Jag lyssnar som vanligt på er kloka konversation. I natt sov Bebis till 5.20, jollrade till 5.35 och gjorde sedan omisskännliga bajsljud. Inga vargar inne hos henne, inte, bara morgon i den lilla kroppen tror jag. Vi gjorde morgon då i alla fall
, klockan 5.35 alltså. Vi orkade liksom inte "bråka" med henne. Vargen har nu smugit in till mig, nu vaknar jag klockan 4 och väntar ängsligt på hur morgonen ska te sig. Jättedumt, jag vet. Och trött är jag. Det rätta nu vore nog egentligen att förlänga natten ytterligare en timme, till 12 timmar, alltså till klockan 7, och verkligen satsa på omsomning. Vi har ju visat att vi kan. Men frågan är om vi orkar. Det sämsta vi kan göra just nu är antagligen att släppa efter.
Roligt och hoppfullt att det går så bra för er, JH. Ni är på väg i hamn tror jag.
För att vara lite påstridig med omsomnande så hade jag fixat ett sådant. Du hade 5 minuter kvar på marginalen (du har väl morgon 06.30?) och de skulle kunnat ha gjort hela saken! Jag hade tom utökat till 07 för att få till det! För om hon vaknat 04.50 så ÄR hon minsann trött och att få sova bara 5 minuter skulle göra susen för både humöret och kunskapen om att somna om själv!
Självfallet gör du som du vill men fastnar ni i detta så kan det ju vara bra med ovanstående tips och tankar 
!
att det var lika bra att göra morgon när hon var lite lugn och inte arbetat upp sig..... Nu var det ju väldigt svårt att hålla henne vaken ända till 08.30, då första luren börjar, men vi lekte som bara den på slutet och det gick!
25 juli 2004 - SHN-kur vid 4 månader