Hej!
Jag har läst om era matbekymmer, Jennie och Sarika! Jag hade själv världens mest matstrulande bebis, så jag ska se om jag kan peppa er lite!
Jag vet hur jobbigt det är! Man blir så klart orolig för att inte barnet ska få i sig, och om det blir en kamp kan det vara svårt att ta sig ur den. Och båda bebisarna är lika gamla, verkar vara i den åldern (den egentliga födelsen) detta ofta börjar!
Ni verkar båda ha rätt strategi tycker jag. Försök att hålla på strukturen och jobba med sömnen så att inte barnen blir ur balans! Och ge mat när det är minst kamp är mitt tips, eftersom alla denna kamp bara är jobbig för både barnen och er! För mig var det innan lillen skulle somna, jag gav honom mat och lade sedan ner honom i vagnen och gick ut och gick. Eller om det är lättare för er, när de sovit och precis har vaknat. Om lillen vaknar "för tidigt" skulle jag ge mat då, och sen köra på med programmet därifrån. Då har ni en mättnad i lilla magen och kan jobba på med rytmen. Till dig som har ett barn sedan tidigare: kan du få avlastning så att du kan hitta en struktur?
Alltså rytmen är ju jätteviktig, men jag tycker inte man får stirra sig blind på exakt mattid här. Jag skulle säga att sömnen är basen, och att de nu ska börja vara vakna allt längre med social delaktighet. Dock får ni göra nån variant med matandet som bygger på att det är så lätt som möjligt för er och bebisarna. För stor hunger kan ju också skapa mer matpanik och svårighet att komma till ro.
Mitt andra tips är att inget som helst tvång ska finnas med i bilden! Ömma järngreppet, visst, men inget tvång! Gör som Anna beskriver, gå med fasta steg över rummet, lugna och vyssja barnet med hög och fast röst som talar om att allt är så bra, och att ni nu ska äta, och att det ska bli så trevligt. Och så "dockar" ni blixtsnabbt in barnet vid bröstet, sitter stilla och tittar på nån annat än barnet. Innan har ni mjölkat ur lite om det är så att ni har mycket "sprut" som blir jobbigt för barnet. Blir det strul, upp och gå igen. Fastna inte och "nöt"!
Ett annat tips är att komma tillbaka till "hudstadiet", det kallas amningsträning. Ni ligger flera gånger om dagen med barnet på bröstet, alltså den nakna bröstkorgen, bara helt avdramatiserat utan nåt ätande, kanske nån leksak bredvid. Efter nägra dagar kan ni se om barnet självmant kommer till bröstet. Det har gett bra effekt för många! Våga prova det!
Sist, men inte minst- för barnet handlar det om att ha en glad mamma och att vara mätt i magen. Om man har lättare med flaska, skulle jag inte tveka att introducera den istället. I det här läget måste det vara viktigare för er att finna ett lugn, än varifrån mjölken kommer!
Och tänk på att det blir så här med många bebisar. Snart kan de börja skedmatas, en lättnad för många av dessa små gosegryn!

kram på er och lycka till! Berätta gärna hur det går för er!
Åsa