Hysteri?

sanna · Inlägg av **sanna** » ons 12 jan 2005, 10:34

Jag blev lite fundersam efter ett bvc- besök igår och skulle vilja höra lite andra åsikter om detta. Det är inte alls meningen att klanka ner på sköterskan för hon verkar vara både trevlig och vettig men det brukar vara bara vägning och ute igen på två minuter. Alltså känner hon ju inte sonen.

Min lillkille är ju tre månader men redan oerhört intensiv. Vända sig gjorde han tidigt, han kan i princip sitta och reser sig upp i krypställning även om han kasar ner snart igen. Aldrig stilla en sekund. Redan från början skrek han upp sig ifrån noll till hundra på ett ögonblick. Ingen transportsträcka att hinna lugna honom på och jag blev livrädd när han direkt blev blåröd i ansiktet av skrikandet. Nu har jag väl vant mig; det låter värre än det är. Glad är han också ofta och då handlar det om jätteglädje som spritter och sprattlar i hela kroppen på honom och ögonen lyser. Av och på hela tiden.

På bvc igår var det av. Och dessutom dags för middagssömn. Och han skrek. Sköterskan blev orolig och började dutta och trösta och frågade mig hur jag kunde ta så lugnt på det och säga att han bara var trött. Hon noterade också att han inte blev lugn direkt i min famn och frågade om det kunde vara så att jag hade dålig kontakt med barnet. Problemet är att tröst inte hjälper honom ur sitt skrikande utan bara gör det värre. Jag brukar ha honom i knät, nära men utan att engagera mig så mycket i bedrövelsen. Ofta går det då över ganska snart. Men gör jag fel? Han är ju bara tre och en halv månad.

Han har svarat jättebra på standardmodellen och sitt schema. Är så duktig och go på alla sätt men besöket igår förstärkte oron att något är fel eller att jag gör fel. Egentligen vet jag ju att lillkillen och jag inte alls har någon dålig kontakt utan att det handlade om lång tid i väntrum och att det var dags att sova. Men detta att han är så energisk redan? Jag blir alltid förvånad när jag ser små bebisar ligga på filt och jollra och vicka lite på tårna...

Sonen har blivit lite för van vid att bli buren jämt p ga skrikintensiteten. Nu tränar vi dock på att kunna vara med och bredvid också och det går bättre och bättre. Men sköterskan avslutade med att det finns sätt att senare kolla upp överaktivitet. Och han är tre månader. Klok som en uv tycker jag... men avgrundsvrålar som sagt.

Långt det här. Vill mest höra om någon har erfarenheter av liknande situationer och hur jag kan bemöta det hela. Han låter verkligen hysterisk även om han bara blir irriterad över någonting och jag kan känna att jag ibland drar mig för att vara ute bland folk för jag är rädd för vad de ska tro om oss...

Sanna

Susanne* · Inlägg av Susanne* » ons 12 jan 2005, 12:00

Jag kan bara lugna dig med att jag nu är inne på min andra bebis enligt beskriven modell. En oerhörd livsglädje och en intensitet som får de flesta att tuppa av.

Båda här har skrikigt som stuckna grisar vid invägning, alltid. För att inte talar om mätning. Det måste vara något av det värsta som finns på denna jord... 8) För att inte tala om mäta fötter i skoaffären. Taket nästan lyfte och damerna i affären försökte lugna. Mät på sade jag, det blir inte roligare än såhär...

Och bilstol ska vi inte prata om. Första månaderna när den nya lillasystern fick följa med och lämna sotrasyster i skolan på morgonen slutade alltid med en superarg bebis och ett gråtande större barn. Var helt enkelt fruktansvärt och inget fungerade vad jag än gjorde. För att minimiera antalet gråtande barn så började vi slå vad om hur lång tid det tog innan bebisen blev arg (gräsligt eller hur

). Men vad gör man

Vissa BVC sköterskor har försökt dutta och lugna och vissa har skrattat i smyg och sagt "oj, då, här vet vi vad vi vill". Säkert var hennes kommentar inte särskilt genomtänkt och som mamma så hör man ju alla små detaljer. Du känner din son och du känner er närhet. Det är det viktiga

Jag kan berätta att den stora damen, nu 8 år, har ett strålande humör. Är en fantastiskt livsnjutare och tar allt positivt och med jämnmod. Den lilla är fortfarande i första stadiet 8) men den livglädjen hon sprider till allt och alla är helt enorm. Låt inte den kuvas - det är det bästa du kan ge ditt barn.

Vet inte om det hänger ihop, men båda behöver otroligt mycket fysisk aktivitet. Gå är inget alternativ, i flera år kunde min stora bara springa. Idag hänger hon i repstegen i köket dygnet runt (nästan

). Den lilla har inte myror i brallan, utan termiter...

Lycka till

Kram
Susanne

mia75 · Inlägg av **mia75** » ons 12 jan 2005, 12:07

Jag har ingen erfarenhet med just detta men om du själv känner att du har bra kontakt med honom så har du ju det, du känner honom bäst!
Tro på dig själv och lita på ditt eget omdöme!

Jag är väldigt irriterad på vårat bvc just för som du säger att det är bara väga, mäta och sen ut igen. När jag stolt har berättat om hans framsteg så säger de bara jaha och är inte ett dugg intresserade. Men tabellerna är de väldigt intresserade av, men människorna då?
Vi bodde i norge när jag fick första sonen, där var de mycket mer intresserade av oss, frågade jättemycket om vad vi gjorde och vad han kunde och kom dessutom ihåg det vid nästa besök. Jag vet inte om det är tillfälligheter eller om de är bättre i norge, men här är det inte bra i alla fall, tycker jag

br · Inlägg av br » ons 12 jan 2005, 12:09

frågan är om inte BVC sköterskan har dålig kontakt med sin verksamhet! Det är verkligen inte snällt att så ett sådant frö om att man inte skulle ha kontakt med sitt barn.... MIn son _hatar_ att sitta i famnen, det är nog bara vällingen som får honom stilla! Han hatar att sitta i vagnen, kan nästan bara ha honom i vagnen när det är sovdags! Ibland bara måste jag ha honom i vagnen för att uträtta vissa saker och då mutar

jag honom med kakor

för att inte barnvardsnämnden ska komma och undra vad som händer!

Dessutom så är det självkart ( tycker jag) att trötta barn gallskriker! Det skulle jag opckså vilja göra ibland när jag är supertrött ( men min uppfostran

hindrar mig)

viola theresa · Inlägg av **viola theresa** » ons 12 jan 2005, 12:38

Tror inte alls det är något fel på din son! efter din beskrivning verkar han ha en intensiv karaktär helt enkelt. Han kanske är otålig och frustrerad ibland över att han inte klarar att röra sej och göra det han vill. Du säger ju också att det var sovdags, där är väl förklaringen. Det låter lite överspänt av BVCsköterskan att göra en jättegrej av en sån sak tycker jag. Jag känner igen mig i din förundran över andra lugna barn som man träffar på... Min dotter, nu elva månader, kunde också låta som en brandbilssirén, hela bussen hoppade högt och vände sej om förskräckta,barnmisshandel??, jag log lugnande mot alla mellan gnisslande tänder... Hon har slutat med det nu. Jag tar ut henne när hon är utsövd och har ätit om det gäller att gå på stan eller hälsa på, det brukar gå bra, då tycker hon det är roligt. Om hon ska sova i vagnen går vi en promenad istället.
Du kommer säkert att ha oerhört mycket kul med din pigga lillkille!

Gäst · Inlägg av **Gäst** » ons 12 jan 2005, 12:42

Lita på dej själv - ditt barn låter precis som kopior av mina när de var små....

viola theresa · Inlägg av **viola theresa** » ons 12 jan 2005, 14:06

Tror inte alls det är något fel på din son! efter din beskrivning verkar han ha en intensiv karaktär helt enkelt. Han kanske är otålig och frustrerad ibland över att han inte klarar att röra sej och göra det han vill. Du säger ju också att det var sovdags, där är väl förklaringen. Det låter lite överspänt av BVCsköterskan att göra en jättegrej av en sån sak tycker jag. Jag känner igen mig i din förundran över andra lugna barn som man träffar på... Min dotter, nu elva månader, kunde också låta som en brandbilssirén, hela bussen hoppade högt och vände sej om förskräckta,barnmisshandel??, jag log lugnande mot alla mellan gnisslande tänder... Hon har slutat med det nu. Jag tar ut henne när hon är utsövd och har ätit om det gäller att gå på stan eller hälsa på, det brukar gå bra, då tycker hon det är roligt. Om hon ska sova i vagnen går vi en promenad istället.
Du kommer säkert att ha oerhört mycket kul med din pigga lillkille!

Kristin · Inlägg av **Kristin** » ons 12 jan 2005, 15:30

Hej!

BVC upphör aldrig att förvåna mig

! HUR kan man säga något sådant till en mamma/pappa att "du verkar ha dålig kontakt med ditt barn?" HUR, HUR, HUR???

.

Jag tycker att du verkar ha en cool

inställning till ditt barn och fortsätt med det

! Vår kille är också rätt energisk och aktiv av sig (inte som din lille plutt, men lite mer än andras pluttar kan jag tycka ibland

!). Jag och min sambo tycker det bara är ROLIGT, det visar ju på personligthet. Bättre det än att de bara ligger och sover hela dagarna eller hur?

Sa du något till BVC-sköterskan när hon fällde denna DUMMA kommentar?

Nåväl!

Strunt i det!

Kram
Kristin

sanna · Inlägg av **sanna** » ons 12 jan 2005, 21:09

Tack för svaren! Och för lugnande exempel 8)

Detta barn håller på att lära mig en hel del. Att inte hela tiden tänka på vad människor kanske anser... Och att lita till vad jag känner är rätt. Ganska svåra saker ibland och det är skönt att man kan få god hjälp här.

En rätt kul sak hände idag. Sonen har alltid högljutt avskytt att sitta i baby- sitter eller i bilstolen och ligger man på filt blir man uppenbarligen väldigt frustrerad av allt man inte klarar av att göra. Så vi bestämde oss för att skaffa en Bumbostol till honom och den fick mycket klart godkänt

Jättekul helt plötsligt att sitta på bänken och vara med vid disk och matlagning. Funkade även att sitta själv i ett tag och plocka med leksaker. Sånt som vi har kämpat på med ganska länge!

Sanna