Om 45-minutersskarvar och "vagningsträsk"

[Åsa R]

Hej,
behöver lite pepp och råd kring de välkända "skarvarna". Och så undrar jag om jag fatsnat i vagningsträsket, trots allt

Detta är läget: Lilltjejen är dryga 9 veckor. Jag har använt standardmodellen, tillrättaläggande, solfjäder och vagning sedan hon var 3 veckor. Sedan ett par veckor tillbaka har jag upplevt att det "trillat på plats" för henne - hon har somnat själv efter lite bök, börjat somna om själv över skarvarna och vagningen har varit mer kristilldelning och handlat mer om hjälp att komma till ro nog att somna om, snarare än att övertyga henne om att det är skönt att sova. men den senaste veckan har vi tagit flera steg tillbaka. Hon vaknar oftare vid skarvarna, både en och många gånger under daglurarna. Det är olika lurar från dag till dag. Och jag känner att jag vagnar och vagnar... försöker lyssna av innan jag går in och kör hårt på att "inte-vagna" dubbelt så länge som jag vagnade, men det känns ändå som att jag fastnat på nåt vis. Ska jag se det som ett tillfälligt återfall och vagna på? Eller är det dags att börja vänta ut hennes reaktioner lite längre och lita mer på att hon ska klara ut det själv? Hon är ju för liten för ramsa - finns det andra kloka sätt att lugna henne på distans? Har inte testat Mozart än, kanske är dags för det



Vad är era erfarenheter av skarvarna - hur länge kan det dröja innan de sover över? Sonen var lite äldre när vi började

[Sarika]

hej åsa
jag hakar på din tråd om jag får. var precis på väg att skriva ett inlägg om 45 min skarvarna. så jag har tyvärr inga tips att ge dig men hoppas på att någon annan har det.

viggo vaknar numera alltid efter 45 min utom på natten. när vi är ute somnar han om mycket lättare men sovpassen inomhus somnar han aldrig om vilket gör att jag har en väldigt trött kille på eftermiddagen. jag låter honom vara när han vaknar då han alltid ligger och gnyr och inte vaknar med ett skrik. jag låter honom vara tills han börjar skrika och då vagnar jag direkt kort som en påminnelse att han ska fortsätta sova. sen avvaktar jag och han gnyr men skriker sen upp sig igen, jag avvaktar dock då och vagnar när det känns läge. avvaktar längre tid än jag vagnar. och så håller vi på tills marginalkvarten infinner sig.

mina frågor är:
gör ja rätt eller ska jag ta honom direkt när han gnyr men då får han ju ingen chans att lära sig somna om utan min hjälp. igår gnydde han länge innan han skrek och då när han skrek så hade det blivit marginalkvart, så han var ju duktig och försökte verkligen somna om.

samma som åsas fråga, hur länge kan det dröja innan de sover över tro:?:

vi har mozart på vid sovdags och sen är det en massa andra ljud då storasyster är hemma med mig så jag känner inte att det blir överkoncentration på honom då vi även fixar mat och grejar då han ska sova.

[Åsa R]

...ska tillägga att vagningsomgångarna handlar om bara ett par ordentliga drag med vagnen och lite skak - inte mer. Så det är inga långa omgångar, snarare att jag känner att det blir väldigt många korta omgångar, ibland tar det upp till 45 minuter med "fråga - svar" innan hon sover vidare ordentligt.

[Gäst]

En fråga tjejer: kan man få se scheman...? Ibland blir det lättare att komma med ideér ifall man ser hur dagen ser ut för de små liven.

Spontant skulle jag nog säga till Åsa, att om det tar 45 minuter så är du kanske för flitigt där - även om du är mycket duktig på att vagna kort, precis som du själv säger. Jag hade det det så med Hugo ett tag - det handlade om att jag skulle ha (ännu) mera is i magen och avvakta ännu längre... titta på klockan. Ibland tror man att "de har gråtit i evigheter" - men när man ser på klockan inser man att den där "evigheten" har varat i en minut, möjligen två... vad gör ni medan ni avvaktar? :-k Det är ju också något som är väldigt viktigt - att man har något riktigt och konkret att syssla med, medan man lyssnar av med ett halvt öra (som Anna sa till mig...). Står man där bredvid finns risken att man själv blir stressad. (Beskriver nu egna erfarenheter... )

Men som sagt: skriv in scheman, så tittar vi. Det kan ju lika gärna handla om att de lilla liven signalerar efter mer vakentid, och det är kanske dags att revidera schemat med någon kvart eller så? En kvart kan göra all världens skillnad, har jag fått lära mig...

P.S. Ser ju att ni är veteraner båda två - tvåbarnsmammor och allt - så lite skakis känner jag mig som försöker råda folk som "har kurat på riktigt".... Lyncha mig inte, snälla, för detta med schemaförfrågan... D.S.

[Sarika]

Hej Päivi
lovar ska inte lyncha dig

DU har så rätt lättare att råda när man får hela bilden.

Vårt schema är följande (det är anpassat efter hans mönster samt efter storasysters tider och övriga familjens).

07.30 mat / 1,5 tim (han skulle gärna somna efter 1 tim)
09.00-10.30 sova / 1,5 tim
10.30 mat / 1,5 tim
12.00-14.00 sova / 2 tim
14.00 mat / 2 tim
16.00-17.30 sova /1,5 tim
17.30 mat /1,5 tim
19.00-20.30 sova / 1,5 tim
20.30-22.00 mat, bad, kvällsslurk / 1,5 tim (han är kvällspigg och har redan på BB valt att sova natt vid 22 tiden)
22.00-04.30 sova natt / 6,5 tim
04.30-05.00 nattmål
05.00-07.30 sova natt / 2,5 tim

nästa vecka tar vi bort morgon målet och lägger för natten 22.30 så det blir 9 tim sammanhängande sömn.

Under första sovtiden så hämtar jag storasyster från ensamleken och sen fixar vi tvätt eller vad det nu är som behöver göras och sen blir det frukost kl.10.00 så hon och jag har fullt upp med annat så att säga.... Och nästa sovpass så är det matlagning för lunchen och sen äter storasyster och jag, hon vaknar 13.30 och jag börjar laga mat kl.13.00. Eftermiddagssovpasset och det tidiga kvällspasset intas i syskonvagnen utomhus i lekparken alt. promenad.

Tack för att du tar dig tid. Ska man kanske förekomma honom och vagna kort vid första gnyt?? Men som jag skrev innan så känns det fel då jag inte ger honom någon chans att somna om själv men man kanske måste göra det en vecka för att han ska förstå att han ska sova längre. På helgerna har jag varit ute och gått med honom även på dagspasset 2 tim för att han ska sova ordentligt så han lär sig att det passet är 2 tim och kommer fortsätta med det så ofta det funkar.

[Sarika]

kan tillägga att jag brukar vagna ca 30 sek - max 1,5 min och sen avvakta minst 5 min ibland längre beroende på hur mycket frågor det är. han svarar direkt på vagningen och blir lugn, sen när jag går därifrån så är han tyst men sen börjar frågorna igen men det kan dröja ett tag innan de kommer så han försöker ju verkligen att klara det själv men ju närmre marginalkvarten vi kommer desta snabbare kommer frågorna.

enligt schemat så har han 30min för lite sovtid enligt rekommendationen.
han somnar numera alltid själv, idag var dock första gången på länge jag behövde vagna vid sovdags. under hans vakentid så ammar jag ca 1 tim och sen är det passiv social delaktighet och umgänge, både på mage, rygg med baby gym och babysitter och mys med storasyster:D

[annawahlgren]

Tack, Päivi

Tycker ni gör alldeles rätt båda två. Det gäller ju att inskränka trafiken, vagna superkort - kanske två, tre drag högst och så snabbt skak, kanske fyra fem stycken - och så GÅ, inte hänga kvar ett ögonblick, inte "stirra av" om man säger

Det blir trafik, dvs fram och tillbaka, det är ganska oundvikligt, och rätt tjatigt, men plötsligt en dag trillar polletten ner. Heureka

Förutsättningarna är förstås:

Lilla magen så full som går.
En mamma eller annan öm som är vansinnigt upptagen med 17 andra bebisar och bara som hastigast råkar ha vägarna förbi en liten unge som har fått allt den behöver och mår kanon
Fasta tider, helst inte ens med marginalkvart.

[annawahlgren]

Tack, Päivi

Tycker ni gör alldeles rätt båda två. Det gäller ju att inskränka trafiken, vagna superkort - kanske två, tre drag högst och så snabbt skak, kanske fyra fem stycken - och så GÅ, inte hänga kvar ett ögonblick, inte "stirra av" om man säger

Det blir trafik, dvs fram och tillbaka, det är ganska oundvikligt, och rätt tjatigt, men plötsligt en dag trillar polletten ner. Heureka

Förutsättningarna är förstås:

Lilla magen så full som går.
En mamma eller annan öm som är vansinnigt upptagen med 17 andra bebisar och bara som hastigast råkar ha vägarna förbi en liten unge som har fått allt den behöver och mår kanon
Fasta tider, helst inte ens med marginalkvart.

[Gäst]

Nu tänker vi ordentligt, så vi inte gör bort oss inför veteranerna, tvåbarnsmammorna... 8)

Jag tycker schemat ser väldigt bekant ut, så att säga... Hugo orkade inte heller med mera än 1,5-timmas vakenpass, möjligen två timmar mitt på dagen. Så jag tror inte det handlar om schemarevidering i större skala i alla fall!

Det första jag kom att tänka på är naturligtvis hur jag själv gjort när något av Hugos pass har strulat. Han har ju alltid varit ett matvrak av rang, så väldigt länge kunde jag reparera för tidiga uppvak/mitt i passen uppvak med mantran "mat, mera mat.."

Så här gjorde jag: innan ett sovpass som strulade gav jag honom en extra slurk mjölk (eller välling, i senare skeden... ) precis innan han skulle sova, och så lade jag honom just en kvart senare, ifall passet hade strulat längre än en vecka. Sedan vagnade jag eller skakade lite lätt på handtaget just vid första pipet, eller till och med vid första ofrivilliga rörelsen - som för mig var ett tecken på att han höll på att flyta upp till lättare sömn. (Senare ersatte ramsan all vagning, naturligtvis) Och då sov han vanligtvis över den där sömnskarven. Men då hade jag ju all världens tid att just hålla mig i närheten fem minuter innan jag förväntade mig ett första pip eller en ofrvillig rörelse! Förstår att det inte är så lätt ifall man har två...

Men alltså: kan du prova med att öka på matportionerna - och så ge en extra slurk mjölk innan läggdags? Eller är det något som du redan har gjort? Och så precis som du tänker, vagna lite lätt vid första pipet - mota din lilla Olle i grind... men sedan ingen mer vagning. Hugo brukade få sig en sådan här "minikur" på c:a tre dagar, sedan sov han själv över skarven med eventuella uppvak, och behövde inte heller någon påfyllning precis innan läggning.

Så hoppas jag innerligt att Anna eller LO eller någon mer kommer och styr upp, om detta är nu helt galet...

[Gäst]

Hoppsan, där hann ju Anna herself emellan, så bra då...

[Sarika]

tack igen

maten har varit ett litet aber de sista 2 veckorna. har skrivit ett inlägg om det på mat och mage. han äter super kort och vill sen inte ha mer så vi brottas bokstavligen och det är en hel del skrik men tillslut får jag honom att äta men undrar om han får tillräckligt???

jag har inte gett någon liten slurk innan läggdags då jag velat att han ska vara ordentligt hungrig till nästa pass så att han äter bättre så det inte blir en ond cirkel med en massa slattar hela tiden men det kanske just är en extra slurk han behöver ett tag?! dock när det är dags för mat igen så har han ätit lika kort och sen inte velat ha.....hmmm

är lite svårt att vara på plats exakt när han börjar vakna till men vet ju ungefär när han somnade och lägenheten är inte så stor så jag ska nog kunna mota olle i grind.

tack anna! ska vagna ännu kortare

[Åsa R]

Päivi! Hur bra råd man ger tror inte jag hänger på hur många barn man har, utan hur mkt man reflekterar över vad man gör och varför. Och jag är förvånad över hur lite jag kommer ihåg sedan sist! Så det där med veteran vet jag inte... Och själv tycker jag att det är lättare att råda andra än att hjälpa sig själv. Så tipsa på du!

Vårt schema:
06.00-07.30 mat, umgänge
07.30-09.30 Sova
09.30-11.30 Mat, delaktighet
11.30-13.30 Sova
13.30-15.30 Mat och delaktighet
15.30-17.00 Sova
17.00-18.30 Mat, umgänge
18.30-19.15 Sova
19.15-20.15 Mat, bad, umgänge, nattslurk - sova natt
Nattmål: 04.00

Vi har precis spikat schemat och hon orkar med näppe vara uppe sina två timmar än så länge, så att försöka hålla henne uppe längre tror jag är lite tidigt än på några veckor.

Förmodar att det för min del är det berömda tålamodet och uthålligheten som behöver odlas Är inte så bra på det i andra sammanhang heller... Men med era råd i ryggen känner jag mig peppad att vagna på och ska försöka ha mer is i magen innan jag går in och vagnar. Tänker på det där att de är rädda för sitt eget skrik - det är det som gör att jag vill störta in. Inte att jag "tycker synd" om henne.

Hänger omsomnandet ihop med överlevnadsångesten som Anna beskriver i barnaboken? Har de lättare att somna om när den har försvunnit?

[Gäst]

Hej Åsa! Ska komma ihåg dina ord, och ta mera mod till mig i rådgivandet... sedan har du ju helt rätt i, att det är jättelätt att säga till andra gör si, gör så, men nästa gång man själv står där och skriker efter hjälp på forum, kanske man borde då kolla igenom sina egna senaste råd...

Jag tycker schemat ser ut som det ska; är alltid förvånad över er som har barn som orkar vara vakna i två timmar... När Hugo var i samma ålder gick det max 1,5h - sedan slöt han ögonen oavsett vad jag gjorde...

Nu har du ju fått en del mycket eminenta råd här ovan av Anna själv, så jag har inget att tillägga. Jo kanske ändå: överlevnadsångest skall de väl ändå inte gråta över på mätt mage? Och om man vaknar mitt i ett sömnpass tycker man, att magen borde fortfarande vara tämligen mätt. Vem kan somna om när man är hungrig? Så den vargen tar vi och flår på direkten... Nej, jag tror mera det är "jag råkade vakna, och nu vet jag inte riktigt vad som är meningen, ska jag sova vidare, eller vara vaken, hallå..?" som det gastas om...

Lycka till!