
Härligt, Fjällmor
Och gräsligt med obefintligt lugn
Tänker på Mästarens ord om att besvärligheterna inte precis försvinner för att man blir en lycklig ickerökare, men de tar mindre hårt
Andra dagen för mig, och jag har hostat som en galning i natt. Storstädning

I nya numret av tidningen Leva (kommer en gång i månaden) finns ett reportage om Easyway-metoden, vederbörligen testad av en av tidningens medarbetare. "De första månaderna var jag lyrisk", skriver hon och berättar sedan hur, med vardagen, ett slarvsnusande kom in i biden pötsligt. "Som tur var fastnade jag inte." I stället vände hon sig till den Carr-terapeut som gjort henne rökfri på en sex timmars kurs - en Nina (glömt efternamnet) - och fick lite förstärkning, om man säger. Lyckligen rök- och snusfri sedan dess, saknar det inte ens efter ett antal glas vin.

Och så kan man jämföra med Lars Ohly, som i någon kvällstidning nu, såg jag, varit rökfri i två (eller var det tre?) månader, med hjälp av viljestyrkemetoden, den av Allen Carr så förkättrade. Ohly efterlyser de där positiva effekterna som bättre smak och kondition etc men tycker sig inte märka någonting glädjande. I stället har han gått upp tio kilo på två månader tröstande sig med smågodis. Men han ska klara det
Varför göra det så svårt för sig
Jag var med i en morgonsoffa förra gången det begav sig, när Allen Carr var i Sverige för att lansera "Äntligen icke-rökare" tillsammans med mig. Medverkade i TV gjorde också en svensk s k rökavvänjningsexpert, kvinna och psykolog (vill jag minnas). Hon hade först läst boken och blivit stormförtjust, även om hon förundrade sig över den usla översättningen. Men nu, inför programmet, när rökavvänjningsetablissemanget hon tillhörde fick reda på att hon skulle medverka, fick hon klara instruktioner att INTE rekommendera Allen Carr
Hon fick helt enkelt order om att sälja sin själ, för sin egen och sitt arbetes skull, för sina arbetsgivares skull, för - banne mig - själva nikotininudustrins skull. Ska folk sluta röka, ska de absolut vidmakthålla sitt nikotinberoende - och därmed sitt beroende av expertisen - och för evigt fortsätta att ICKE kunna lösa problemet på egen hand
(Och programledaren, den manlige ickerökaren (vill minnas att det var R. Olsson), kunde avfärda det hela med en småskojsig kommentar: "En inte särskilt invändningsfri metod, alltså!")
Någon som ser en liten parallell med Sova hela natten-kuren
