Nja, det där med att ta en liten (tjugominuters) lur mitt i händelsernas centrum gäller små en-två-månaders kvällstrasslare som blivit övertrötta
Det står i Barnaboken, med en liknelse om Vatikanmuséet som förklaring till denna övertrötthet som nästan undantagslöst orsakar kvällstrassel hos de riktigt små. I SHN-boken beskrivs ju Sova hela natten-kuren, och där står det på x antal ställen hur man lämpligen gör med dagslurarna:
Klart han ska ta sina lurar i avskildhet och verkligen inte ha en massa trevligt att titta på. 90% av små barns intryck går genom synen så det vore omänskligt att begära att lilla skallen skulle hålla sig lugn om han befinner sig mitt i händelsernas centrum
Man skiljer dagen från natten genom att ha halvskumt i rummet men inte helmörkt, genom att behålla vanliga kläder och ersätta täcke med tunn filt kanske, och i övrigt ramsar man precis som under natten men med en ramsa som inte innehåller ordet natt.
Detta gäller alltså inomhuslurarna som givetvis kan tas i spjälsäng.
En av lurarna bör han få utomhus. Med sufflett som t o m gärna kan vara "förhängd" med något mörkt luftgenomsläppligt.
Utomhus ramsar man inte (om man inte står still och det inte finns folk på några kilometers håll
) utan vagnar en effektiv omgång - kort - om och när det behövs, för att tala om att det är en bra idé att sova vidare. Avslutar med skak i handtaget och låter vagnen stå stilla några minuter innan man fortsätter gå, så att barnet hinner somna och sova lite och så att man ine fastnar i det beramade vagningsträsket.
Tur att vi hann dra upp er ur det NU - i tid
Det är det där med att små barn växer och omständigheterna förändras
Det man ambitiöst läst och lärt gällde alltså igår men kanske inte alls i dag
Men nu förstår du, eller hur
) hos mig eller mamma (den luren ska bara vara 20 min så han vaknar enligt schema lagom till hemkomsten).