Nä nu ORKAR jag inte mer! HJÄLP!!!

[Tummelisa]

Snart ger jag upp!

Håller schemat stenhårt under dagarna

morgon 07 med mat
9-9.45 sova
10.30 mat
12.15 -13.45 sova
14 mat
16.15-17 sova
18.30 mat
19 slurk och godnatt

När vi lägger honom ser vi till att han skrattat och är mkt glad innan. Sedan lägger vi honom tillrätta och ger en buff och ramsar påvägen ut genom dörren och sedan utan för dörren. Rätt eller?

Men han skriker. Typ innan jag ens hunnit ut genom dörren har han hunnit börja skrika upp sig. Sen skriker han HYSTERISKT i upp emot en timme innan han somnar (dagtid ca 20 min) Vi går in med jämna mellanrumm och vänder honom (han vänder sig till rygg) då solfjädrar vi en kort stund och går sedan ut på ramsan. Ibland (mkt sällan) buffar vi. Oftast ramsar vi utanför dörren. Men inget verktyg biter - han lugnar INTE ner sig (och mitt hjärta bara blir vekare och vekare). VARFÖR lugnar han inte ner sig? Vad är det för frågotrhan ställer som jag inte lyckas ge svar på????????????
Detta är 7:e natten och det blir bara värre och värre (läs tar längre tid och skriks högre). Dessutom vaknar han ca 3-4 ggr natt och inte bryr han sig om nån ramsa då han kör sin orkester så att jag nästan gråter (av trötthet???) och grannarna undrar väl om vi håller på med barnmisshandel.

Goda råd tack, annars tror jag vi slutar (och det VILL jag inte för det finns inga andra alternativ).

Så himla tacksam för svar......

[ariparis mamma]

Hej!!
Ge inte upp, det kommer att gå bra!!!

Läste igenom ditt inlägg och spontant vill jag ge er rådet att jobba med er attityd och backa undan.
Ge barnet ett tydligt besked vad som gäller (nu ska du sova så gott) Ut och ramsa och gör något, låtsas som att ni har massor av annat att göra.
(spola i kranar, smäll i skåp etc.)
Ramsa sedan i förbigående (åtminstone med den känslan)
Gå inte in och stör.
Låt barnet sköta saken själv, jag säger till dig vad jag själv fått höra. Ha förtroende för barnet.
Känner igen mig i detta och jag tror att ni, precis som vi gjort tidigare, fastnat lite. Så backa och låt barnet få en möjlighet att sköta detta.

Pangramsa på natten!

Ha det bra och lycka till!!

[lilltjejen]

Hej!

Hmmm, hur gammal är han? Stod det någonstans?

Är säker på att du får fler svar snart men här har du några råd så länge.

Lägg till rätta, buff, ramsa på väg ut. Helt rätt!!!

Sedan ljud utanför (musik, kran som rinner, diskslammer). Försök lyssna till hur han skriker för att lära sig höra de olika slags skriken.

Arg, skitarg, sur, småsur, bara beklagar sig över att han inte kan somna, lite ledsen.

Risk för viss överkoncentration (för egen del), men oss hjälpte det när vi till slut lärde oss höra och särskilja Lilltjejens olika skrik. Enklast om den ena gör ljud och den andra ansvarar för barnet.

Ok, du har gått ut med ramsa och han skriker upp. VÄNTA! AVVAKTA! Han är förmodligen till en början skitarg för att du lämnar honom (ny rutin som han inte är van vid, men lugn snart lär han sig).

Lugnar han sig något, blir tyst en stund, men börjar skrika igen. VÄNTA! AVVAKTA! (Han tystnar ju mellan gångerna)

Om inte - hög bestämd ramsa. Flera gånger på rad. Ganska långsamt! Ungefär som om man är lärare och ska överrösta en skolklass. Man skriker inte argt, men höjer rösten så att barnen hör genom skriken. Du kommer få in snitsen på tonläget om du inte redan har det.

Det tog ett tag för oss att få in den, men nu tystnar hon när vi ramsar första gången, men kan börja skrika igen direkt efter. Därför bra med ramsa X 4. Hjälpte oss otroligt att höra AW ramsa på föreläsningen i Stockholm.

Skriker fortfarande utan tendens till att lugna ner sig. In och buffa tills han är tyst och ut med ramsa. Börja om. Du känner i maggropen när det är dags att gå in för buffning. Men våga AVVAKTA och ge honom en chans först. Och arbeta på er ramsa.

Vid riktig kris (då inget annat funkat) har vi använd solfjädern (läs om detta under forumet "Verktygslådan: basbegrepp och förutsättningar"). Vi har solfjädrat tills Lilltjejen i princip somnat, inte riktigt, men så sömntung att vi vetat att hon inte kommer att skrika mer. Sedan lugn bekräftelseramsa.

Precis som ariparis mamma skrev så

* ODLA ATTITYD
* BACKA UNDAN
* SKJUT VARGEN!!!

[Tummelisa]

6 mån är han.
Jo vi backar och avvaktar så mycket som det bara är möjligt. Försöker lyssna på hans skrik, känns mest som om han är förtvivlad (eller är det jag som är förtvivlad kanske??)
Nu somnade han efter 40 min gapskrik. Sov 1,5 tim, vaknade och det tog oss ytterligare 20 att få honom att somna om och han ligger inte och smågnölar utan han skriker sig hes!

Ser med spänning (???) fram emot natten!!!!

Han lider väl inte av att skrika, snälla säg att han inte lider av att skrika..

Godnatt!

[Gäst]

Lider är ett så trist ord... Det finns ungar som verkligen lider och så finns det de som "lider" ... Ditt barn tillhör ingetdera !

Det barnet ska skatta sig lyckligt att ha en förälder som vill ge sitt barn det bästa det kan få - en god nattsömn! Som om det inte vore nog så erbjuds han den genom att ni med trygghet och säkerhet övertygar honom om att han har en familj att lita på - en familj där han kan känna sig trygg och se till livets goda utan att bekymra sej. Det är vad ni förmedlar genom att besvara hans frågor med vänlig självklarhet och övertygat handlande.

Att han sedan kommer att få njuta av pigg och glad "sig själv" på dagarna och dito föräldrar - det är pricken över i!

Det här sköter ni fint! Kuren är en levande process och ge det 14 dagar innan utvärdering! Se framåt - se målet!

[HannaManna]

Hej Tummelisa!

Jag skrev tidigare just om hur det är för oss när vår flicka ska somna. Vi har haft det ganska lika som ni, hon kan vara riktigt glad när man lägger henne, men sen börjar skriket, protesterna och frågorna. Hur jag än ramsat har de inte haft den effekten jag skulle ha velat, utan hon har bara börjat låta mer och mer förtvilvad. Igår var det värre än på länge. Hon somnade ganska fort när vi först la henne, men sen vaknade hon efter 45 min och somnade inte om förrän om två timmar. Hon grät, skrek, gnydde, tystnade lite emellan osv. Måste erkänna att jag började tappa både attityd, humör och mod under kvällen... Var på vippen att plocka upp henne ur sängen tom.

MEN Idag har allt gått mycket mycket bättre!! Hon somnade nästan genast när hennes pappa la henne, och har sovit sen dess! Nu redan tre timmar. I ett skede vaknade hon, gnydde lite, men somnade om utan att jag gjorde något alls. Kankse pappa har mycket bättre attityd än jag

Så, jag kan inte hjälpa så mycket, allt är mycket nytt och underligt för mig ännu. Men kanske det tröstar att veta att andra har det lika, och att det kanske, som jag tror, kommer sämre nätter, men också BÄTTRE nätter. Jag försöker tänka att fast föregående natt var jobbig, så behöver förljande inte bli det. Och det tycks ju funka! Och förutom det, ställa alla frågor jag kommer på till nån annan än min lilla älskling. Lätt är det ju inte hela tiden, men vi får väl bara öva Och lita på det alla här säger, det kommer att bli hur bra som helst!

[Gäst]

MEN Idag har allt gått mycket mycket bättre!! Hon somnade nästan genast när hennes pappa la henne, och har sovit sen dess! Nu redan tre timmar. I ett skede vaknade hon, gnydde lite, men somnade om utan att jag gjorde något alls. Kankse pappa har mycket bättre attityd än jag

Men HannaManna! Det var gårdagens lektion på 2 timmar som gav resultatet idag! Du ser - du gjorde ett kanonjobb igår och då låter inte resultatet vänta på sej! Låt inte mannen ta åt sej äran i detta fallet...

Bra gjort och tack för att du ville berätta!

[HannaManna]

Hihiii!!! Nuuu blev jag sååå stolt!! Kan klappa mig själv på huvet, bra jobbat Hanna 8) Så hade jag inte kommit på att tänka på saken!

Så måste det vara Tummelisa, man övar, och det känns supersvårt, men samtidigt lär man sig, och mitt i allt, en dag, märker man att MAN KAN!!

[HannaManna]

Nu fastnar jag här lite... ursäkta alla... ville bara säga, att ja, man ska ju inte öva, utan vara säker på vad man gör.. nå, i alla lägen är det inte så enkelt att vara det Men också en liten framgång (eller stor egentligen) som att ungen inte gråtit alls på tre timmar uppmuntar sååå mycket, och övertygar en om att man nog ändå vet vad man gör, och inte bara övar. För att inte tala om allt det fantastiska stödet som finns att få här! Det kommer att bli hur bra som helst Tummelisa! För bådas våra barn, och oss själva. Och en dag får vi se ungar som ler mot oss och glatt säger godnatt när vi lämnar dem i sängen för natten

[Gäst]

Klokt resonerat HannaManna! Du ser vilka resultat det blir om man överlägger med sig själv - det blir så RÄTT!

[Tummelisa]

Det är komiskt för varje morgon är jag peppad och laddad men för varje tupplur under dagen så minskar min styrka och när det är dags för sova natt så deppar jag ihop direkt...typiskt.
Natten var ok, 40 min skrik vid 02 och sen ca 25 min vid 4.30 men det var iaf bara 2 ggr efter att jag själv gått och lagt nig - man får glädjas åt det lilla.
Har ni märkt att barnen sover sämre när de är snoriga? Arvid är snorig och verkar ganska täppt på natten - men det är kanske bara tillfällighet att han sover dålig samtidigt som han är snorig???

Fråga: ang musik vid insomnandet, jag har ju märkt att han blir lugnare när jag har musik på i rummet bredvid är det fel ? Gör jag mig själv en otjänst och vänjer honom vid det? Tilläggas kan att viss musik är populärare än annan Peter Jöback är bäst

Ja ja jag kämpar vidare och tackar er såååååå himla mkt för stöd...

[Gäst]

Nä, nä, nä... Inte läget att klaga här inte ! Två små uppvaknanden som löste sig på bästa sätt är inget man ens ska notera! Det är TOPPEN! Kan man begära mer än så?!? Du ska glädjas åt det STORA !

Näsdroppar om han är snorig! Rensa näsan genom varmt bad med mycket ånga på kvällen (då rinner snoret ut) - droppa genast därefter!

Klart att du kan ha Jöback som insomningsmusik! Det handlar om att han blir trygg av ljudet (=aktivitet i huset som håller vakt åt honom).

"Kämpa" inte - HANDLA i en attityd av självklarhet!

Lycka till!

[Gäst]

Lite ramsningstips ska du få!

Börjar han att skrika i sängen så buffa tyst på honom helt kort och punktsättande. Det ska ske på högst 1 minut!

Därefter går du ut och ramsar. Ramsa ner honom ordentligt med ramsan x8 kanske tom x12. Håll ett par decibel högre ramsa än vad han håller och "följ hans toppar och dalar". Då har du besvarat honom och "sagt ditt". Därefter går du och gör annat som låter betryggande! Varför inte sjunga duett med Jöback 8) !

Använd sedan ramsan som kristilldelning när han är mottaglig = ledset skrik. Toppar han som svar på det så hänger du med med ramsan och ramsar ner honom i tonart så som ovan beskrivet! Låt honom sedan var igen och bekräfta när han är tyst. Det kan gå några rundor på detta scenario men det är "meningen".

Detta scenario backar du undan ifrån efter ett par dagar - då ska det inte behövas längre! Kanske en punksättande ramsa x4 men inte mer!

I övrigt ska du backa precis som tidigare inlägg beskrivit men jag vill bara tipsa om hur du går tillväga med "protesten" som kommer direkt efter läggningen! Tror att du kommer få en annan attityd om du känner att du "gjort något" direkt vid protestskriket .

Lycka till!

[Tummelisa]

Hur skulle vi klara oss utan dig mammut maria...
Du är ju strålande

[Gidde]

Hej!

Jag tänkte bara tillägga att det kan nog vara klokt att förbereda sig på att kurandet av vissa barn tar längre tid än av andra

Själva startade vi kuren när Trollet var sex och en halv månad och jag vill påstå att det hela kändes stabilt och "satt" när det gått tre månader. Vi hade inte använt ramsa eller vagnandet innan kurstart, och därmed var ju ett halvårs "icke egen" insomning och sönderhackad sömn det enda hon kände till. Tidsperspektivet för det gamla beteendet tror jag är viktigt att ha med sig för att inte ge upp!! Hur snart ändrar vi själva på en vana som vi i stort sett har haft hela våra liv? Ibland är de som "lyckas" med en gång och barnen sover som änglar efter en vecka nästan ett hån mot oss som behöver längre tid för att få det att fungera, men alla resultat är på sitt sätt en oerhörd uppmuntran, för innan man sätter igång så vill man ju gärna tro att det ska gå så där fort, för man tror ju inte att man ska orka arbeta med kurverktyg intensivt jättelänge... men det orkar man för man märker att barnet mår bättre av att sova och det är belöning nog för att få nya krafter och finslipa sitt eget beteende för ytterligare framsteg

Ville bara säga det! Och lycka till i fortsättningen