Trotsig 5,5-åring!

[Magdis]

Hej alla "forumister"!
Jag har problem när jag ska hämta min son, det kan vara på dagis eller hos hans kompisar.

Ibland går det bra men ibland blir det väldigt mycket trots....

Som i går när jag hämtade honom hos en kompis. Först försöker han köpa tid, tex. -Mamma, titta på den här leksaken.
Eftersom jag vet att när jag kollat på den så vill han att jag ska kolla på nästa och nästa och nästa. Därför säger jag direkt att vi ska gå hem och lockar även med att han ska få hålla i ficklampan när vi går på vägen hem.

Han lyssnar inte och springer tillbaka till kompisens rum.
Jag lyfter honom därifrån eftersom jag vet av tidigare erfarenheter att han inte kommer om jag ropar. Han blir arg på mig och försöker sparka och vifta så hårt som möjligt med sina armar. Jag behåller lugnet och håller fram jackan, han sliter åt sig den och kastar den hårt i golvet och försöker springa in till rummet igen. Jam hämtar honom igen och ställer honom i hallen vid stövlarna. Han lägger sig på golvet och börja spraka runt omkring sig - pust!
Ibland kan det sluta med att jag får bära hem honom därifrån (vi bor grannar) och då är mitt tålamod slut (släpper jag honom springer han iväg in till rummet igen).
Ibland kan även detta inträffa när jag hämtar på dagis - vilket är väldigt jobbigt.

När vi kom hem igår gav han mig en förlåtkram och berättade att han så gärna ville leka vidare med kompisen när jag kom och hämtade och därför ville han inte följa med.

Dessa "scener" (och maktkamper) som utspelar sig tröttar ut både mig och honom.
Hur ska jag ändra mitt beteende får att få honom att komma "av sig själv" och utan att han tar fram all trots! Vad gör jag för fel??
Jag försöker behålla lugnet men är samtidigt bestämd så han förstår vad som gäller när jag ska hämta honom. Men ändå går det så fel!

Hoppas någon kan ge mig råd och tips, för efter en sådan här hämtning känns hela kvällen förstörd (och det är inte första gången det händer...)!

[Jennie]

Hej Magdis!

Jag vet EXAKT vad du menar, jag har många gånger haft det precis likadant med min äldsta (som också är 99:a)

Jag har nu börjat att förbereda honom med att vi har en genomgång INNAN som t ex kan se ut så här:

Jag: "Hur är det nu man gör när mamma hämtar dig på dagis?"

Han: "Man följer inte med hem, hihi... Nej, man säger HEEEJ mamma och tar på sig kläderna och går hem"

Jag: "Ja, precis, för vad händer annars?"

Han "Då kanske jag inte kan gå på dagis imorgon" (jag är föräldraledig)

Jag: "Precis, och det är ju tråkigt om du inte kan leka med dina kompisar"

Vi har även fått tipset härifrån att spela teater där jag spelar honom och han spelar mig, rätt roligt faktiskt

Detta hjälper för det mesta....men inte alltid... Men när det fungerar njuter han av all beröm han får och berättar gärna hur duktig han är


Liksom du beskriver så blir min son också ångerfull när han kommer hem och säger något i stil med: Åh, vad jag är dum, ni tycker nog inte om mig... Då blöder ju modershjärtat men det verkar vara ett typiskt uttalande från en 6-åring (om man läser om 6-åringen i Barnaboken)
Det gäller då att få fram att det är beteendet som inte accepteras, inte honom själv.

Ja, det var mina tips! Skriv gärna igen och berätta hur det går för er.

[Susanne*]

Hej,
Toppen att spela teater och förbereda innan. Så goa de är, vilka kommentarer.

Tänk också på att redan på morgonen berätta hur dagen kommer att se ut och vilken tid du kommer att hämta. Be personal och kompis mamma att förbereda i god tid på att "nu kommer mamma om 10 minuter så ni kan avsluta" etc. Ring gärna innan du går till kompisen och hämtar.

Fick lära mig hur otroligt viktigt det är att förbereda dem innan och ge dem en chans att avsluta. Deras lek är också deras jobb. Jämför med om du skulle stå och baka och någon mitt i kommer och säger. Så, nu går vi. Även om det var världens roligaste pryl vi skulle göra så hade jag ändå blivit störd i mitt bakande.

Tänk igenom och planera innan så du själv är klar över vad som gäller. Är då lätt att inte falla för tjat "att bara en stund till" utan att ge klara regler från början. Om man ofta backar när det tjatas så blir det till en otroligt tråkig vana.

Lycka till

[Kristin]

Hej!

Ville bara säga att jag tycker att det är så intressant att läsa hur äldre barn fungerar och vad man kan göra åt ev "problem". Det verkar som att rutiner samt att förbereda barnen på vad som skall hända är A o O. Vår son är ju bara 5 mån, men det är som sagt ändå intressant att läsa om föräldrar till äldre barn. Hoppas forumet finns kvar om 6 år !

Kram
Kristin

[annawahlgren]

Tack, Susanne*

Forumet finns kvar i evighet, Kristin Så länge ni ömma gör det, och med er era barn