Varför kan hon inte somna själv längre???

[Jessica77]

Vi har begåvats med en tjej som sedan nyfödd alltid sovit bra. Hon har tidigt haft rätt rytm dvs sovit långa och inte hela nätter redan från början och har så fortsatt. Dock har hon ju haft perioder då hon velat nattats till sömn genom att få ligga vid bröstet. När hon väl ville ta nappen, vid 3 månaders ålder, så fungerade det likabra som bröstet nattetid. Vid 7 månaders bara vägrade hon från ena dagen till den andra att ta nappen. Då vart hon plötsligt beroende av bröst-tröst igen. MEN vi har alltid lagt henne i säng först för många gånger har hon somnat av sig självt (ingen napp, ingen snutte bara rakt upp och ner lagd i säng på rygg) och sovit hela natten, men ibland har hon till trots inte kunnat somna utan min inblandning.
Nu är hon 8 månader fyllda och plötsligt fungerar inget! Hon kan vara på strålande humör när man lägger henne i spjälsängen men så snart huvudet nuddat kudden blir hon störtarg! Det går till en viss gräns men när jag känner att nej nu orkar jag inte då tar jag upp henne. Fel förmodligen - eller?
Till saken hör att jag börjat jobba och min sambo är pappaledig och jag tycks se att problemen började ungefär i samma veva som jag började jobba. Inbillning eller kan det här med sömnproblemen vara en reaktion på förändringen?
Vi brukar försöka ge henne lite tid dvs att inte vara där och plocka upp henne så fort hon gör väsen ifrån sig men efter en tid orkar jag liksom inte mer. Hela mitt inre gör ont och jag vill skrika och gråta lika högt som hon ;-(

Vi har inte gjort någon kur men jag känner mer och mer att det är nog detta vi måste göra för att bryta detta mönster.

Vi har sällan låtits oss styras av klockan utan lagt henne då man märkt att hon börjat gnugga sig i ögonen vilket som regel har inträffat ungefär vid 21 vareviga kväll. Natt i sängen och så har hon vaknat vid 6-7-8.
Vi försöker få henne i säng vid 20 men vid 23 kan vi fortfarande hålla på och kämpa såvida jag inte gett henne bröstet och låtit henne somna där för att sedan lägga henne i säng.
Det tar på krafterna och jag känner redan nu en oro och uppgivenhet inför sängliggandet för plötsligt känns det som en kamp.

Hennes dagar ser ungefär ut såhär:
Vakna 8, frukost.
Mellanmål vid 10
Sömnlur vid 11-12 och sén lunch.
Mellanmål 15
Sömnpass 16-17
Kvällsmål 18
och sista nattmålet vid 20-21 för att sedan försöka natta...

Hon går upp i vikt som hon ska och är gó och glad i övrigt men just nattandet är en pärs!
Obs! Dagtid somnar hon oftast som en stock liggandes på ryggen i vagnen på en av våra promenader. Det tar ungefär 1 min eller så innan hon somnat.

Hjälp, vad ska vi ta oss till!

[susanneethel]

Hej Jessica!
Välkommen hit

Hon är ju 8-månader, 8-månaders-ångest plus en stor förändring när pappa tar över hemma. Inte konstigt att hon reagerar. Där är orsaken, men det kommer inte att fixa sig automatiskt.

Jag tycker att ni ska kura. Men först måste ni läsa på en massa, om ni bestämmer er för det. Man kan köpa SHN-boken eller lusläsa det som står här på sidan under de låsta trådarna. Missa inte "lathunden".

Det behövs ett schema där ni utgår ifrån hennes nuvarande tider men ser till att det blir tillräckligt med sömn, helst 12 timmars natt.
Sömnbehov:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=52
Schematips:
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=153

Och om en viktig fråga, magläge:
http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... et-pa-mage
http://www.annawahlgren.com/forum/viewtopic.php?t=25

[Jessica77]

Tack för ditt svar!
Jag läser för fullt och föröker göra mig en uppfattning, men måste barnet sova på mage? Hon har ju alltid somna i ryggläge eller på sidan och vänder själv om om man lägger henne på mage i säng.
Är det ajjabajja att lägga barnet när det halvslumrar /har somnat? Ibland somnar hon ju när hon kväll-ammas och det känns knepigt om man skulle behöva väcka henne för att lägga henne om du förstår vad jag menar.

Tack för välkomnandet!!!

[susanneethel]

Hej Jessica!
Använd samma tråd till alla dina frågor så blir det lättare att svara. Ska försöka svara här.

Kan hon vända sig själv åt båda hållen så låt henne ligga som hon väljer att ligga. När hon ska buffas måste hon ligga på mage för tillfället. Buffningen ska du ransonera kraftigt efter den första natten.

Det är sämre att hon sover när du lägger henne, det beror på att när hon vaknar till en ytligare sömn och saker inte är lika som när hon somnade så kommer hon vakna och skrika (fråga om detta verkligen är ok). Chansen att hon fortsätter sova över sömnskarvarna är mycket större om hon somnar där hon ska sova.

Under kuren och den följande veckan ska det vara lungt, inte sova borta och helst inte mycket besök. Sova borta skulle jag vänta med ett tag tills det satt sig. Små barn blir stressade av för mycket intryck. (Särskilt när de är 8-månader.)

Två lurar är vanligast vad jag vet vid 8-månader. Ena på 1,5 timme och andra på 45 minuter brukar det vara. Det är väl bra med 3 timmar iallafall mellan sista luren och läggning, men inte mer än 4, fast det är vad som passade min Karl, inte säkert det gäller alla.
20 minuter, 45 minuter, 1,5 timme, 2 timmar är naturliga sömnrytmpass, då vaknar man i rätt sömncykel och är lättväckt och oftast på bra humör när man vaknar.

Kolla shematråden, om du hittar någon 8-månaders. Fundera på om hon har tendens att sova mer på förmiddagen eller eftermiddagen. Tänk på att erat schema ska passa mattider och familjens övriga rutiner, t.ex. om ni är morgontidiga eller inte.

En liten fundering: 8-månadersvälling är nog mer mättande att stå sig på hela natten, som nattslurk, så mycket hon kan sätta i sig. Mindre risk att hon somnar då också eftersom det går snabbare att få i sig en rejäl portion.

Lycka till

[Lua]

Allis, 8 månader, har följande schema:

9.00 Godmorgon! 250 ml välling. Ensamlek
ca 10.00 Lite småplock med mig när jag äter frukost. Rån och lite fil, typ.
11.15-12.45 Sova i spjälsängen.
13.00 Lunch. Mat motsvarande en stor burk + frukt till efterrätt.
Efter lunch ofta utevistelse, hälsa på kompisar eller bara krypa omkring på gården.
ca 15.00 Mellanmål. Liten smörgås, frukt, banan.
16-16.45 Sova i spjälsängen
17.00 Middag. Som lunchen.
Efter middagen social delaktighet med bortplockning av middag, ofta tvättstugan och så.
Tidigast 18.30 Pappa kommer hem. Jubel, lek och bus! Hon badar inte varje dag utan ungefär varannan.
20.00 Fullkornsgröt på 1,5 dl vatten.
20.45 Kvällslurk, välling. Ofta 200 ml.
21.00 God natt och sov så gott!

Vi har lagt natten så här eftersom pappan kommer hem så pass sent och vill så klart träffa sitt sockergryn.

Fråga om nåt är oklart!

[Jessica77]

Tack för svar & råd!
Hon får välling på morgonen av sambon som är pappaledig eftersom hon sällan är vaken när jag går till jobb, då är det sk plusvälling hon får 200 ml. Finns det någon annan som man ska ha nu när de fyllt 8 mån? Men väljer att amma henne kvällstid eftersom jag inte vill sluta amma riktigt än. Dessutom känns det som att brösten ska sprängas om jag inte ammar....

Appropå kuren så har vi nu börjat "kura" fast lite egen variant som fungerar bra för oss. Det har gått från att det tog ca 35 min för henne att somna till att nu vara nere på 5 min! Dock tenderar hon att vakna vid midnatt för att gorma lite och sén somna om efter lite "Vyssan lull" .

Kan ändock inte låta bli att fundera på om man gör rätt, alltså hon är ju snart 9 mån och jag gissar att separationsångesten har gjort sitt intrång. Tänk om jag ger henne men för livet av att ligga där i egen säng utan att jag plockar upp henne....Man läser lite här och där att detta är en övergående fas och att man ska ge dem tid och uppmuntran & tröst för att de ska kunna utveckals vidare. Jag upplever ju inte det som att jag direkt tröstar henne eftersom jag inte tar upp henne och enbart sjunger..men hon somnar förvisso...Jag upplever det att hon bara blev än argare och störd av att bli buffad på så jag hoppade helt enkelt över det rådet. *fy på mig*

[annawahlgren]

Tack, susanneethel Tack, Lua

jag gissar att separationsångesten har gjort sitt intrång. Tänk om jag ger henne men för livet av att ligga där i egen säng utan att jag plockar upp henne....

Välkommen är du

Först: Åttamånadersångest är inte detsamma som ångest över separation från mamma. Läs gärna i Barnaboken kapitlet "Åtta och nio månader. Född till ett jag"

Och sedan: Vet du verkligen vad du vill här I vems intresse talar du (citatet) Är det möjligen lite egen separationsångest som spökar Detta upp-plockande, detta tröstande som du "läst lite här och där" skulle hjälpa barnet att "utvecklas vidare" - underbygger du det med verklig inre, egen övertygelse och vad skulle i så fall hända sedan, tror du Vart skulle ett sådant nattscenario leda Hur långt är du beredd att ta konsekvenserna av sömndeprivation - framför allt hennes

Ja, det är svåra frågor, men jag tror det är nödvändigt att du ställer dig dem på djupaste allvar.

Och att du under tiden stiger tillbaka. Det är ju den ömme fadern som har huvudansvaret nu, är barnets centrum nu, tar hand om dagarna nu, eller hur Pröva på tanken - känslan - att släppa taget Vågar du det Odlar du ditt lugna förtroende för barnafadern, huvudvårdaren Odlar du ditt lika lugna förtroende för barnet

Kur eller ej.

[Jessica77]

Ha ha, jag jobbar varje dag med min egen separationsångest från henne, så sant som det var sagt. Måste få lov att prisa min sambo, hennes käre pappa för att han gjorde slag i saken nu och tog pappaledigt. Det bästa som kunde hänt oss alla tre! Jag har lärt mig och accepterat att de, hon har det hur bra som helst även om jag inte är hemma och ser efter henne. Jag kan äntligen slappna av och koncentrera mig till fullo på arbetet. Visst ringer jag hem bara för att höra hennes gurglande och jollrande men det är ju av saknad numer.
Nattningen går jättefint, hon somnar på under en minut skulle jag tro. Sover hela natten i egen säng och har inte märkt av vargtimmarna däremot så envisas hon med att vakna vid 00-01 vareviga natt och vaknar oftast då med ett gnällande. Det går några minuter så somnar hon om men jag undrar: Kan man göra något åt det här? Hon somnar ju faktiskt om själv bara det att hon gnäller en stund. Är det tänkt att hon ska sova tyst hela natten? Det jobbiga är ju att man själv vaknar och blir klarvaken och ligger där och lyssnar...

Tack än en gång för alla råd, tips och stöttning!
*världens stoltaste mamma*

[Elle]

Kanske det är så att dottern ligger och snackar/gnyr lite i sömnen och bearbetar något. Det måste hon ju få göra. Så mitt råd är att stoppa in öronproppar så du/ni slipper vakna av hennes ljud. Sov så gott

/Elle

[susanneethel]

Karl vaknar fortfarande vissa nätter och stökar runt lite. Men jag vet bara om det om jag fortfarande är vaken. Ni kommer nog snart att kunna sova ändå, och lita på att hon klarar sig fint.