En vacker hälsning ur Gästboken

[annawahlgren]

Dagis - Skrivet av Mullemamman 2007-04-19 17:35

"Jag hakar på diskussionen om dagis. Först och främst är jag imponerad av dig Anna som lyckats stå emot vårt samhälles värderingar angående småbarnsvård. Alla de människor som motarbetar oss hemmamammor eller pappor bara för att de själva innerst inne känner sig otillräckliga eller av annan orsak har sina små på dagis. Det går nästan att jämföra med ett gäng tonåringar, följer man inte trenden som råder inom gruppen, blir man utanför och baktalad, ett slags grupptryck.

Detta har jag känt massor av gånger med mina barn, få jag har träffat har delat eller åtminstone förstått mina åsikter om förskolan och små barn på dagis.

Att inte ha någon som stöttar en och säger 'vad du är bra som tar så god hand om dina barn' har känts jobbigt för min egen del, då inte ens mina nära tycker det är bra att jag varit hemma med mina barn så pass länge som jag varit.

Min äldsta är idag 4år och 3mån. Han började på dagis i Maj förra året och har varit där 15timmar i veckan sedan dess, han är en mycket social kille och älskar sina vänner på dagis. Min minsting ska tidigast börja i januari 08, han fyller 3 i Maj 08.

Detta sista halvår kommer jag förmodligen inte ha någon inkomst överhuvudtaget bortsett från barnbidraget, då föräldrapenningen är helt slut.

Jag har sparat och levt väldigt snålt sedan min första föddes, lånat pengar av anhöriga osv.

Jag känner mig otroligt glad över att jag gjort på detta vis, att få uppleva mina barns småbarnsår - dom kommer ju aldrig tillbaka. Hur fattiga vi än varit kommer jag aldrig ångra det jag gjort ty vi var bland dom rikaste i världen, på kärlek.

Hoppas på att höra från er andra föräldrar om hur ni har gjort! Det skulle vara väldigt roligt.

Till dig Anna återigen tack för inspirationen du ger oss.

KRAM mullemamman."

[Tina-Stina]

Hejhej!
Känner igen det du skriver. Vi får heller aldrig höra att det är bra att vi har barnen hemma. Men det spelar ingen roll, vi vet ju att det passar oss bäst. Våra små är 3 och 1, och vi har inga planer på att anlita dagis till dem på länge. Vi har stor umgängeskrets och massor av barn runtomkring.
Det som vi gör för att kunna fortsätta att ha dem hemma är, att vi jobbar en del omlott. Lite tråkigt att inte ses så mycket, men det fungerar fint! Man tar istället tillvara på stunderna man har tillsammans.
Så har vi löst det.

[ms Sophie]

Det är konstigt att man inte får höra att det är bra att man är hemma länge med barnen.
Det sägs ofta att det är för barnens skull man har dem på dagis. Har man då egentligen iakttagit sitt barn?
När jag tittar på vårt barn som är "ensambarn" (storasyskonen är 10 och 11 år äldre) på dagarna så kan jag inte se annat än att hon inte alls behöver umgänge med andra barn på daglig basis.
Lite ibland, då och då, men inte varje dag.
Lagoma doser helt enkelt

I dagsläget är det bästa som finns att gå och gunga. Oavsett om hon är själv i lekparken eller andra barn finns där. Och finns andra barn där så följer hon gärna efter dem och iakttar dem. Vill göra det de gör. Men sen är hon nöjd att gå hem igen.
Eller bara vara ute vid farfars stuga mitt i skogen. Klappa kattern, följa efter hundarna, vara med pappa när han fixar med båten, plocka lite kottar eller gunga i hammocken.
Tids nog blir de stora... varför inte låta barn vara barn så länge som möjligt?! I sin egen takt!

[marie-d]

Jag tycker också det är konstigt att ingen säger att det är bra att barnen får vara hemma länge och att ingen direkt protesterar mot att alla har sina småttingar(1-2år) på dagis när de är föräldralediga med bebis. I Stockholm går barnen 30 timmar/vecka. I Värmdö där min vännina jobbar får man ha barnen obegränsat hon säger att 99% av alla föräldrar överutnyttjar systemet och blir helsura om de påpekar något.
Jag har tom fått höra på syskongruppen redan när han var 2,5år att det är nog bra för honom att börja nu, så att han inte blir modersbunden. Han är ett sådant barn som aldrig ens varit särskilt modersbunden.
Sen detta ständiga "De lär sig så mkt på dagis" känns aningen otaktiskt att säga det till någon som inte har sitt barn där. Jag är helt övertygad om att barn lär sig i den ålder oavsett om de är hemma eller på dagis. Min son är hemma och får tillgång till andra miljöer än vad dagisbarn får och i många fall bättre miljöer än dagisgården. Det märkliga är att folk inte riktigt förstår att barn lär sig på att få vara med. En väninna till mig som sa ovanstående hade just lämna på dagis och skulle sedan till ett planthus för att höra sig för om olika häckväxter. En sådan grej kan väl barn lära sig en hel del av.

[blomman]

Faktiskt så har t.o.m dagispersonalen här sagt till mig att de tycker det är så härligt att jag är hemma! Att man ska ta till vara på de åren då barnen är små!
Då blir man så glad! De tycker inte heller att små barn ska vara speciellt mkt på dagis!
Argumentet att de skulle lära sig mer på dagis än hemma håller inte, på dagis ska några få vuxna i såfall lära barnen saker, hemma har man mkt mer tid för det enskilda barnet!
Jag har dessutom en son som, nu som 5-åring går 10 tim i veckan på dagis, och precis har lärt sig läsa, trots att han har varit väldigt dagis-fri som mindre!
Jag vet att jag tjatat om det här förut, men min lilla by är helt underbart barnvänlig! Man önskar att det vore så här överallt! Att folk hela tiden gör allt för att få så mycket tid tillsammans med sina barn, inte utan dem!