kur på gång...

[syren]

Hej,

Vi håller just på att kura vår lille toling. är nu inne på natt 4- detta är verkligen en fantastisk metod! Det fungerar och alla verktyg är så väl användbara och genomtänkta. Tack, Anna ,för din kur!

Några funderingar dyker trots allt upp under kuren.

Detta är barn nummer tre för oss. Våra två tidigare barn har båda varit "sovabarn": barn 1 sov hela natten efter 2 månader; barn 2 efter 4 månader. Jag inser nu, i efterhand efter att ha bekantat mig med sova-hela-natten-kuren, att barnen inte bara råkade vara "sovabarn" av sig själva, utan att det faktiskt lika mycket var vi föräldrar som ledde dem dit med bl a väldigt bestämda tider och rutiner. Vi borde alltså veta hur man gör och hur man inte gör...! Men, denna tredje gång drabbades jag, mamma, av något slags separationsångest, från den lille. Under hela första månaden sov han alltså tillsammans med mig i min säng under natten. Jag kunde inte förmå mig att lägga mig ifrån honom. Jag tog dock mitt förnuft tillfånga en dag: jag la honom i korgen på kvällen och när han vaknade fick han sedan sova resten av natten hos mig - jag var lika glad varje gång han vaknade! Vid 4 månaders ålder började han faktiskt att mer eller mindre sova hela natten. Då åkte vi på semester och den naturliga lösningen blev att han sov hos mig under ett par veckor - till min stora belåtenhet igen! När vi så kom hem, var det naturligtvis svårt för honom att återgå till "sunda" vanor. Han började att vakna vid 23h-tiden. Oftast kunde jag buffa honom lite (buffa på mitt sätt), så han somnade om. Gick inte det, brukade jag ta upp honom, amma honom och lägga tillbaka honom i sin säng eller somna själv tillsammans med honom. Jag trodde, naivt, att detta skulle få honom att i alla fall sova till morgonen. Därefter tänkte jag ta tag i 23h-uppvaknandet. Men, så fel jag hade! Det var ju precis tvärtom! Jag gav hela tiden dubbla budskap och agerade olika vid olika tillfallen. Resultatet var egentligen väntat: han började sova mer och mer oroligt... Det var jag själv som av egoism - viljan att ha honom hos mig - bäddat för detta Nu, vid 6 månader, sov den lille i princip inte alls sammanhängande längre. Han tycktes därför helt enkelt ta saken i egna händer. "Förstår inte mamma vad som pågår, så måste jag få henne att göra det!" Två veckors extremt orolig a nätter var den lilles sätt att säga till mig: "nu räcker det. Det här går inte längre. Jag sover inte bra hos dig och inte heller längre hos mig. Hjälp mig!" Dessutom började tolingen att äta sämre och sämre om dagarna... Då bestämde jag mig att nu är det dags att göra något åt saken. Kur blev det!
Inför första natten somnade han redan efter tio minuter, helt utmattad. Oj, vad han njöt av buffningen! Därefter vaknade han "bara" 15 gånger... Trösten var att det gick väldigt lätt att få honom att somna om med buffning och ramsa.
Första dagen var otroligt sömnig...
Andra natten avlöpte bättre: vaknade första gången vid 1-tiden, sedan några få gånger till, men somnade om till ramsan. Jag behövde inte buffa alls. Dag två var fortfaranade sömnig, men aptiten blev bättre.
Natt tre nattade pappa vår lille: här blev det ånyo skrik och frågor och nattningen tog längre tid än för mig, men han vaknade bara två gånger. Den första vid 5-tiden och då var han riktigt ilsk. Det blev nödvändigt med krisbuffning... Dagen har däremot präglats av idel leenden och en växande aptit - härligt!
Nattningen ikväll följdes också av skrik och högljudda protester, somnade dock efter c:a 10 minuter. Jag har en känsla av att den lille verkligen vill att vi skall komma in och buffa honom och skriker tills vi till slut gör det. Hur skall vi hantera detta? Är det bara att se tiden an?
Så, ytterligare några funderingar till detta med schema och tider. Vi hade redan ett ganska fast schema före kuren, 4 mål mat, en kort förmiddagslur (45 min, ), en längre mellan 12h30-14h00, en minilur vid 17h00 (20 min.) Detta följer vi nu, men kanske ännu mer noggrannt. Ibland visar det sig dock inte alltid så lätt, när man har två barn till att ta hand om och följa till olika aktiviteter. Hur löser man sådant på ett smidigt sätt? Hur mkt kan man spela på mariginalkvartarna? Idag till exempel, följde jag flickorna till gymnastiken efter dagis och skola. Den börjar 17h00. Jag lämnade dem och kunde sedan lägga den lille att sova sina 20 minuter. Därefter hade jag med mig burkmat, som han fick äte ute i vagnen. Det blev hans middag. Mat fick han, men inte vid middagsbordet tillsammans med oss andra! Det fungerade idag, men hur gör jag när tiderna kolliderar med andra åtaganden? Kan jag då, en gång i veckan, använda mig av mariginalkvartarna och så att säga skjuta fram sova och äta en kvart? Detta blir ju i så fall väldigt regelbundet... Men, vad göra? Är det någon som har några kloka råd att ge, är jag väldigt tacksam.
Syrén, mamma till två flickor och en liten pojke

[miar70]

Hej syren och välkommen

Jag tycker ni sköter kuren strålande - du vet ju exakt varför ni har hamnat där ni är, och du vet hur ni ska komma från det - vilket ni är på god väg att göra, lite finslip, bara

Du skriver att du tror att han väntar på att ni ska komma in och buffa honom; det tror jag med! Men stor varning här - det är väldigt lätt att fastna i buffträsket, nu har ni kommit så långt att ramsan ska ta över helt! Läs på mer, och stålsätt er när ni hör att han vill bli buffad!

Och marginalkvartarna går utmärkt att använda så som du beskriver, med två större barn måste man ta hänsyn til deras behov också såklart. Det bästa är ändå om schemat kan få sätta sig de två första veckorna, kanske kan du få hjälp med hämtning/lämning då? Eller ändra schemat så att du senarelägger sena luren?

Fortsatt lycka till!
Mia

[syren]

Tack för ditt snabba svar. Nattningen ikväll gick väldigt smidigt: efter effektiv och kort buffning gick jag ut, ramsade. Han var helt med på noterna och somnade av sig själv på en gång!
Natt 4 innehöll bara två uppvaknanden: ett ilsket sådant, där jag fick ramsa några gånger innan beskedet gick fram, Jag var så nära att gå in och buffa, men lyckades hålla ut med att ramsa och att avlägsna mig från dörren. Det kändes så skönt, när det fungerade! Andra uppvaket var mkt kort. Ramsan tog med en gång. Ikväll, som sagt gick det väldigt smidigt. Förhoppningsvis fortlöper det så här...
Tack ännu en gång för detta fantastiska forum!

Syrén