läggningen tar evigheter

[lee]

Hej alla duktiga mammor som har lyckats med kuren och de som håller på!
JAg är mamma till Miranda som snart fyller 8 månader. Har försökt sk kura henne en gång tidigare men efter 4 natten gav jag upp. Jag fastnade och kunde inte gå ifrån.
Nu så har jag läst och läst och försöker börja om. Inatt var då första natten.Jag la henne på kvällen men hon vägrade somna. Sa god natt, buffade, solfjäder och ut med ramsan. Jag har samma ramsa som Anna pga att den finns på hennes skiva SHN-kuren och är lätt att ta efter.
Det tog oss 1 timme med buffandet och ramsan. Därefter vaknade hon 00.30/04.50 och det tog mig nästan 2 timmar att natta henne igen. Om jag kanske skulle buffa henne till sömns skulle det gå fortare men så fort hon är lugn och jag ramsar ut börjar hon skrika och jag menar SKRIKA och GRÅTA.Då väntade jag ung 5-10 min och ramsade och ramsade, till slut gick jag in och buffade osv.
Vad gör jag för fel? Jag har övat ramsan, buffandet osv. och är inte tveksam.
Hur länge ska man ramsa(när hon är vaken mitt på natten)?
Ska man låta henne gråta och inte gå in om hon inte svarar på ramsan och inte är mycket ledsen?
Det är verkligen en konst att kura. Hittills har hon ju fått bröstet på en PIP.
Finns det någon som har samma problem?
Tack för en kanon bra webbsida [/b]

[TorsMamma]

Hej och Välkommen!

Jag är inte dipl. kurare men som hjärtebarnskontrollant hälsar jag dig välkommen och "puffar" lite för att en dipl. kurar kommer in och stöttar dig i tråden.

Om du känner att det är väldigt knepigt och behöver mera hjälp så kan du gå in på våra dipl. kurare och kontakta dem via mail och få lite extra "coaching" med kuren.

Har du läst i BB om 8-mån ångesten? När man kurar och barnet är ca. 8 mån och därmed ställer lite mera frågor än vanligt är just "attityden" eller förhållningsättet extra viktigt tycker jag.

Har du läst denna?
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5252

[annawahlgren]

Tack, TorsMamma

Välkommen är du, lee

Jag la henne på kvällen men hon vägrade somna.

Det var nog inte riktigt så att hon "vägrade somna". Det var nog snarare så att hon ställde ett gäng frågor, eftersom plötsligt något annat och nytt gällde än det som gällt förut, dvs som du lärt henne förut.

Vänta inte på att hon ska somna. Det ligger ett fikande efter godkännande i det - att hon ska nicka bekräftande, så att säga, och tala om, i handling, att du gör rätt.

Sova hela natten-kuren är en aktiv historia, där den eller de vuxna som bestämt sig för att genomföra den måste ta ledningen utan att darra på handen. Man måste alltså veta precis vad man gör och varför

Så i stället för att koncentrera dig på henne, och ställa frågor till henne, vilket är vad du gör i praktiken när du väntar dig att hon ska somna pang bom, behöver du vända blicken och koncentrationen och uppmärksamheten till dig själv.

Vad är det du gör Och varför

Vad är det du vill Och varför Och hur

Lilla barnet kommer att svara på din ledning, så fort du målmedvetet tar den

Så läs på. Läs på. Gå inte "bara" efter forumet utan läs Sova hela natten-boken tills ögonen blöder. Det är mitt hetaste tips!

Läs åtminstone alla introduktionerna till SHN här på sidan noga noga, och om och om igen, till att börja med.

Det är och ska vara lilla barnet som ställer frågorna och du som ger svaren. Inte tvärtom.

[lee]

Tack för Era svar TorsMamma och Anna.
Jag började läsa boken igen. Och det är sant, ju mera man läser desto självsäkrare man blir.
De senaste dagarna har gått mycket bättre och inatt sov hon för första gången i sitt liv från klockan 21.00-08.00. Hon vaknade kl 03.00 men efter ramsan somnade hon om. Jag trodde inte mina öron.

Jag har en fråga om hennes schema också. Jag har fått lite tips från Elle. Eftersom vi är ganska "sena" människor så ser hennes schema ut så här:

08.00-09.00 Vaknar (ammar i sängen)
10.00 Frukost (gröt,vatten)
12.00 Sova ( i sin spjällsäng)
14.00 Vakna
14.30 Äta mat (Kyckling/grönsaker/potatis) eller ngt liknande
17.00 Sova 20 minuter
19.00 Middag
19.30 Lek, Bad
20.00 Nattslurk (ammar/välling)
20.30-21.00 Sova natt

Ibland ammar jag henne extra på dagarna om hon vill det.

Jag vet att det blir ganska sent men det är väl viktigare att hålla schemat. Det går bättre ihop med vårt liv.

Anna Wahlgren- Det finns inte ord för att tacka Dig! Jag tycker att alla mammor på jorden borde läsa Din bok. Du är en fantastisk kvinna!!!!

Tack

[TorsMamma]

Tack själv och BRA jobbat!!

Jag får ihop 13 timmar och 20 min sömn. Min son fyller 9 mån i morgon och vid 9 mån är det 14 timmar som gäller. Och vid 7-8 mån är det 14,5 timmar.

Jag förstår att ni är "sena" människor och schemat kan se ut precis hur som helst, bara antalet sömntimmar stämmer. Fila lite till tycker jag.

Tors "nya" (14 tim och 15 min) schema ser ut så här:

19-07 natt
09.15 sova 45
12.30 sova 1,5

Kanske kan detta inspirera er till ett bra schema. (alla tider går ju bara att förskjuta eller fördela om som det passar er )

[annawahlgren]

Tack för dina varma ord

Möjligen skulle livet bli lite enklare om du gav henne tre lurar i stället för två. (En klassiker är 45 min + 1,5 tim + 45 min.) Och att du ävern strukturerade måltiderna lite, så att hon åt inom en timme (helst bara 45 min) varje gång, fyra mål plus en nattslurk.

Att ge bröstet lite då och då är inte riktigt snällt - inte mot lilla magen (matsmältningsapparaten, som behöver jobba i fred mellan varven) och inte hller mot aptiten.

I Lathunden har du schemaförslag på en liten älskling som sover 9-9.

Oh så måste du absolut ha massor av pris och beröm {|= för du är så vackert på gång

[lee]

Från och med idag så har jag bestämt mig att ändra hennes schema till schemat som Anna beskriver i Lathunden.

Det har gått så bra hittills men igår kväll fick min lilla prinsessa Miranda (06/11/02) feber (40 grader). Fick Alvedon innan hon somnade.

Hon vaknade några gången på natten men efter 4 ggr ramsan somnade hon om. Nu har hon gråtit fr kl 06.30 imorse och jag har ramsat och 2ggr gått in lagt henne på mage, några buff och solfjäder. Gav henne en nu Alvedon också. Hon håller fortfarande på och vill inte lugna sig.

Jag har ringt till Vårdguiden och de sa att jag borde ge henne dricka även på natten med jämna mellanrum. Jag vet inte riktigt hur jag borde göra???? Vid 41 grader bad de mig åka in till Akuten men inte om febern går ner med Alvedon. Jag är rädd att hon kommer att svimma.. Jag kanske borde ta upp henne och se att allt är bra med henne???? Fast jag vet att ingenting blir bättre av det och upp tar man barnet bara om man åker till akuten!!!!

En fråga till... Ja om hon vaknar på natten, borde jag vänta och se om hon somnar själv (om hon är arg och skriker lite) eller kan jag ge en småarg, bestämd ramsa??? Många specialister på webbsidan har sagt att man ska inte fastna med ramsan heller och meningen är ju att hon ska "fixa" så mycket som det går själv!!!!
Kram!!!

[lee]

Nu har min lilla bebis varit sjuk i 3 dagar och varit ledsen. Hon äter bara joghurt och bröstmjölk. Bortse från det så har hon ändå sovit mkt bra...Jag har inte tagit upp henne men har gett vatten att dricka (vid 5 , 6 tiden) pga hög feber.
Nu har jag en fråga till ang schemat. Jag tog som exempel Lille Oliver(7 mån) i Lathunden och försökte lägga upp ett bra schema men då skulle det inte passa oss så bra. Miranda fyller 8 månader om 5 dagar.
Hennes sömnbehov är ca 14,5 tim dygn. Anna bad mig strukturera måltider och sovtider.
Skulle det vara helt fel om hon sov 2 ggr per dag????? Sen hon var 5 mån har hon varit uppe i 3 timmar och sovit osv . Vore det OK om vår dag såg ut så här:

09.00 Vaknar och ammar i sängen.
10.30 Mat (gröt)
12.00 Sova ( 2 h)
14.30 Mat (burkmat och puré)
17.00 Sova 30 min
17.30 Mellanmål (frukt,liten smörgås eller liten joghurt)
19.00 Middag (mamma lagar mat till hela familjen fast lillan får det utan salt)
20.00 Bad, skoj, nattslurk (välling)
21.00 Sova

Totalt 14,5 tim . Sen har jag tänkt att vid 9 mån skär jag ner 2 tim till 1,5 istället. Tycker ni att det låter vettigt?????

Vad är 8 månaders ångest, varför just vid 8 månader????
Om min mamma skulle passa Miranda och ha en annan ramsa för natten som Miranda aldrig har hört, vore det ett problem? Jag vet att mamma och pappa kan ha olika ramsor men får barnvakt komma in med tredje. (Våran ramsa är på svenska, men min mamma bor inte i Sverige och kan inte svenska )
Just nu sover Miranda i spjällsängen . Jag vill att hennes sovtider ska vara fasta innan vi börjar åka runt och lägga henne i bilen och vagnen) Har gjort det innan och det fungerade inte särskilt bra. Hon somnade i bilen när jag ammade henne men det är väl inte bra för det blir ingen magläge och markering för sömn.
I barnvagnen har vi också försökt buffa henne men det tar tid, hon blir arg och människor runt omkring tittar på oss som om vi vore barnmisshandlare.
Därför tänkte jag ge henne minst 7 dagar fasta sovtider i spjällsängen och sedan börja lägga henne i vagnen eller bilen och förhoppningsvis blir det bra då.. Hur ska jag ge markering i bilen i bilstolen???? Vagnen kan man fälla ner och det tyckte jag kan vara "dags för sova". Är jag helt ute och cycklar???
Kanske blev massa dumma frågor men det var mina funderingar det här gången.

[annawahlgren]

Har städat bort två av dina tre identiska inlägg Tryck på "skicka" en gång - det ska räcka!

Att lilla älsklingen blir sjuk under kuren / uppföljningsveckan är väldigt, väldigt vanligt.

I och med att barnet börjar sova mer och bättre och "godare" kommer krafter som gör det möjligt för lilla älsklingen att så att säga ta hand om diverse krämpor som legat latent. Inget fel i det, tvärtom - även om det inte är roligt, för någon. Du gör helt rätt i att inte ta upp henne och inte bli orolig - ty särskilt när hon är sjuk behöver hon ju kunna sova sig frisk. Ingenting skulle bli bättre av att du ifrågasatte det.

Det är bråttom med ett genomtänkt schema. Du kan inte hålla på och ändra under pågående kur. Det är som att försöka lära ett litet barn klockan, och så plötsligt byter man plats på visarna och möblerar om siffrorna då och då Det underlättar inte livet

Så tänk efter före och väldigt, väldigt noga. Schemat ska naturligtvis anpassas till hela familjen men framför allt till barnets behov, så att du får in tillräckligt med sömn och mat på någorlunda regelbundna tider. Tänk med papper och penna och ge dig inte förrän du kan "spika" och verkligen känner dig helt övertygad om att detta är det rätta; detta ska fungera, punkt slut.

Sedan måste du ge schemat en chans att verkligen sätta sig och får inte drömma om att ifrågasätta minsta detalj i det. Det ska GÄLLA. Utvärdera kan du inte göra förrän efter minst en vecka, och inte ens då ska du ge dig till att ändra hur som helst - det försvårar tillvaron för lilla barnet, som ska få förmånen att tillägna sig underbar förutsägbarhet.

Två lurar låter en för lite, men det har jag skrivit förut. Varför har du så bråttom med det

Om åttamånadersångesten kan du läsa i Barnaboken: "Åtta och nio månader. Född till ett jag". En jämförelse jag gör är med mammas graviditet, förlossning - och det födda barnet, som ligger utanför hennes mage. Fortfarande en del av henne, men inte av hennes kropp längre. Du förstår när du läser kapitlet För barnet är omställningen lika stor.

Det spelar ingen roll alls. Det som spelar roll är tonfallet, magstödet, övertygelsen, Attityden av Självklarhet Mamma (eller vem det nu är) bör träna upp sin ramsa - inte på barnet utan själv, först - och sedan hålla sig konsekvent till den, oavsett vad resten av vrlden håller på med.

Du kurar nu och kuren ska vara lugn och konsekvent. Du behöver inte, och ska inte, tänka "permanent" om hur allting ska bli sedan och vad du oroar dig för kring sedan. Nu är nu och det mål du har för ögonen under kuren är just sömnen, den goda sömnen, som ska etableras. Allt annat praktiskt kommer att falla på plats hur elegant som helst när sömnen och tiderna väl sitter.

Ska lilla barnet sova sina lurar i spjälsängen så håll dig tll det. Ska hon ha en eller två lurar i vagnen så håll dig till det, konsekvent. Stör det dig att vara ute bland folk så var inte ute bland folk, just nu.

Att buffa lilla barnet i barnvagn är tårta på tårta. Vagna kort i stället. Du behöver varken buffa eller ramsa när barnet ligger ute i vagn. Det kan räcka galant med att slå ner handtaget en gång eller två och skaka lite sedan, plus GÅ. (Du själv, alltså. Gå åt sidan, vänd dig bort, tänk på annat, låt henne vara i fred, vänta.)

Gör det inte krångligare än det är Vi vill att hon ska tycka om att sova och bli tidsinställd! När hon blivit sin egen lilla klocka tar hon hand om insomningen och omsomnandet själv, men då får du inte störa en massa och hålla på.

Gör klockan till din bästa vän och gå efter den. Hjälp henne, med minsta möjliga absolut nödvändiga, men härja inte med henne och stör inte

Bilbarnstolen får bli en senare historia. Nu ska hon ha sin goda sömn först och främst och sina tider, huggna i sten.

[lee]

Vad skulle jag göra utan Dig världens BÄSTA Anna ??????? Tack.
Min älskling sover bra, oftast vaknar hon inte alls eller ibland 1 gang. Da ger jag henne en ramsa och later henne vara. Det som vi har problem med är att hon vaknar tidigt. Hon borde vakna kl 08.00 men vaknar alltid (vi har haft samma schema i över 2 veckor nu) prick kl 06,30.
20,00-08,00 sova natt
11,00 sova 1,5 timme
15,30 sova 1 timme
Jag tar aldrig upp henne men det har hänt att jag har gatt in och lagt henne tillrätta. Efter 06,30 sover hon bara korta perioder, somnar ,grater lite och somnar om tills ja tar upp henne kl 08,00. Jag vet inte om vi har fastnat i ngt????
Nu är vi inte hemmma och jag maste sova i samma rum med MIranada. Om hon vaknar pa natten eller tidigt pa morgonen da har jag inte möjlighet att ga ut ur rummet och ramsa för där sover fint min brors son. Kan jag ramsa i rummet, lite längre bort???
Hon grater alltid när hon förstar att hon maste lägga sig. Vi skrattar och har det roligt hela dagen men när det är sovdags da maste jag räkna med minst 10-15 minuters grat.Det känns liksom att all det roliga tar slut och hon maste bli ensam. Det funkar bättre om vi tar det lite lugnare innan hon ska sova. Finns det ngn logik i det????

[Elle]

Hej Lee!

Jag är ju inte Anna, men jag ska svara dig så gott jag kan

Uppvak under vargtimmen kan sitta i ett tag efter en kur eller schemaändring. Hur gör ni när hon vaknar? Det finns flera tillvägagångssätt; pangramsa, klassisk musik och ljud i huset. Gå vi sök så hittar du fler trådar om ämnet.

När man måste sova i samma rum är det ännu viktigare med mörkläggningen, att det är becksvart i rummet så hon varken ser dig eller något annat. Vi tar alltid med oss en rulle svarta sopsäckar och tejp när vi är på resa, fungerar kanon!

Lycka till!
/Elle

[miar70]

*smyger in*

Klistrar in vargtimmesåtgärderna som du själv sammanfattat så fint, Elle

1) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna(inte med hjärtat utan med öronen ) Hur låter han? Om han blir ledsen ger du en betryggande ramsa och låter honom sedan vara. Om han fastnar i sitt klagande så gå in EN gång och solfjädra tills han blir sömntung, tryck till och sedan ut med ramsan. Lyssna av och ge ev påminnelse/bekräftelse vid behov. Stoppa in öronpropaprna och försök somna om. Låt en väckarklocka ringa prick 7, låt honom stänga av den och gör GLAD morgon.

2) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna av. Stegras hans protester, sätt på musik utanför hans rum i en volym som överröstar hans protester. Mozart brukar vara populärt. Sänk volymen allt eftersom hans protester avtar. När han tystnat och somnat så stänger ni av musiken. Gör som ovan med glad morgon.

3) Pangramsa vid första pip. Avvakta, avvakta och lyssna. Stegras hans protester, gå upp och gör ljud i huset. Då hör han att ni finns där och ni tar bort er överkoncentrationen på sonen. Kryp i säng igen när han somnat. Gör som ovan med glad morgon.

Bestäm vad som passar er och följ det benhårt i 4-5 mornar så sover han nog snart förbi tidigare morgontiden. Se detta som en minikur där er uppgift är att besvara sonens frågor på ett betryggande sätt som ger honom signalerna att "det är precis så här det ska vara nu".

*tassar ut*

[lee]

Hej!!!
Jag 'r tacksam till alla som orkar svara och ta sin tid för att stödjaq andra mammor för det ger verkligen sa mycket om kvinnor, mammor stödjer varandra.
Jag gar alltid efter Elles första tips och pa kvällarna brukar jag satta pa hennes favoritmusik ocksa om hon inte ger sig!!!!
Är det bara Miranda som grater innan hon maste somna eller tar det tid tills barnet later sig läggas utan grat???? Jag gör alltid pa samma sätt när hon vaknar och har aldrig tagit upp henne. Det att hon alltid grater innan hon somnar känns lite trist
Hon har hittat sin tumme. Är det ok om hon somnar när hon suger pa sin tumme eller borde jag göra ngt at saken????
Kram

[annawahlgren]

Tack för dina varma ord

Jag vet inte om vi har fastnat i ngt????

Hon grater alltid när hon förstar att hon maste lägga sig. Vi skrattar och har det roligt hela dagen men när det är sovdags da maste jag räkna med minst 10-15 minuters grat.

Där gav du svaret alldeles själv Ni har fastnat - hela lilla bunten. Du "räknar med minst 10-15 minuters gråt". På morgonen räknar du också med elände, av och till. (Och att hon vaknar gnällig är inte konstigt när hon somnar gnällig.)

Lilla mamma är alltså den som gråter när hon förstår att barnet måste lägga sig för hon vet vad som väntar och tycker det är så ledsamt och poff har lilla barnet ju lärt sig den saken. Och ett mönster har etablerats. Det "ska" vara jätteledsamt att gå och lägga sig. Och det "ska" vara jätteledsamt att vakna.

Bort det

Man kan säga att du / ni inte har kurat klart, helt enkelt. Ni har mycket riktigt fastnat på vägen och tappat bort målet, som var god, sammanhängande sömn, en sömn barnet vill ha och njuter av, en sömn för livet, en glädjekälla.

Mamma / pappa har inte lyckats sjasa ut alla vargar - en del har dröjt kvar på tröskeln och där har de byggt bo.

Små barn gör som vi lär dem. Nu tror lilla barnet att det ska vara så här, och HON kommer inte att ändra på någonting, om man säger

Så kura klart

Jaha, hur då

Du har fått fantastiska tips och goda råd här. Som jag också tackar för

Så backa bandet. Betrakta inte kuren som avslutad och barnet som "framme", för det är hon ju inte, utan fortsätt. Det får bli en liten minikur - skivan hakade upp sig, om man säger

När hon sätter igång sitt slentriangnällande, var alldeles kolossalt extra hurtig och glad själv vid läggningen, och bär dig åt som om hon vore alldeles strålande lycklig. Tjo och tjim: "Vad det ska bli SKÖNT att sova!" Som om du vore grön av avund men vansinnigt lycklig för hennes skull. Dröj inte kvar, skjut vargflocken rakt in i grytet på tröskeln och gå ut med ramsan, hurtigare och tjo-och-tjimmigare än någonsin. Ut med dig inom två minuter Helst bara en halv nu

Sätt genast på alldeles kolossalt glad och trevlig musik (dock utan sång), kanske en käck oemotståndlig Strauss? Det ska vara högt och frejdigt och oemotståndligt nog för DIG, så du faktiskt inte hör barnet - om du inte ska hänga i dörrspringan, vilket du ju inte kan, eftersom alla vargungarna inte är riktigt döda än, så pass på Jaga, jaga - du kan ju dansa under tiden; ska inte kunna låta bli Så kul ska det vara.

I Amerika finns skyltar som säger "Don't even think of parking here". Sätt upp en sådan skylt på barnets dörr. Våga inte stryka omkring där ens, än mindre parkera Tänk framåt, se framåt, kör vidare - målet hägrar och dit ska du, och du kommer INTE dit genom att stanna kvar där du var, och du kommer INTE dit genom att tro att lilla barnet ska hålla dig i handen och leda dig.

På morgonkulan vid första ljud - lyckligt eller olyckligt - ger du en enda upplysningsramsa som ska vara så klämkäck och hög och bestämd och hurtig och glad att du kräks åt dig själv, så tillgjord som du låter. Den kan vara x6 eller t o m x8 men sedan ska den följas av INGENTING som har med barnet att göra. Lär dig ett mantra. "Nu sover hon så gott. Nu sover hon så gott. Nu sover hon så gott." Gör sedan någon nytta, som du kan passa på att få uträttat medan hon sover så gott Eller gå och lägg dig och sov lika gott själv.

Exakt på minuten som hon ska vakna bär du dig åt som om du aldrig sett henne förr. ÄNTLIGEN har barnet kommit Och som om hon GIVETVIS sovit hela natten som en gris, somnat lycklig och (inte hunnit än) vaknat lika lycklig, och allt är fullkomligt kanontoppenmegajättekul och underbart. Surar hon och gnäller och tror att det är synd om henne, dvs att mamma fortfarande tycker synd om henne, tar du ur henne det med om möjligt ÄNNU roligare återseende-baluns, som om hon vore solen själv. Igen

Ge den här lilla minikuren 4 kvällar och nätter / morgnar, uppför dig som (målmedvetet) folk och rapportera sedan - och minns då att det var vad DU gjorde och inte gjorde som är betydligt mer spännande och intressant än vad HON gjorde och inte gjorde.

För ledningen är din

[annawahlgren]

Tack för dina varma ord

Jag vet inte om vi har fastnat i ngt????

Hon grater alltid när hon förstar att hon maste lägga sig. Vi skrattar och har det roligt hela dagen men när det är sovdags da maste jag räkna med minst 10-15 minuters grat.

Där gav du svaret alldeles själv Ni har fastnat - hela lilla bunten. Du "räknar med minst 10-15 minuters gråt". På morgonen räknar du också med elände, av och till. (Och att hon vaknar gnällig är inte konstigt när hon somnar gnällig.)

Lilla mamma är alltså den som gråter när hon förstår att barnet måste lägga sig för hon vet vad som väntar och tycker det är så ledsamt och poff har lilla barnet ju lärt sig den saken. Och ett mönster har etablerats. Det "ska" vara jätteledsamt att gå och lägga sig. Och det "ska" vara jätteledsamt att vakna.

Bort det

Man kan säga att du / ni inte har kurat klart, helt enkelt. Ni har mycket riktigt fastnat på vägen och tappat bort målet, som var god, sammanhängande sömn, en sömn barnet vill ha och njuter av, en sömn för livet, en glädjekälla.

Mamma / pappa har inte lyckats sjasa ut alla vargar - en del har dröjt kvar på tröskeln och där har de byggt bo.

Små barn gör som vi lär dem. Nu tror lilla barnet att det ska vara så här, och HON kommer inte att ändra på någonting, om man säger

Så kura klart

Jaha, hur då

Du har fått fantastiska tips och goda råd här. Som jag också tackar för

Så backa bandet. Betrakta inte kuren som avslutad och barnet som "framme", för det är hon ju inte, utan fortsätt. Det får bli en liten minikur - skivan hakade upp sig, om man säger

När hon sätter igång sitt slentriangnällande, var alldeles kolossalt extra hurtig och glad själv vid läggningen, och bär dig åt som om hon vore alldeles strålande lycklig. Tjo och tjim: "Vad det ska bli SKÖNT att sova!" Som om du vore grön av avund men vansinnigt lycklig för hennes skull. Dröj inte kvar, skjut vargflocken rakt in i grytet på tröskeln och gå ut med ramsan, hurtigare och tjo-och-tjimmigare än någonsin. Ut med dig inom två minuter Helst bara en halv nu

Sätt genast på alldeles kolossalt glad och trevlig musik (dock utan sång), kanske en käck oemotståndlig Strauss? Det ska vara högt och frejdigt och oemotståndligt nog för DIG, så du faktiskt inte hör barnet - om du inte ska hänga i dörrspringan, vilket du ju inte kan, eftersom alla vargungarna inte är riktigt döda än, så pass på Jaga, jaga - du kan ju dansa under tiden; ska inte kunna låta bli Så kul ska det vara.

I Amerika finns skyltar som säger "Don't even think of parking here". Sätt upp en sådan skylt på barnets dörr. Våga inte stryka omkring där ens, än mindre parkera Tänk framåt, se framåt, kör vidare - målet hägrar och dit ska du, och du kommer INTE dit genom att stanna kvar där du var, och du kommer INTE dit genom att tro att lilla barnet ska hålla dig i handen och leda dig.

På morgonkulan vid första ljud - lyckligt eller olyckligt - ger du en enda upplysningsramsa som ska vara så klämkäck och hög och bestämd och hurtig och glad att du kräks åt dig själv, så tillgjord som du låter. Den kan vara x6 eller t o m x8 men sedan ska den följas av INGENTING som har med barnet att göra. Lär dig ett mantra. "Nu sover hon så gott. Nu sover hon så gott. Nu sover hon så gott." Gör sedan någon nytta, som du kan passa på att få uträttat medan hon sover så gott Eller gå och lägg dig och sov lika gott själv.

Exakt på minuten som hon ska vakna bär du dig åt som om du aldrig sett henne förr. ÄNTLIGEN har barnet kommit Och som om hon GIVETVIS sovit hela natten som en gris, somnat lycklig och (inte hunnit än) vaknat lika lycklig, och allt är fullkomligt kanontoppenmegajättekul och underbart. Surar hon och gnäller och tror att det är synd om henne, dvs att mamma fortfarande tycker synd om henne, tar du ur henne det med om möjligt ÄNNU roligare återseende-baluns, som om hon vore solen själv. Igen

Ge den här lilla minikuren 4 kvällar och nätter / morgnar, uppför dig som (målmedvetet) folk och rapportera sedan - och minns då att det var vad DU gjorde och inte gjorde som är betydligt mer spännande och intressant än vad HON gjorde och inte gjorde.

För ledningen är din