Avvakta? Ramsa? Lägga tillrätta? Solfjädra? B

[Lillamolntuss]

Ack - alla dessa beslut man måste fatta när det börjar knökas... missinassen åxå... när hjärnan sooover... Oftast låter jag det passera, men ibland funkar inte det och jag får för mig att hon "ber om hjälp" (att lägga sig tillrätta, då hon hamnat på rygg). Jo - jag vet att jag borde ha förtroende för henne - och backa så hon får reda ut det själv, men... hur länge ska jag låta henne ligga där och bli mer och mer förtvivlad och be om hjälp? Nu gav jag henne typ en 10 minuter sådär, sen hjälpte jag henne... och efter en ytterligare 10 minuter blev det tyst.

Nu ska jag försöka somna om själv...

[Johanna G]

Känner igen oss lite..

Första natten som min man skulle lägga vår lilla älskling så skrek och bökade han massor! (Är fortfarande hes, stackarn, trots att det är två dagar sedan.. )

Det var natt tre i schemat och planen var att vi inte skulle gå in alls utan bara ramsa. Vi var "duktiga" och stack inte in så mycket som nästippen trots att det skar i våra hjärtan Kom överens om att han nog bara protesterade för att min man kommit in i bilden. (Har varit otroligt bunden till mig...)

När han så äntligen somnat och vi "fick" gå in och titta till honom så visade det sig att han snurrat runt och sov med huvudet neråt LÅNGT in under täcket!!

Då skämdes vi och tyckte synd om honom . Klart att man inte vill somna med ansiktet helt övertäckt...

Kram J

[Kristin]

Hej!

Det här med att de bökar så fasligt i sängen att både det ena och det andra kan inträffa (filt över sig, trassla in sig i pyjamasen osv) gjorde att vi numera går in och tittar till honom på natten. Ibland har vi ramsat och ramsat utan resultat och då gått in till honom. Då har han antingen legat under filten helt eller trasslat in sig i pyjamasen.

Man får lyssna lite på magkänslan när det är dags att gå in och inte bara stå utanför och ramsa.

Kram
Kristin

[mammamy]

När barnet ber om hjälp bör vi väl hjälpa det. även sen kuren är genomförd och den goda sömnen är installerad? Är barnet ledset så ramsar vi som svar på dess frågor. Fortsätter barnet att vara ledsen så bör man väl kunna göra EN resa förbi sängen och kolla så att inte benet fastnat i halsringningen eller täcket hamnat innanför blöjan? I så fall åtgärdar man problemet och ramsar ut igen, eller? Så länge man inte automatiskt går in direkt när barnet låter på natten utan när verktygen inte biter. Så resonerar jag, men ramsan har hittills alltid bitit de gånger det varit behov för den (han är ju dock så liten att några avancerade gymnastiska övningar inte är aktuella ännu och därmed låg risk för liknande svårigheter).
Det finns ju problem de små inta kan åtgärda själv 0 nedkräkt säng, bajs överallt, armen fast i spjäla etc.

[Susanne*]

Absolut så mammamy.

Sömnen här är etablerad men det passerar ju med jämna mellanrum sjukdomar och händelser av de slag som du beskriver.

Först avvaktar jag någon minut då det oftast är lite gnyende i omsomningen. Om inte så ramsa och då blir hon lugn nästan alltid. Annars går jag in och lägger tillrätta, stoppar om och solfjädrar mycket kort på vägen. Händer någon gång ibland.

Skulle lilla dockan vara dålig (som just nu när öronen spökar - igen ) så solfjädrar jag lite längre så man känner lugnet i hennes kropp.

Viktigt är dock att vara vaksam så det inte blir dåliga "vanor" och att man när allt funkar, inte slarvar med tiderna.

Sov gott alla

[annawahlgren]

Tack, Susanne*

Odla ramsan och lugnet. Inskränk trafiken. Budskapet är: PÅ NATTEN HÄNDER INGENTING. Alla människor sover som grisar.

När barnet sovit i tio minuter (inte tjugo) kan man gå in och lyfta/lägga barnet rätt, stoppa om etc. utan att lilla älsklingen märker det. Prata inte, var snabb och saklig och håll svalt i rummet