Min son Viggo som är 7 månader sover för lite och äter för lite och vi har kommit in i en ond cirkel som jag inte vet hur jag ska ta mig ur.
Så länge han helammades så var han en liten kille som alltid var nöjd och glad, han vaknade med ett leende och höll den minen hela dagen.
Nu känner jag inte igen honom längre, han är fortfarande glad men inte i närheten av vad han var. Vi har sakta gått över mer mot mat och mindre amning, nu så ammar jag bara på kvällen och natten. Han har hela tiden haft svårt att komma till ro på eftermiddagen och på kvällen har han somnat vid bröstet. På förmiddagen och efter lunch så har det hittills varit lätt att få honom att somna ute i vagnen.
Men nu så går inte det heller speciellt enkelt utan han skriker och är jätteledsen. Max en halvtimme i stöten sover han och det känns inte som om det räcker för honom. Jag tycker inte heller att han äter så mycket som han borde och det i sin tur gör väl att han har svårt att sova.
Kvällarna är numera något som jag fruktar hela dagen, det börjar efter middagen så han är så trött så att han håller på att gå i bitar men jag kan inte få honom att komma till ro. Han söker bröstet hela tiden och det är det enda sättet att få honom att somna, och sedan vill han helst ligga och snutta i timmar, men det har resulterat i såriga bröst som gör att det är en pina att amma. Det gör det ju också omöjligt för min man att få honom att somna för han vägrar att dricka välling och napp tar han inte heller (så det finns inget att ”ersätta” mig med).
På natten vaknar han mellan 6 och 15 gånger och vill snutta, helst skulle han vilja sitta fast vid bröstet hela natten om han bara fick. Jag orkar inte amma längre för det gör bara ont.
Vi har provat alla vällingsorter på marknaden och likaledes alla nappflaskor och nappar som går att uppbringa och ingenting duger.
Jag förstår att vi bär ansvaret för att han har det så här, men med vår stora tjej (3,5 år) så var det inte alls så här så vi har gjort så gott vi har kunnat.
Jag har läst om sova-hela-natten och tittat på instruktionsvideon om buffningen och jag tycker att jag gör rätt men för mig faller det redan vid buffningen, inte får jag honom att lugna ner sig på några två minuter inte, han gallskriker och gråter så att tårarna sprutar. Dessutom så går det ju också ut på att han är mätt och belåten och det är han inte, han är en stor kille som skulle behöva sluta dagen med välling men det går inte.
Vad ska jag ta mig till? Jag behöver hjälp men vet inte var jag ska vända mig. Jag känner mig som en trasa och mitt hjärta blöder för min stackars lille kille som behöver sin sömn och det går också ut över hela familjen.
Hjälp mig,
Karin
För 2,5 år sen var jag i ungefär samma läge. Min tjej var då 7 månader och vaknade sisådär 10 gånger per natt. Dessutom gallskrek hon varje gång hon vaknade. Vi försökte med allt frågade på BVC men inget hjälpte och jag minns att jag totalt uppgiven jag såg inga lösningar och inget slut på eländet men så av en slump fann jag Anna Wahlgren och sova hela natten kuren och efter att ha läst och bestämt oss för att vi inte hade något annat val körde vi och Gud ska veta att det var fruktansvärt jobbigt de första nätterna för hon skrek(ställde frågor - ska jag verkligen ligga här är det rätt?) men sen