Min son på snart 11 månader har alltid varit bra på att sova på natten. Inte 12 timmar i sträck, men tillräckligt för att både han och jag ska vara nöjda. Han har haft för vana att nöjt somna in utan protester. Dagssömnen har det däremot varit lite si och så med. Men nu ångrar jag att jag inte behövt "lära" honom att somna - för nu har det börjat krångla. Han har svårt att somna på kvällen - någon dag har det tagit 2 timmar från det att jag börjar lägga honom till dess att han somnat. Han vaknar flera gånger per natt och skriker. Ibland är han bara ledsen, ibland har han tappat nappen. Dessutom vaknar han alldeles för ofta alldeles för tidigt och vill inte somna om.
Jag har redan börjat göra lite förändringar. Jag har infört fasta sovtider (men jag väcker honom inte om han fortfarande sover när tiden är slut och jag kan inte få honom att somna om ifall han vaknar tidigare). Men jag vet inte om jag ska "kura". Han är en trygg och för det mesta pigg liten unge och jag är rädd att han ska bli otrygg om det blir för stora förändringar på en gång.
Är det någon som kan hjälpa mig med lite funderingar?!
Om jag ska "kura", så har jag några inledande frågor (det kommer säkert fler om jag sätter igång).
- Är det för sent att "kura" när han är 11 månader?
- Nappen. Jag har förstått att man ska ta bort den på natten. Men hur gör jag med de stunder på dagen när han har fått napp?
- Är det viktigt att man har fyra lugna dagar när man genomför kuren - hur viktigt är det att man stryker vilda utflykter, middag borta och maratonpass på IKEA de dagarna?
- Hur mycket skrik behöver jag stå ut med? En fånig fråga kanske, men sonen har varit väldigt oskrikig så jag har inte utvecklat någon tolerans. Ett skrik är OK, men två minuter känns lååångt. Jag tycker att det är obehagligt att inte kunna ge barnet ett tillfredsställande svar på dess frågor på så lång tid. Dessutom är jag rädd att jag kommer att vara för "på" och buffa och ramsa hela nätterna för att han inte ska skrika. Och då har jag ju inte vunnit något.
- Behövs andningslarm till ett barn på 10,5 månad?
Hälsningar
Jenny
Ska jag kura eller inte?
-
jennymaria
- Inlägg: 164
- Blev medlem: tor 07 sep 2006, 09:42
- Ort: Stockholm
-
Kantarella
Hej JennyMaria.
Och varmt välkommen till detta forum!
Ska försöka svara dig så gott jag kan.
Som det verkar idag så står du ganska "maktlös" inför sonens sömn då du saknar verktyg att dels få honom att somna in men också för att somna om.
DET kan kuren råda bot på. Det går alldeles utmärkt att kura en gosse på 11 månader. Han kommer att tacka och ta emot. Och jag har personlig erfarenhet av att försöka smyga in saker och ting i lite spridda skurar och önskar idag att jag infört alla nydaningar på en gång. Läget är hur än förvirrat när man börjar kura - av förståeliga själ - världen vänds ju uppochner. Och de små barnen kan ju inte i förväg veta att det är en positiv förändring, men det vet VI och det gör det hela lättare. Så skippa napp och hela köret på en gång
Dag som natt Absolut.
Det första man gör är att upprätta ett schema för mat och sömn.
En kille i hans ålder behöver 14 timmar sömn/dygn. Maten serveras lämpligen med 4 stora mål och en nattslurk innan läggning. Det bör vara 3-4 timmar mellan måltiderna. Kuren börjar man sedan på kvällen och håller sig till schemat till punkt och pricka i de fyra kurnätterna men även under uppföljningsveckan som följer. Denna tid, alltså både under kurdagarna och uppföljningsveckan, är det viktigt att ta det lugnt och inte fara och flänga för mycket. Det måste få ta lite tid att införa en förändring och få tiderna att sätta sig. Detta har du tacksamt igen senare. När allt satt sig har du alla möjligheter i världen att företa dig både det ena och det andra. Det är faktiskt en känsla av frihet att i förväg veta när mat- och sovtider inträffar. För er båda! Så jag tycker att du ska skjuta lite på IKEA-besök osv en tid.
Något av det viktigaste med hela kuren är att lära sig att tolka barnets skrik = frågor! Det man vill uppnå är en dialog där sonen anser sig få tillfredsställande svar på alla dessa frågor han kan tänkas ha:
-var är nappen?
-ska jag ligga här själv?
-vad sysslar ni med? Så här brukar det inte gå till?
-kan jag lita på att ni håller koll på alla faror?
Svaret ger man i form av ramsan i olika tonlägen och tonarter. Under andra natten brukar dialogen komma till stånd, där man hör hur barnet "svarar" på ramsan, tystnar och somnar. Fram tills den dialogen kommer till stånd måste man räkna med att barnet kommer att ställa frågor, både högljudda, självömkande, ilskna och gnälliga. Barnet måste få och ges en chans att reagera på allt det nya. Ledsen ska däremot ingen unge behöva ligga och vara. Det är då man måste lugna - till en början med buffning och senare med ramsan.
Å så till det viktigaste av allt Läs på, läs på, läs på... Man ska vara supersäker på vad man gör och varför. Är man inte det, märker lilla barnet det direkt. Din oro kommer att smitta av sig på honom och det är inte särskilt lyckat. Det hela ska utföras i en TOTAL ATTITYD AV SJÄLVKLARHET!
Länkar lite från de låsta forumen där det mesta finns att läsa om kuren. För ännu mer information finns SHN - boken som även tar upp mycket matnyttigt i form av föräldrars frågor och svar till Anna om barn i olika åldrar.
http://www.annawahlgren.com/forum/viewforum.php?f=3
http://www.annawahlgren.com/forum/viewforum.php?f=5
Har du fler frågor framöver finns vi här för dig.
Lycka till!
/Åsa
Och varmt välkommen till detta forum!
Ska försöka svara dig så gott jag kan.
Som det verkar idag så står du ganska "maktlös" inför sonens sömn då du saknar verktyg att dels få honom att somna in men också för att somna om.
DET kan kuren råda bot på. Det går alldeles utmärkt att kura en gosse på 11 månader. Han kommer att tacka och ta emot. Och jag har personlig erfarenhet av att försöka smyga in saker och ting i lite spridda skurar och önskar idag att jag infört alla nydaningar på en gång. Läget är hur än förvirrat när man börjar kura - av förståeliga själ - världen vänds ju uppochner. Och de små barnen kan ju inte i förväg veta att det är en positiv förändring, men det vet VI och det gör det hela lättare. Så skippa napp och hela köret på en gång
Dag som natt Absolut. Det första man gör är att upprätta ett schema för mat och sömn.
En kille i hans ålder behöver 14 timmar sömn/dygn. Maten serveras lämpligen med 4 stora mål och en nattslurk innan läggning. Det bör vara 3-4 timmar mellan måltiderna. Kuren börjar man sedan på kvällen och håller sig till schemat till punkt och pricka i de fyra kurnätterna men även under uppföljningsveckan som följer. Denna tid, alltså både under kurdagarna och uppföljningsveckan, är det viktigt att ta det lugnt och inte fara och flänga för mycket. Det måste få ta lite tid att införa en förändring och få tiderna att sätta sig. Detta har du tacksamt igen senare. När allt satt sig har du alla möjligheter i världen att företa dig både det ena och det andra. Det är faktiskt en känsla av frihet att i förväg veta när mat- och sovtider inträffar. För er båda! Så jag tycker att du ska skjuta lite på IKEA-besök osv en tid.
Något av det viktigaste med hela kuren är att lära sig att tolka barnets skrik = frågor! Det man vill uppnå är en dialog där sonen anser sig få tillfredsställande svar på alla dessa frågor han kan tänkas ha:
-var är nappen?
-ska jag ligga här själv?
-vad sysslar ni med? Så här brukar det inte gå till?
-kan jag lita på att ni håller koll på alla faror?
Svaret ger man i form av ramsan i olika tonlägen och tonarter. Under andra natten brukar dialogen komma till stånd, där man hör hur barnet "svarar" på ramsan, tystnar och somnar. Fram tills den dialogen kommer till stånd måste man räkna med att barnet kommer att ställa frågor, både högljudda, självömkande, ilskna och gnälliga. Barnet måste få och ges en chans att reagera på allt det nya. Ledsen ska däremot ingen unge behöva ligga och vara. Det är då man måste lugna - till en början med buffning och senare med ramsan.
Å så till det viktigaste av allt
Läs på, läs på, läs på... Man ska vara supersäker på vad man gör och varför. Är man inte det, märker lilla barnet det direkt. Din oro kommer att smitta av sig på honom och det är inte särskilt lyckat. Det hela ska utföras i en TOTAL ATTITYD AV SJÄLVKLARHET! Länkar lite från de låsta forumen där det mesta finns att läsa om kuren. För ännu mer information finns SHN - boken som även tar upp mycket matnyttigt i form av föräldrars frågor och svar till Anna om barn i olika åldrar.
http://www.annawahlgren.com/forum/viewforum.php?f=3
http://www.annawahlgren.com/forum/viewforum.php?f=5
Har du fler frågor framöver finns vi här för dig.
Lycka till!
/Åsa
-
jennymaria
- Inlägg: 164
- Blev medlem: tor 07 sep 2006, 09:42
- Ort: Stockholm
Hej Kantarella!
Tack för ditt svar - jag är så glad att det här forumet finns
Sen jag skrev mitt inlägg har jag funderat massor på kurandet och kommit fram till att jag verkligen vill förändra situationen och att SHN-kuren nog är bästa sättet. Jag vill ha tillbaka friheten och förutsägbarheten och få bort den tilltagande grinigheten.
Jag har redan läst en hel del här på på forumet och ska ägna helgen åt att läsa på och läsa på och träna tillsammans med min man. På onsdag kväll hoppas jag att vi sätter igång. Så nu gäller det att ladda mentalt, så att attityden av självklarhet räcker hela kuren.
I och med att Gabriel är så stor funderar jag på att hoppa över andningslarmet. Jag skulle vilja höra vad du tycker om det (även om jag förstår att du egentligen inte kan ge någon annan rekommendation än att ha larm).
Jenny
Tack för ditt svar - jag är så glad att det här forumet finns
Sen jag skrev mitt inlägg har jag funderat massor på kurandet och kommit fram till att jag verkligen vill förändra situationen och att SHN-kuren nog är bästa sättet. Jag vill ha tillbaka friheten och förutsägbarheten och få bort den tilltagande grinigheten.
Jag har redan läst en hel del här på på forumet och ska ägna helgen åt att läsa på och läsa på och träna tillsammans med min man. På onsdag kväll hoppas jag att vi sätter igång. Så nu gäller det att ladda mentalt, så att attityden av självklarhet räcker hela kuren.
I och med att Gabriel är så stor funderar jag på att hoppa över andningslarmet. Jag skulle vilja höra vad du tycker om det (även om jag förstår att du egentligen inte kan ge någon annan rekommendation än att ha larm).
Jenny
En solstråle okt-05
En älskad lillebror 08-07-14
En älskad lillebror 08-07-14
-
Kantarella
Hej Jenny
Du såg rakt igenom mitt undvikande av att svara på andningslarmsfrågan.
Självklart ska alla spädisar ha larm. Rätta mig någon nu om jag har fel men jag tror att AW nånstans har skrivit att hon rekommenderar larm upp i 10-11 månadersåldern. En del använder det mycket längre än så. Jag har slutat använda mitt nu när Ella är 9 månader.
Så där får du nog helt enkelt ta ett beslut som känns bra för er!
Himla bra att du bestämde dig för att använda SHN-kuren på Gabriel. Ingen annan kur är försvarbar anser jag.
Använd nu tiden till att läsa på ordentligt. Det har du igen när du står där på onsdag, så du slipper undra vad du ska göra härnäst (och därmed släpper in vargflocken) men framförallt för Gabriels skull. Han kommer tacksamt att följa din självklara ledning. Du är ju hans överlevnadsgarant.
Lycka till
Hojta om du har några fler frågor.
/Åsa
Du såg rakt igenom mitt undvikande av att svara på andningslarmsfrågan.
Självklart ska alla spädisar ha larm. Rätta mig någon nu om jag har fel men jag tror att AW nånstans har skrivit att hon rekommenderar larm upp i 10-11 månadersåldern. En del använder det mycket längre än så. Jag har slutat använda mitt nu när Ella är 9 månader.
Så där får du nog helt enkelt ta ett beslut som känns bra för er!
Himla bra att du bestämde dig för att använda SHN-kuren på Gabriel. Ingen annan kur är försvarbar anser jag.
Använd nu tiden till att läsa på ordentligt. Det har du igen när du står där på onsdag, så du slipper undra vad du ska göra härnäst (och därmed släpper in vargflocken) men framförallt för Gabriels skull. Han kommer tacksamt att följa din självklara ledning. Du är ju hans överlevnadsgarant.
Lycka till
Hojta om du har några fler frågor.
/Åsa
