Hysterisk skrik

[Förstagångspappa]

Hej!

Har en liten grabb på 2 veckor som är hur nöjd som helst på dagarna efter att ha fått bröstet/brösten. Men det är på kvällen (ca 18-19) det börjar. Han äter precis som vanligt ett bröst sedan byter vi på honom medans han lungt och stilla ligger på skötbordet. Sedan vill han så klart ha det andra bröstet. Efter det somnar han precis som han gör på dagarna MEN efter bara ca 3-7 minuter så vaknar han och har panik. Flaxar vilt med armarna och benen och andas häftigt. Han har väldigt svårt att lugna ner sig men efter lite tråklande så tar han åter bröstet och blir nöjd och somnar för att sedan efter ca 3-7 minuter vakna panikslagen igen. Han vaknar med att armar och ben far rätt upp och att han tar ett djupt andetag (som om han inte frick luft). Så håller han på tills han somnar av utmattning (tror jag) vid 23-02. Det går inte att lugna honom på något sätt. Han ligger med oss i sängen så närhet tycker jag att han får. Till min fråga:
Har han kolik eller ont i magen? Är mjölken för blaskig på kvällen så han inte känner någon mättnad? Han bajsar inga "gryn" på kvällen natten utan bara gulvätska mest.

[Gäst]

Hej och välkommen!!
Grattis till sonen !

Jag tror att ni kommer tillrätta med sömnen på kvällen om ni låter honom sova på mage. På magläge sover spädisar djupare och längre, och vid eventuellt magont så underlättar magläge också för gaser att komma ut.

Av största vikt är andningslarm (oavsett sovläge, egentligen) För att larmet ska funka krävs dock att han ligger i egensäng/vagn. Närhet får han ändå, när han är vaken! Larm kan köpas/hyras via länkar på första sidan på Annas hemsida.

Magläge är ju ett kontroversiellt ämne nuförtiden, läs gärna Annas krönika om magläge, som du hittar här: http://www.annawahlgren.com/index.php/v ... et-pa-mage

Hur som helst: återkom gärna med rapport om hur det går! Och fråga mer om det inte löser sig. Och grattis igen till lille sonen!

[miar70]

Hej å välkommen

Jag vill börja med att ge det bästaråd man kan ge till en förstabarnsförälder: Köp Barnaboken
Där får du hela underbara konceptet till att lyckas med barnavård, inte bara nu under spädbarnstiden, utan under hela uppväxten framgent
Jag LOVAR att du/ni inte kommer att ångra er
Det du beskriver låter som "kvällstrassel", något som de allra flesta småfolk har i början, men allt det finns beskrivet i barnaboken

Grattis till lillen,
läs nu boken
Kram Mia

[Förstagångspappa]

Hej och tack för ditt tips Jenny!

Sitter och tittar igenom det jag har skrivit och ska kanske komplettera med lite info. Han vaknar alltså efter ca 3-7 minuter och söker bröstet igen(hackar och kastar med huvudet) förtvivlat. Tar jag upp honom och lägger honom på axeln så suger han ivrigt på min axel tills han märker att det inte kommer någon mat och "varvar" därefter upp igen till hysteri. Tar tyvärr inte napp för han blir så frustrerad och arg när det inte kommer mat ur den. Så åter igen...kan det vara blaskig mjölk i brösten på kvällen så han inte blir mätt? Kanske tillägg kunde hjälpa honom att känna mätthet på kvällen och därefter somna nöjd, eller?

[Förstagångspappa]

Hej Mia!

Har "alla" böcker som kan gå att fås nästan. Det står inget om panik som den lilla killen har/får efter en stunds sökande efter bröstet. Vi gillar verkligen inte paniken. Att han gråter eller till och med skriker går ann men som sagt han får verkligen panik. Hyperventilerar och är totallt okontaktbar! Han verkar hungrig..fruktansvärt hungrig! Nu har jag läst att magont och hunger är nått dom små inte kan skilja på men han blir så nöjd efter att han fått bröstet igen. Men han ligger spänd och kan inte slappna av riktigt när han "tuttar". Men ha en bäbis som ska ligga vid bröstet i 4-5 timmar i sträck för att få ro kan väl inte va riktigt, eller? Om inte så blir mamman så låst och bröstvårtorna så såriga.

[Gäst]

Hej igen!

Bra att ni har Barnaboken (Miar70: ja, det är ju såklart det första tipset att ge... )! Läs om överlevnadsångesten, kapitlet Maten på sid 116.

Det viktiga är att få sonen trygg i att mat finns nu, att mat finns imorgon och att mat finns i sådana mängder att han aldrig behöver fundera på sin överlevnad! Det låter ju som att ni använder av standardmodellen, vilket är en utmärkt utgångspunkt!

Det låter på din beskrivning som att sonen är lite mer hungrig (eller vill veta att det finns tillräckligt med mat = överlevnadsångesten). Om jag var er skulle jag ge ersättning i flaska på kvällen. Det gjorde vi nästan från början, ibland ersättning bara, ibland urpumpad mjölk blandad med ersättning. Det gjorde amningen väldigt mkt enklare för mig under resten av dygnet, när jag/brösten fick en paus, jag kunde slappna av i att lilleman överlevde utan mig plus att pappa Erik fick en mysig stund med Anton. Men det bestämmer ni själva, om ni vill ge flaska eller inte.

Sedan vill jag också ge dig följande råd: om man har många olika böcker om barn, som i mångt och mycket kanske ger olika råd - så kan det lätt bli panikartat i att testa olika saker på bebisen. Hålla än på ena än på andra sättet, sova i vagnen? nehej, men i famnen då? nehej, men hos mamma då? Detta sätt förmedlar inte det lugn som bebisen behöver, utan endast osäkerhet. Det är inte barnet betjänt av.

SOm du säkert läst i Barnaboken, så ska man se barnets skrik som frågor (finns det verkligen mer mat? kan jag verkligen sova tryggt nu?). Dessa frågor ska ha svar, i form av lugn säker handling. Men som sagt, läs i Barnaboken så har du på fötterna hur ni ska agera på kvällen. Jag vet att det låter jätteenkelt, och att det inte alls är lika enkelt när man har en skrikande hjälplös nyfödd i famnen. Men läs Andra delen i Barnaboken, och återkom sedan gärna med fler tankar, frågor och funderingar kring detta!

Att vara förälder är ju en jätteomställning, och inte alls lätt eller självklart i början. Så var det för mig iaf. Trodde aldrig att jag skulle komma in i det. Men det gör man. Och ni också!!! Ni kommer fixa det galant, I promise! (Om du nu tvivlade, alltså... )

[annawahlgren]

Välkommen är du

Nu har du ju faktiskt sökt dig hit, vilket vi är så glada för Så varför inte lyssna till JennyH och miar70 I Barnaboken, vågar jag påstå, finns allt du behöver veta, och alla andra böcker och skrifter kan du lägga på grillen

Lille gossen är på väg mot den s k egentliga födelsen, när han vänder sig utåt mot världen i alla bemärkelser, och nu funkar det inte att "däcka" honom på samma sätt förut med bröstet, bröstet och åter bröstet. Hans dagar bör styras upp en smula så att han varken blir övertrött och/eller äter "jämt". Principen för Standardmodellen, som du hittar noggrant beskriven i Barnaboken, är 1,5 tim vaken, 2,5 tim sömn - för alldeles nyfödda -och ca 2-2 från och med den egentliga födelsen, som inträffar mot slutet av andra levnadsveckan eller början på tredje. Vid månadsgränsen hjälper man så barnet till 6 tim sammanhängande nattsömn, om han inte gör det själv (vilket inte är ovanligt alls bland "standardmodellade" små barn).

Nu under det jag kallar smekmånaden kan man visst ha barnet hos sig i sängen men också det bör man sluta med i och med den egentliga födelsen, då barnet inte längre ska använda mamma som napp. Det betjänar ingen, allra minst lilla barnet.

Personligen skulle jag dock aldrig våga lägga ett nyfött barn i äkta sängen p g a kvävningsrisken och det omöjliga i att ha andningslarm, vilket är absolut nödvändigt oavsett sovläge. Så införskaffa genast ett sådant Se tråden "Läkartidningen-debatt" om du tvivlar på vikten av larm.

Och personligen skulle jag heller aldrig, som du förstår, lägga en sköldpadda på sitt skal och tro att den skulle sova så gott i den sprattlande positionen. Soädbarn sover undantagslöst, vågar jag påstå, mycket bättre på mage. Sömnen blir djupare och skönare, man kan röra sig, och man kan suga på fingrarna om så skulle behagas, och man kan träna lilla motoriken, vilket man är programmerad att göra både sovande och vaken. Inget av detta fungerar på rygg.

Du har rätt i att han säkerligen behöver tillägg på kvällen då bröstmjölken inte brukar vara mycket att hurra för. Mamma kanske kan pumpa ur under dagen och spä på med till kvällen i flaska? Man kan förstås också ge regelrätt tillägg. Huvudsaken är att lilla barnet blir mätt. Nappen ska du inte pracka på honom. Finns ingen anledning alls. Han behöver mat, mycket mat, mera mat och ännu mera mat - men inom ramen för 1,5 timme, och då ska han vara vaken/hållas vaken mellan "rätterna" (för- varm- och efterrätt). Det finns en hel del att läsa om Standardmodellen här också - gå via sökfunktionen

Kvällstrasslet kommer man till rätta med genom en extra tjugominuterslur som man hjälper barnet till under sista målet, som då förlängs. Men läs på så du får helhetsbilden och förstår alltsammans

Grälvis vill jag bara säga att panik och hysteri inte får uppstå hos ett litet barn (eller för den delen hos en vuxen människa). Så gödsla inte med de begreppen om du inte har verklig täckning för dem, och har du täckning för dem, krävs åtgärder NU

Och de allra bästa åtgärderna, förstås, är de förebyggande.

[Förstagångspappa]

Hej igen och tack för alla svaren!

Till dig Anna vill jag bara säga att när jag skriver panik och hysterisk så är det så. Vet skillnaden på grin, gråt, arg och väldigt väldigt ledsen. Så jag vill bara säga att jag inte missbrukar orden. Klart jag vet att det inte är bra med ett hysteriskt eller panikslaget barn och det är därför jag skriver här på forumet. Lite grin och liv får man allt tåla när man är förälder men inte detta. Kan ju aldrig vara bra för barnet.

Tänkte prova tillägg ikväll om han inte blir nöjd med brösten. Återkommer när jag vet hur det gick.

[miar70]

Hoppas det blir lugnare ikväll - kom gärna med rapport sedan
/Mia

[annawahlgren]

Klart jag vet att det inte är bra med ett hysteriskt eller panikslaget barn och det är därför jag skriver här på forumet.

Ta då till dig mitt svar. Här är inte frågan om "inte bra". Här är frågan om förbjudet

Så läs och lär och ta ledningen och HJÄLP, förebyggande

[Förstagångspappa]

Ja, då var det en ny dag igen. Tiden bara viner förbi

Hur det gick igår då!? Han vaknade "som vanligt" vid 19:00 och villa ha bröstet. Tömde ett och gick sedan och bytte på honom. Tog på honom pyjamasen och snackade en stund med honom men såg rätt tidigt att det var oroligt (kanske inte var nog med mat för honom) Gav lite mer bröst och han somnade så gott. Tills han vaknade efter ca 7-10 minuter och var lite (observera LITE) hetsig att komma till brösten (som nu var "tom") Lät honom tutta lite tills han somnade. Vaknade åter igen efter ca 5-7 minuter och var hetsig efter bröst. Det var då pappa fick ge honom en flaska med 20 ml tillägg. Han vart lite brydd över vad det var som kom i munnen och säkert väldigt förvånad över att det kom mat från pappa också, men svalde och det verkade smakade mer. Han var inte så där glupsk utan sög lungt tills det rann ut ur mungipan. Tror att hålet på nappen var för stort (fast det var det minsta). Han somnade sedan nöjd och belåten vid 22:45. Lite orolig verkade han dock vara men paniken och hysterin infanns sig aldrig riktigt. Han vaknade sedan vid 02:00 (som han oftast brukar göra) Han har alltid somnat nöjd ganska direkt efter två bröst och sovit till ca 05:00. Men i natt verkade det som att vi hade förskjutit honom i oroligheterna för han var vaken i ca 2 timmar och verkade inte nöjd. Bar ett tag på honom och gav sedan ett tredje bröst och därefter somande han utan tillägg. Något oroligt och "hackande" men somande. Paniken och hysterin infanns sig som sagt aldrig utan bara mest orolighet och lite hetsighet. (pustar ut) Skönt att han känner sig lugnare och det lär väl ta någon natt till innan han känner sig lugn efter dom där två skräcknätterna.

Några synpunkter?

[miar70]

Ja, se där vad mer mat kan göra för underverk
Det här att han vaknar nu och verkar mer orolig, kommer att stillas om han ser att svälten inte väntar - för det är det små "kolikbarn" tror, att maten kommer att ta slut. Så förebygg, ge honom så mycket mat det bara går i - det kommer ut i endera änden
Jag hade PRECIS samma problem som ni, med min äldste (15 år nu ), och jag fattade ingenting, och på BVC fick jag höra att han fick för MYCKET mat, han fick ont i magen av det
Jag är så ledsen, än idag, över att gossens första månader blev förstörda, både för hans och min del, och jag VET att detta inte hade hänt om jag vetat om barnaboken då!
Den köpte jag när sonen var 9 månader - och jag grät när jag läste den, och förstod hur jag SKULLE ha gjort
Nu kan jag ju säga att jag tog skadan igen, för om några månader kommer sexan, och alla mina barn har sedan jag läste barnaboken, varit lyckliga, mätta, glada bebisar som vuxit upp till lika underbara barn och ungdomar senare
SÅ jag tjatar på, för jag VET att ni alla i er lilla familj kommer att må så bra, om ni köper, läser och tar er till barnaboken
Pussa lilleman på pannan från mig
Kram Mia

[Förstagångspappa]

Man kan nästan tror att ni har provision på boken av Anna!!

Mat mat och åter mat

[miar70]

[K-ina]

Ja - så klart! Är det inte mat livet handlar om?

Mina två har blivit flaskbarn ganska snabbt båda två (med det vill jag inte på något sätt uppmana förstagångsmamman att sluta amma...) och äkta och rejäl LYCKA har infunnit sig i hemmet i och med flaskan och maten båda gångerna! Ett nöjt leende, en mage som är rund som en kula, en rejäl rap och sen sover man gott!!!

Mina båda var riktiga kräkbarn också. Jag minns en gång när den förstfödde kräktes jättemycket. Jag uppfattade det som om han kräktes upp hela flaskan som han nyss hade tömt. Jag blev fullständigt livrädd över att han skulle vara sjuk. Ensam hemma var jag och olycklig. Lillkillen skrek och skrek... Minut efter minut gick och jag blev mer och mer - ja jag vågar använda ordet - HYSTERISK! Efter någon timma hade vi panik båda två och jag kunde inte tänka klart alls... Funderade på akuten! Så ringde telefonen och en kvinna i min mammas ålder ringde för att söka min sambo. Hon är en sån där lugn och rejäl kvinna som är resolut och Moderlig! Hon hörde paniken i min röst och bäbisVRÅLET, min förklaring om hur han hade kräkts och hur SJUUUUK han var! Sen förklarade hon lite stillsamt: Om han spydde upp allt ur flaskan då är han ju hungrig nu!!! ](*,) #-o Ja men HEJ och HÅ!!!! Så var det naturligtvis. Han fick mat och paniken förvandlades till lycka och lugn och ro igen...

Så svaret är: I den åldern är det MAT det handlar om!!! Sen kan man ju försöka att hitta nån annan mening med livet så småningom... 8)

Sen är det en riktig fördel med mätta bäbisar... De sover bättre och längre! Två killar har jag - väldigt olika varandra - men ett har de gemensamt: de "lärde" sig själva att sova hela natten vid väldigt späd ålder. Minns inte riktigt hur tidigt men skulle tippa på runt två-tre månader så där! Så mata på! Ni har INGET att förlora!