Lyckan står högt i tak och Emil pussar och klappar fint på magen. Det är klart att han inget begriper än men han förstår ju att det är något fint med mammas mage som bara växer och växer. Fast mest intresserad är han av tuttarna
som också vuxit. Typiskt killar Skräpet beräknas komma den 30 oktober men har den lilla krabaten lika brått som Emil hade så är det slutet på september som gäller. Vår barnmorska tyckte att vi skulle ha väskan packad i mitten på september för säkerhetsskull.
Jag mår, som vanligt, alldeles utmärkt. Visst mådde jag lite illa de första sju veckorna, men aldrig så att jag behövde kräkas. Lyllos mig va
Foglossningarna började redan v. 11 men med hjälp av ett bälte runt bäckenet så tar jag mig fram ganska bra om än inte så länge. Trött Jo har jag möjligheten så somnar jag gärna på soffan framför tv på kvällarna. Men det blir inte så ofta för när Pappan är borta på jobb måste jag ju ta kvällsrundan med hundarna och då är det ju inte läge att först sova på soffan för att sen försöka masa sig ut i mörkret. Av underbara släktingar har jag fått låna massor av fina mammakläder så några pengar på det behöver jag inte lägga ut. Har ju kvar lite från tiden då Emil låg i magen men då var ekonomin så krass att jag bara köpte det allra nödvändigaste.
Jag ska vara mammaledig med Emil ända tills Skräpet anländer vilket chockade chefen något. De vill ju gärna att jag jobbar och jag försöker vara tillmötesgående. Jag har till och med helt ändrat mina arbetsuppgifter, utvecklat firman helt enkelt, för att kunna jobbar söndagar och varannnan torsdag. Alla nöjda och glada.
Dessvärre kommer vårt Barnaboksdagis i miniformat hålla stängt nästa termin. Tösen ska eventuellt flytta till Stockholm ett år så vårt lilla dagis har ändå inga barn till hösten. Och inga står på kö heller....
Nu ska jag klappa magen och njuta.
Kram Susan
Nu såg jag den här tråden så jag gratulerar här också 
Min sambo och hans (enda) syrra är födda samma dag, men fyra år emellan, då! Jag håller med kokos - blir svårt avis 