Byte från vagn till spjälsäng

[Kicki]

Hej!

Vi genomförde SHN-kuren för en månad sen på vår då 4-månader gamla dotter och det har fungerat utmärkt! Det jag nu funderar över är att börja lägga henne i spjälsängen i stället för i vagnen.

Vad har ni för erfarenheter/tips kring detta??? Måste jag buffa henne första gången? Kommer hon att vakna flera gånger första natten för att hon inte känner sig hemma...? Nu anänder vi bara ramsan när vi lägger henne och det räcker oftast. Det är bara nån enstaka gång vi har behövt vagna sen nattsömnen satte sig. Kan också tillägga att hon nu sover i eget rum, men att spjälsängen kommer att stå i vårt sovrum.

Hoppas på svar,
Kicki

[Sagomamma]

Läs på om buffning under "Basbegrepp och förutsättningar"! Det är den kristilldelning man har att använda sig av när det gäller spjälsängssovande istället för vagninen för vagnsovande (Ja, förutom sölfjäder, tillrättaläggande, ramsa etc)

Men låt för guds skull henne sova i eget rum även fortsättningsvis om ni har möjlighet

[wicky]

Hej!

När vi la över vår parvel i spjälsängen så gjorde vi inte så stor sak av det utan jag bäddade fint i sängen och la några hoprullade lakan längs med sidorna så att sovutrymmet skulle bli lite mindre. Sen när det var kväll så la vi bara honom där istället för i vagnen och det gick hur bra som helst. Så försök att inte göra så stor sak av det och ni vet ju att ni har verktygen att ta till OM det ändå skulle krisa.

Kan tillägga att när jag hade bäddat sängen och gjort det fint så tänkte jag att om nu Erik inte vill sova där så går jag minsann och lägger mig där för det såg jättemysigt ut

[Kicki]

Okej, tack för era tips!

Eget rum blir svårt, vi bor i en trea och andra sovrummet innehar storebror (blir 3 i februari). Det känns som att han kommer att bli störd när lillan ibland vaknar till och låter vid 5-6-tiden.

[kokos]

Vi gjorde som ni: kurade vid 4 månader, väntade ett par veckor och flyttade sen över honom till spjälsängen. Det var inga problem alls: vi hade övat buffning på varandra jag och min make innan så vi kände oss trygga med det. För oss var det räddningen att flytta över till spjälsäng för då kom vi ifrån vagnandet som vi hade fastnat i. Själva genombrottet för oss kom faktiskt med spjälsängen: innan dess sov han inte alls lika bra. Vi hade honom också i vårt rum i början (fråga mig inte varför) en kort tid men sen flyttade vi över honom till eget rum.

Vi har inte behövt buffa så mycket på nätterna men däremot på dagarna en del. Det verkade inte som att Adrian blev otrygg för att vi flyttade över honom men det kanske är olika? Intala dig att det kommer att gå bra så kommer det att göra det

Fick ett jättebra tips här om att dela av spjälsängen så att den blir lite mindre: lägg nån kudde i fotändan och så spjälskyddet innanför som avgränsare där kudden börjar. Lite pyssel med att få spjälskyddet att sitta ok men det blir mycket mysigare så.

[anna]

Hej!

Tänk inte på 3-åringen!
Det funkar JÄTTEbra för oss att ha barnen 1,5 och 3,5 år i samma rum!
Vi flyttade in lilla Ida när hon var 5 månader. Storasyster fick då hjälpa till att fixa iordning spjälsängen och tyckte det var väldigt spännande att lillasyster sov där också
Storasyster har ALDRIG vaknat ifall det någon enstaka gång /efter kuren) krånglat.

Det är dessutom BRA för barnen att dela rum, och redan från start lära sig att dela saker och att ta hänsyn - satsa på det är mitt råd!

kram anna

[Kicki]

Ja, Anna, vi kanske får prova att de delar rum i alla fall. Kruxet är att han ofta lägger sig efter lillasyster och vi brukar läsa bok för honom med lampan tänd... Helst ska man väl ha mörkt i rummet där minstingen sover. Hmmm..

*också stort AW-fan!!*

[anna]

Hej igen!

Vi lägger barnen samtidigt.
Men funkar inte det för er, kan ni ju börja läsa sagan i soffan istället.
Förbered honom på det några dagar innan, och några gånger om dagen.
"Vet du - på SÖNDAG, då ska vi läsa sagan i SOFFAN istället - DET blir mysigt!!!" Inga utrymmen för protester - så är det bara!

Du kan inte tända och läsa saga när den lilla har somnat, det ska vara mörkt då - alldeles riktigt!

kram anna

[annawahlgren]

Tack alla KLIPPOR

Attityden av självklarhet var det, ja Lyckas du överföra den, så behöver barnet inte fråga. Så enkelt är det (och så svårt... tills man faktiskt kommer på denna sesam-öppna-dig-effekt)

Litet barn väcker inte stort barn, om stort barn bara får klart för sig att de ömma föräldrarna tar hand om "problemet" - dvs motar ut vargen, så att det stora barnet inte behöver göra det. Det är beskyddarinstinkten som vaknar, och av den vaknar stora barnet de första gångerna. Men inte sedan. Då stör inte ens den rejälaste ramsa utifrån.

Lösningen med mörkläggningsdraperi från golv till tak är inte dum - snarast nödvändig - om man absolut vill/måste ha barnet kvar i sovrummet. Det pinsamma är att ens underbara närvaro STÖR