Måste bara skriva och få lite tips på hur jag ska handla på bästa sätt med min snart 2,5åriga kille som i maj blev storebror! Han är världens goaste och försiktigaste med lillebror och hela tiden mån om att han ska vara med och ser han honom inte undrar han var han är.Vi försöker att göra honom delaktig runt lillebror och han trattar i nappen, ropar när han vaknat, gungar vagnen och hämtar blöjor, slänger blöjor etc. Vi har inget schema för vad han ska göra utan det blir lite vartefter det passar och i sanning vissa dagar mer än andra 
....... I sommar har pappa varit hemma och alla halvsyskon(tonåringar som dyrkar marken han går på och leker med honom hela dagarna)
nu är vi tillbaka i vardagen igen med pappa på jobbet, storsyskonen på sommarjobb och tillbaka hos sin mamma och jag, och småkillarna hemma och storebror har så otroligt svårt att hitta på något själv att göra 
. Han hänger mest efter mej hela dagarna och när pappa kommer hem hänger han lika mycket efter honom. Han är inte på nårt sätt gnällig utan följer bara efter som en skugga från rum till rum och finns runt oss hela tiden.Glad och nöjd att vara nära och med.Frågar man om han ska gå och leka på sit rum svara han nej och blir ledsen om vi följer honom dit och försöker få honom att komma igång att leka med nåt.
Var innan pappas långa semester ganska mammig men har nu börjat bli lite mer pappig och vill vara med pappa när han kommer hem från jobbet. Vill vara med den som inte har lillebror.........För pappa som är borta hela dagarna går det väl an men för mej som är hemma med barnen blir det rätt påfrestande. När vi är ute (har stor egen tomt) är det annorlunda då leker och fixar han. Vad kan vi göra? Är det en övergång från att haft så många lekkompisar här hemma att det blir lite trist nu eller!? Vad kan vi göra får att han ska komma igång med lite egen lek!!?? Menar såklart inte att han ska leka själv hela dagarna utan han är ju med och hjälper i hemmet, med lillebror etc och hans pappa gillar att busa och brottas medans jag nog mer är en mamma som berättar saker, läser böcker och är ute med barnen.Har någon nåt tips eller..........kram från pojkmamman
"
( hur gör man om han säger nej, för det händer) 
Vill man "ha" barn som beter sig som i ditt citat ovan, är det enkelt: man upprättar separata "flockar" inom hemmet, man servar var och en, man dränker barnen i prylar och leksaker, så rättvist som går, och får räkna med att curla rätt ordentligt, eftersom de ju inte precis kommer när man ropar, om man säger. Man står dessutom till öronen i mer eller mindre ständiga konflikter, får agera domare och diplomat, polis och fångvaktare, sjuksköterska och kompensatör, medlare och tjatmåns (och hur ser nätterna ut