Om krypande

[ancsa]

Hej hallå

Blev visad till detta forum av Anna W. då Hege ska vara den som har det här med krypning på sina fem fingrar

Vi har en 9-månader gammal dotter, som började röra lite på sig på mage vid 6-7-månaders ålder. Hon vred sig som klockvisare och började sakta prova på att skuffa sig bakåt. Jag bara väntade på att hon skulle hitta växeln för att komma framåt, precis som hennes storasyster (4 år i april) gjorde efter ett litet tag, men hon har fortfarande bara i backen. Hon har bara blivit starkare att skjuta ifrån med händerna och någon gång kan hon komma på att prova stå lite mera på knäna eller på fötterna samtidigt som hon har armarna sträckta. Det som nu har gjort mig lite mera bekymrad är, att hon nu har börjat hasa sig framåt då hon sitter Hon börjar bli riktigt duktig - om man nu ska använda en sådan term om något som egentligen inte är bra.

Mina frågor gäller alltså hur jag på bästa sätt skall kunna motivera henne till att inse att det är krypa man ska och inte skutta fram på stjärten! Hur mycket ska hon tillåtas backa på? Ska jag själv vara hela tiden på golvet krypandes bredvid henne. Ska hon överhuvudtaget sitta någon annanstans än i stolen då hon äter och liknande? Jag har väldigt svårt att hitta en "morot" som fortfarande är lika rolig då den kommer på golvet framför henne som den är t.ex. i min hand (har provat tekniska grejor, leksaker, andra saker..). Finns det några bra tips på det??? Hjälp mig, jag drunknar i frågor

[/LO]

Hej
Jag är inte Hege, och har inget svar på dina frågor om backande, men jag hittade en tråd som kanske kan vara till hjälp innan hon svarar.

http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=6922

/LO

[ancsa]

Hej!

Har själv hittat en hänvisning till en sida, men jag kommer inte in där! Är den ändrad eller ngt annat som felar

www.annawahlgren.com/phpBB2/viewtopic.php?t=5413

[Gäst]

Såhär ska länken vara:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=5413

[Hege]

Underbart är det med så goda hjälpare man har! Själv hade jag inte kommit på att länka till de förra tråderna, och där ligger ju mycket av svaren.

Kära ancsa, läser du lite i tråderna, så lovar jag svara om det fortsatt är oklart?

Det är mycker lättare att svara på konkreta frågor i ämnet. Och jag svarar så gärna.

(Den tråden som /LO länkade hade jag inte sett förut!!)

[ancsa]

Hej Hege!

Vet inte om jag är otroligt dum eller vad det kan vara, men jag kan inte dra mig till minnes att någon på barnrådgivningen ens en gång skulle ha yppat hur viktigt det är att ett barn kryper. Då vi var där på 8 månaders kontrollen konstaterade visserligen hälsovårdaren (och läkaren) att "Jaha, hon kryper inte - men det kommer väl...", men mer än så var det inte.

Nåja, nu skall här börja hända saker För att inte motivera det felaktiga stjärthasarbeteendet, så kommer Johanna nu mera bara att få sitta "under kontrollerade former", d.v.s. i famnen, i matstolen eller så att hon med säkerhet inte slipper att hasa sig nånstans. Resterande tiden som hon är vaken (hon sover på rygg) får hon vara i magliggande (det låter besvärligt, men du vet säkert vad jag menar). Det är förstås inte alltid så poppis och tålamodet räcker längre och kortare tid. En fördel är att hon är van att pyssla på på egen hand ganska mycket, då storasyster också kräver sin tid allt emellanåt och då är det bara att vänta tills mamma eller någon annan har tid.

Det som jag just nu upplever som svårast är att få henne att fatta att man faktiskt skall röra sig framåt och inte bakåt. Hon är så stark i armarna och axelpartiet så i mina ögon är det ju en baggis att börja dra sig framåt då - men det ska ju hon också behöva få in mellan sina små öron
Skall jag hjälpa henne att "hitta vägen framåt" på nåt sätt. Visa henne att flytta händerna framåt, stöda ena foten åt gången eller ska hon bara komma på knepet själv m.j.a. olika "morötter"?

Ännu en annan sak innan jag sätter punkt: vad anser du om användningen av hoppgunga - för- och nackdelar med den motoriska utvecklingen?? Vi har en, men använder den nu mycket mera sällan än vad storasyster gjorde.

[Hege]

Hej

Det är tyvärr så att BVC och andra som råder oss föräldra med små barn, inte fattar hur viktig krypandet är. Det kan vara för att man ser det som en transportfråga, och inte en fråga om hur hjärnan utvecklas. Det kommer nog så småningom, men inte i tid för våra små barn. Kanske för våra barns barn...

Du kan mycket väl hjälpa henne lite på traven så hun fattar galoppen när det gjelder krypriktningen.

Punkt ett: Av med strumporna! De små tårne måste få fäste när man ska få fart framåt.

Punkt två: Varmt och rent golv som är trevligt att vistas på.

Punkt tre: Föräldrar som visar med hela sig att magläge på golvet är helt OK, ja faktisk att föredra. Ta med tidningen ner på golvet, spendera lite tid där nere.

Punkt fyra: Ge lite hjälp. Sätt dig bak henne, stöd hennes fötter så hon kan "sparka" från, och få uppleva hur det känns att bevega sig framåt. Visa hur hon ska ha tårna för att få fäste. Pris och beröm för varje centimeter! Det ska va så roligt att avstedkomma en liten bit, att man genast blir sugen på att försöka igen.

Punkt fem: Ordning och reda, om detta barn inte ålar, så måste det vara lite åling innan kryping. När det är dags för kryping måste strumporna på.

Hoppgungan kan vara en rolig belöning för åling/kryping. Åler hon bort till den kan hon få hoppa några minuter. Inte för länge, håll henne lite "hungrig" på hoppgungan. Hoppgungar stimulerer balanssinnet i hjärnan, och är en bra inretning. Gåstol, däremot... inte något jag rekomenderar.

Håll oss underrättat om hur det går! Och fråga gärna mer om du vil. Det är säkert några andra här på forumet som undrar på det samma som dig, och blir glad om du tar upp det.

[ancsa]

Tack för alla dessa kloka ord

Vi har börjat vår "kamp" framåt!

[annawahlgren]

Tack, Hege Ännu en lilla hjärnans raketutveckling att emotse, sådan den ska vara

[LindaVega]

Vill bara skicka några hejarop. Vi "kryptränade" jättemycket med vår dotter. Hon var ju yngre än din, och hade inte börjat rumphasa, men jag tyckte att hon låg alldeles för lite på mage.

Fick superbra tips från Hege ( i en av de trådar som är bifogade längre upp) och det märkliga var att så fort vi satte igång på allvar så tyckte Vega helt plötsligt att magläge var himla skojigt. Vi schemalade det till att börja med- för att komma igång, men sedan var hon mer eller mindre alltid på mage när vi inte gjorde något annat ( äta, sova, arbeta med något)

Börja med korta korta stunder och avbryt innan det blir tråkigt. Fem minuter kan räcka, och sedan 10, 20 osv, och som Hege skriver låt henne vara barfota direkt på golvet så hon får ordentligt fäste

Rapportera gärna

Linda

[ancsa]

Yes, yes, yeesss!

Hon har dragit sig framåt! Inte många tag, men ålandes på något sätt och med aktiva armar och ben koordinerade så att det for åt rätt håll. Vilken lyckokänsla! - jag förstår vidden av att kunna uppnå ett litet delmål för att motiveras till att fortsätta till det stora målet.

Lilla fröken sover så sött nu och vilar sig inför morgondagens strapatser.

[LindaVega]

\:D/ {|=

[Hege]

Vad roligt!!

Punkt sex: Ju mer ålning ju bättre! I hjärnan händer nu vid ålningen saker vi inte kan se. Nu läggs grunden för utvecklingen av lillhjärnan, och de två stora hjärnhalvorna. Ålningen är mycket viktig, och vore det här mitt barn, så hade jag gjort sträckor som skulle ålas varje dag. Flera gånger om dagen. Ett, två, tre så är ungen uppe och kryper, och då är det svärt att få till mer ålning.

Kram!

[ancsa]

Hej

Nu ålar den lilla krabaten fram och tillbaka på golvet som hon själv vill. Först ålade hon bara mot ngt som man lagt fram åt henne, men nu har hon kommit på att hon faktiskt kan ta sig från ett ställe till ett annat utan att ngn har försökt få henne att göra det. I morse t.ex. när Johanna lämnade på golvet i hallen och storasyster och jag gick till hennes rum för att hitta några kläder, hördes stönanden och stånkanden och plötsligt var Johanna där med oss, ropandes och glad =D> De bästa "morötterna" har visat sig vara alla saker som storasyster pysslar och leker med (så nu är det en annan som börjar stånka och pusta mera då hon inte får ha sina saker ifred)

Även om hon ålar sig fram nu, så finns det ju alltid ett MEN .... Hennes vänstra ben är ganska inaktivt, mest håller hon det rakt och i luften. Sätter man handen mot fotsulan skjuter hon ibland från lite, men så glömmer hon bort det igen. Försöker också hjälpa henne att böja knäet och få foten ner mot golvet på samma sätt som hon har höger fot och ben och ibland går det riktigt bra, men ålar hon på i egen takt så blir det på hennes eget sätt. Satte henne att sitta för att se hur hon använder benen då hon hasar sig fram på stjärten - och då! är det vänster ben som är det mera aktiva. Kanske det är mera "programmerat" till att användas då hon stjärthasar och därför tar längre tid att få "omprogrammerat" Annars är hon nog lika stark i båda benen och stöder lika stadigt på benen de gånger hon lyfter upp bäckenet från golvet och står på samma sätt som då man gör armpressar. Någon idé vad jag ytterligare kan stimulera vänster ben och fot med i hennes ålande

[/LO]

Härligt att det går så bra.
Jag vet inte om det kan hjälpa, men kanske strumpa på höger fot ibland. Det gör att hon kommer att halka lite med höger och för att då komma framåt så måste hon ju skjuta på med vänster.

Bara en tanke.

/LO