Jag blev väldigt distraherad, för nu visste jag ju att jag skulle hålla mig mer borta från buffen o ramsa på. Först låg hon i 20 minuter & gnölade. Jag försökte hålla koncentrationen till besöket, samtidigt som jag inte kunde släppa hennes läten, öronen stod i fyra hörn. Sen började lillstumpan fråga och jag skulle ramsa, och det gick ju inte alls. Jag var heldistraherad och fick inget gung alls i ramsan, och kände mig allmänt misslyckad och dessutom fånig, med tanke på dem i köket, så jag var tvungen att stänga dörren dit, men det hjälpte inte nämnvärt. Det blev istället buff o ramsa om vartannat. Hon somnade strax innan 20, läggning 19.15. Man kan säga att buffen gjorde sitt. Alltså ganska misslyckat.
MEN sen sov hon till 3.35 och somnade om på ett par ramsor!!
5.15 var det dags igen. Ramsade, blev tyst, hamna på rygg o på tvären två ggr, tillrättaläggande, tyst 20 minuter, hamnat på tvären ingen, tillrättaläggande och buff o ramsa. Klockan 6.30 sov hon och fick sova till 7.30.
Så i det stora gick det mycket bra. Men nu måste jag bli bättre på växelspelet. Jag tycker det är supersvårt att släppa buffen, och ramsan klarade jag inte av att framföra som tänkt vid läggningen. Får läsa på och ha bättre upplägg ikväll.
?! Bra jobbat trots sabotage 
!
Läs ditt sista inlägg igen och se det du skriver - du ÄR framme! Det handlar inte om huruvida barnet sover precis som det ska 
- det handlar om en förälders säkerhet och förmåga att kunna vara närvarande i sej själv och därigenom vara till för andra. 
Härlig läsning!