Ramsa eller ej vid uppvak

[Novas mamma]

Lilla älsklingen har ju varit med ett tag nu (7mån) och van vid verktygen sedan 2-3 mån ålder.
Började idag fundera på en fråga som jag måste få rätsida på.
När lillan sover långa passet 1,5 tim brukar hon antingen
1. sova hela tiden
2. vakna efter 45 min
3. vakna efter 45 min därefter ytterligare 1-3 ggr med 5 min mellanrum
Hon sover inne i spjälisen med "vardagsljud " samt musik som sällskap. När hon vaknar brukar jag ramsa 1gång direkt och därefter inte göra något alls om det inte blir ledsamheter. Hon tystnar ej direkt på ramsan men efter ett tag.
Idag hann jag inte upp till övervåningen genast när hon vaknade men hon somnade om alldeles själv efter bara några sekunder. Samma procedur upprepades igen efter ett par min men då lät jag henne vara "med flit" hon somnade om nästan genast igen och sov sedan sött tiden ut.
Min fråga är:
Är det meningen att man ska ramsa vid första pip i "all evighet"?
Är det fel att lämna över ansvaret på barnet och INTE ramsa?? Och är det det jag gör då eller har jag bara "backat" som jag bör...??
Ska tillägga att om hon vaknar på kvällen, natten eller morgonen gör jag absolut ingenting utan låter musiken (eller tystnaden) "sköta jobbet" och det har inte varit några problem. Hon blir tyst genast.
Ibland kan jag tro att ramsan får henne att "vakna till ordentligt" och därav tar det längre tid för henne att somna om men jag kan självklart ha fel.
Samtidigt undrar hon väl vad som gäller när hon vaknar (när det är ljust)
Tacksam för tips

[SusanD]

Jag brukar överlämna ganska mycket ansvar till Emil (6,5 mån) vad det gäller att somna om och somna. Om han vaknar mitt i en dagslur och hojtar/hulkar/är lite ledsen så pratar jag lite extra med hundarna så han hör mig. Men jag ramsar faktiskt inte utan han somnar om ändå. I enstaka fall slår det över till ilska och då kan jag, med ganska bestämd röst, ramsa x 4 och det tar han, hummar lite men somnar sedan om.

Han kan vakna på morgonen vid sextiden, då ramsar jag en bestämd omgång när jag hör honom och sen är jag tyst så får han reda ut situationen själv. Och det gör han också. Nu krälar han runt i sin spjälsäng och vänder sig gärna på rygg. Arg blir han men jag går inte in och vänder honom. Har man vänt sig på rygg får man vända tillbaka eller somna på rygg. Ibland somnar han på rygg, lyckas han vända sig om somnar han på mage.

Vad jag vill ha sagt är att de små måste få lite ansvar, att vi inte alltid lägger vår näsa iblöt så fort vi ser minsta chans till det. Ofta, ofta när de små vaknar tycker jag att de fixar att somna om själva bara de hör oss/musik/hushållsljud.

Kämpa på min vän och hav större förtroende för ditt lilla barn.

Kram Susan