja, alltför länge. Barnet som sover djupt och gott skulle alltså - i ytterst sällsynta fall - kunna "glömma" att dra efter andan igen, för gott. På bara tre minuter kan det då vara för sent. Larmet arbetar förebyggande. Det varnar, helt enkelt. Precis som brandVARNAREN.

Därför tackar jag larmtillverkarna för världens bästa säkerhetsanordning för späda barn. För ingen människa kan hålla aktiv uppsikt över sitt lilla barns andning var tredje minut dygnet om. Men det kan larmet :thumbsup:


O:) :heart: :sleep:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Freckles
Inlägg: 23
Blev medlem: sön 19 jun 2011, 08:56

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av Freckles »

Tack så mycket för ALLA svar :!: Och så snabbt! Känns genast mycket bättre och Anna, jag sitter med boken i detta nu och ska absolut lugna mig och hitta attityden. Här ska läsas om och om igen :D Vi pratade faktiskt just om att vi skrämde livet ur lilla S inatt när vi stormade in :!:

Vi väckte nyss vår lilla bebis efter middagsvilan (1,5h) och möttes av ett stor leende och kände att jäklar vad vi och han har det bra nu! Självklart ska vi köra på och pappan som är lugn som en filbunke får helt enkelt ta nätterna ett tag till, här ska inte mamman förstöra :wink: Och OM det larmar igen så ska vi sköta det snyggare... :oops:
Du svarar själv: "Blev så himla rädd." Var det alltså han som skulle trösta dig? Övertyga dig om att du inte behövde vara rädd (längre)? Ge DIG bekräftelse på att allt var bra
Japp, det var jag som ville ha tröst imorse :oops: Lilla S ville ju bara sova...

Tack Lilloppansmamma, ska genast fixa till i hans säng! Och skjuta vargarna :wink:

Tack för länkarna Sarisparis - toppen!

Och tack än en gång Anna, ska läsa om boken som sagt och ditt inlägg :!: Ska ta tag i läxan nu :wink:

KRAM på er alla och ja, detta är då det enda forumet vi behöver! Slutgooglat!
S. född - 2011-01-26

Kurstart - 2011-06-30
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av annawahlgren »

:lol: :heart: :lol:

:thumbsup:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
LilloppansMamma
Inlägg: 742
Blev medlem: fre 04 feb 2011, 12:31
Ort: Västra götaland

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av LilloppansMamma »

:heart:

Man får klanta till det en gång, bara man ser till att inte göra om det :wink: Själv välte jag ner en skärm över skruttans säng kl 23.00, för ett par dagar sedan. Yej! Klantrumpa är jag :lol: Men bara man tar nya friska tag och inte tappar modet. Ni har ju faktiskt kommit en bra bit på vägen!

Kramar!
:heart:Lilloppan född 110101 :heart:

Kurstart 10 juni-2011. SS vid ~7 månader \:D/
Freckles
Inlägg: 23
Blev medlem: sön 19 jun 2011, 08:56

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av Freckles »

Hej

Nätterna går bättre och bättre och vi tänker inte på larmincidenten mer nu. Liknelsen med brandvarnaren hjälpte bra för mamman :D

Även dagslurarna funkar bra. Han somnar oftast inom 5 minuter efter lite "prat" och är glad när vi väcker honom. Vi har honom på rygg i sittvagnen dagtid och det funkar väldigt bra. Vi var lite oroliga innan för om han skulle acceptera det eftersom vi har magläge på natten.

:arrow: Om han somnar efter 5 min på sin 45 minuters lur ska vi då väcka honom enligt schemat eller lägga på 5 minuter så han får sina 45 minuter :?:

:arrow: Några dagar nu har han vaknat i vargtimmen och härjat. Vi ramsar och stökar i köket och han somnar oftast om, ibland efter 5- 15 min och ibland längre tid. Vi vet att han ligger på rygg och inte kan ta sig tillbaka på mage(hör det på sättet han skriker + benbank i madrassen ibland). Bör vi låta det vara eller kan vi vända honom och sen gå ut med ramsan alternativt vända efter att han sovit 10 min :?: Även om vi får honom att somna om så vaknar han oftast till igen och detta inom de 10 minuter som vi tänkt vänta för att gå in och vända honom :?: Vad gör vi :?:

Annars kan vi berätta att S somnade på 3 minuter igår kväll efter noll minuter skrik och knappt några protester alls :D Han börjar nog verkligen gilla det här med att sova :!: Jag(mamman) har kommit in i zombiestadiet och vill bara sova och sova...

Kram från oss
S. född - 2011-01-26

Kurstart - 2011-06-30
Anna09
Inlägg: 1597
Blev medlem: ons 17 jun 2009, 13:35
Ort: Göteborg

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av Anna09 »

Härlig läsning - kanonbra jobbat! =D> =D>

Jodå, du/ni kan gott gå in och vända efter 10 minuter. Superbra läge då. :D Om han vaknar, avvakta och se ifall han klarar det själv, fortsätt med husljuden som tidigare... eller återuppta dem om ni slutat i och med att han somnade om.

Klocka gärna 45 minuter från insomnande, det är det man ha marginalkvarten till. :wink:

Njut av zombiestadiet - i och med att man följer SHN som en livsstil sedan återkommer inte det - jag lovar! :shock: :lol: 8)
//Anna
Mamma till Ester - :heart: född feb 09, kvällsmålskurad juni 09
Freckles
Inlägg: 23
Blev medlem: sön 19 jun 2011, 08:56

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av Freckles »

Hej!

Nu så behöver vi lite hjälp och råd igen. Nätterna går jättebra! Han vaknar fortfarande i vargtimman men somnar oftast om på några minuter, vi kör en ramsa och sen stökar vi eller sover vidare.

Dagslurarna är det krångel med. Dom fungerade jättebra tills för några dagar sedan. Efter att han sovit en hel natt utan ett pip och blev väckt kl.07.00 så började dagarna krångla. Innan somnade han gott på rygg inom 5 minuter och vi väckte i princip efter alla vilorna. Nu verkade han inte längre vara nöjd på rygg utan försökte vända sig i vagnen, den vagnen vi hade fanns det inte utrymme för att ligga på mage på, men han kämpade på och somnade inte förrän 20-30 minuter in på vilan(då oftast som en boll på sidan).

Jag(mamman) tyckte det var jobbigt att se honom kämpa så för att få sova gott på mage och hade inte hjärta att tvinga honom vänja sig vid det så istället åkte en gammal och rymlig liggvagn från landet fram. Vi har haft dagsvilorna i den nu i tre dagar. Han sover då på mage men insomnandet tar fortfarande lång tid, ungefär 10-13 minuter. Han ligger och krypövar, lyfter upp rumpan och "välter" åt sidan mm, mm.
Kan tillägga att det oftast tar 10-13 minuter innan han somnar på kvällen också men vi tror att han håller på och övar då med. Han låter liksom inte missnöjd utan tjorvar mest och när vi kollar honom efter 10 minuter så ligger han oftast på rätt plats i sängen.

På dagsvilorna har vi försökt att lägga till sovtid inom marginalkvarten men kruxet är att han oftast ändå vaknar den ursprungliga tiden och inte går att söva om. Det innebär väl att han hela tiden sover för lite :?: Brukar sånt här reda ut sig och kan han vara förvirrad för att vi bytt vagn :?: Bytt från rygg till mage :?: Borde vi ha fortsatt med den andra vagnen fast det var så trångt :?: (Bugaboo, han har som sagt sovit jättegott i den innan..)

:arrow: Vi vill så gärna att dagslurarna ska fungera bra igen så vi inte behöver känna oss så låsta, hur har ni andra gjort med vagnar? Hur stora finns det :?: :D Han vill ju sitta när han är vaken!

:arrow: Har någon annan haft det såhär då barnet börjat krypöva och kan det vara det som gör att vilorna krånglar :?:

Det här blev nog lite rörigt... Tacksamma för tips!

Kram
S. född - 2011-01-26

Kurstart - 2011-06-30
Freckles
Inlägg: 23
Blev medlem: sön 19 jun 2011, 08:56

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av Freckles »

Hjälp! Det blir bara värre och värre med dessa vilor! Vi kanske borde kört vidare på den förra vagnen, det gick ju bra i flera dagar innan den jobbiga dagen då han försökte vända sig.. Känns fruktansvärt jobbigt och hopplöst nu när det går åt helt fel håll.

Dagens vila på 1,5 timma slutade på 30 minuters vila :!: Det tog 15 minuter att somna och så vaknade han som sagt efter 30 minuter och det gick INTE att få honom att somna om, han var döpigg och blev bara arg :!: Vad ska vi göra :?: Hänger inte allt samman? Om han sover för lite på dagen så påverkas väl nätterna, eller :?:

Vi måste skärpa till oss och bestämma oss för hur det ska vara men det är så svårt! Ska vi verkligen tvinga honom att sova på rygg? I så fall måste vi spänna fast honom så han inte kan böka runt och DÅ lär han bli förbannad :!: Har någon ett bra tips :?: Vi startade kuren för drygt 2 veckor sedan, brukar det svajja såhär? Dagarna var inget direkt problem i början av kuren, inte som nu iaf.

Hoppas på pepp och bra tips! :D Kram
S. född - 2011-01-26

Kurstart - 2011-06-30
Freckles
Inlägg: 23
Blev medlem: sön 19 jun 2011, 08:56

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av Freckles »

Hej igen!

Ville bara rapportera att dagens sista dagvila gick bra. Vi körde den i sittvagnen, spände fast, gav snutte och ramsa och han somnade på 5 minuter! Han fick sova sina 45 minuter så med den lyckades vi iaf :D Vi fortsätter med bugaboon(sittvagnen) ett tag till, han har ju sovit så gott och länge i den innan så varför inte nu :!:

Det ska nog bli bra det här! Vi tappade bara attityden lite.. :oops: Men nu är den tillbaka! Han somnade även på 5 minuter när vi la honom för natten och låg på rätt plats i sängen när vi tittade in efter 10 minuter :D

Han VILL sova gott och vi krånglade till det för honom. Imorgon blir nog en bra dag :!:
Tack och hej 8)
S. född - 2011-01-26

Kurstart - 2011-06-30
annawahlgren
Upphovskvinna SHN-kuren 1942-2022
Inlägg: 15366
Blev medlem: mån 22 nov 2004, 22:46
Ort: Gastsjön

Re: Vi ska kura vår son på 5 månader

Inlägg av annawahlgren »

:D Det är Attityden av Självklarhet som är helt avgörande. Med den kan ni få honom att sova ståendes på huvudet i garderoben, om så skulle vara :lol:

Pris och beröm för vackert arbete :-({|=

På rygg sover han (20 eller max) 45 min, gärna, men knappast mer. Har ni sådana lurar är det ju inga problem. En liten mörkläggning är att rekommendera, ett ituklippt svart lakan som räcker över hela vagnen - inte bara ner från suffletten - är perfekt: luftgenomsläppligt och stänger ute synintryck.

Den större vagnen med plant liggläge är att rekommendera för längre lurar. Han har ett uppenbart behov av rörelsefrihet, och det får han bara på mage. Även under den ytliga sömnen är det viktigt. Han är programmerad att röra sig framåt, och det ska han kunna.

Försumma inte att ha honom så mycket som möjligt på mage även i vaket tillstånd :idea: Luta en spegel mot väggen på golvet, förse honom med en skojsig filt (leksakstäcke) att ligga på framför den, och placera intressanta prylar runtom honom precis utom räckhåll, så att han får kämpa lite för att få tag i dem :P

Och bryt inte samman :!: Oro är den största skurken i all barnavård.


O:) :heart: :sleep:
:D Nio barn, arton barnbarn, tre barnbarnsbarn och några tusen nästanbarn :!:
Anna Wahlgren 6 Oktober 1942 - 7 Oktober 2022
Skriv svar

Återgå till "Forum om kurbarn mellan 4 och 12 månader"