I full gång - och två frågor!

[Nika]

Vi är nu i full gång med att "kura" lille Ville, sex månader, och allt går bra. Två lite jobbigare nätter, nu tre nätter i rad då han vaknat max en gång per natt (tidigare en till två gånger i timmen - nu somnar han om efter ramsa eller helt på egen hand) och kanske aningen för tidigt på morgonen men annars går det bra. Han är en annan Villekille numera, så pigg och glad och hungrig och busig .

Nu har jag två frågor. Nummer ett: hur gör ni när barnen blir sjuka, får tänder etc - dvs när de blir mer griniga och sover sämre. Lyfter ni upp? Tröstar? Ger mat på natten om de ätit dåligt på dagen etc, eller försöker ni få dem att sova i sängen ändå, trots snor och hosta och liknande? Ville är lite kinkig idag - kanske tänder eller förkylning på g....

Nummer två. Jag funderar på att resa till mina föräldrar med mina två barn och vara där hela nästa vecka. Den här veckan är min mamma här, min make föräldraledig och jag sjukskriven för att jag nästan gått in i väggen pga trötthet. Nästa vecka måste han jobba, mamma har lite hon måste göra där hon bor, men jag vet inte om jag orkar vara själv med trotsig 2,5-åring och Villekillen. Ville kan få eget rum, egen spjälsäng och så hos mormor och morfar. Då borde det väl funka? Eller äventyrar man allting om man reser bort så här tätt inpå att vi börjat kura??

[SusanD]

När Emil fick en odräglig förkylning med mycket slem och hosta höjde vi bara huvudändan på sägen och så sov han faktiskt hela nätterna utan problem. Han är så inne på sitt schema och sina sovtider att han nästan "slocknar" automatiskt när det är sovdags. Påminner faktiskt om Skalman med sin mat- och sovklocka .

Jag förutsätter att han kommer sova gott även när det är dags för tänder. Hm, och bara genom att jag förutsätter att det kommer vara på det viset så kommer han nog att sova. Det mesta handlar ändå om vilken ATTITYD vi intar.

Hälsn Susan

[annawahlgren]

Tack, SusanD

Kära Nika, välkommen är du Och pris och beröm - det här går ju strålande Härligt att lille Villekille är som en ny och om möjligt ännu bättre människa

Fråga ett: Inte leta bekymmer där inga finns Varken förkylning eller tandsprickning påverkar gott sovande små barn, nämnvärt eller alls. Och ska det tröstas och duttas på grund av verklig KRIS, då ska det göras i sängen. Poängen med det hela är att man lugnar barnet där det ligger. Det finns, brutalt nog, bara en enda anledning till att ta upp lilla barnet ur sängen på natten, och det är för att fara till akuten. Och då ska man göra det också

Fråga två: Så här i bärjan av kuren är det inte riktigt meningen att man ska härja med en massa förändringar utan låta allting stabilisera sig i lugn och ro, åtminstone till och med uppföljningsveckan. Man får alltså akta sig för att ta ut saker och ting i förskott och förhasta sig. Man måste vara rädd om de underbara resultat man håller på att uppnå Små barn behöver lugn och ro. I det skiljer de sig inte mycket eller alls från oss vuxna

Så kan du, så vänta. Lite, lite

Har du Sova hela natten-boken så läs på - igen och igen och igen. Äventyra inte detta underbara som sker. Följ brukanvisningen, om man säger

[/LO]

Hej Nika.
En tanke bara.
Finns det ingen möjlighet för mormor att ta stora killen med sig? Det skulle i alla fall underlätta lite för dig hemma.
Det ska ju givetvis vara för att han och mormor vill det och inte för att du ska få lugn och ro.

/LO

[Nika]

Tack för svar från er alla. Vi valde att åka iväg till mormor och morfar och har nu varit här tre nätter. De två första sov Ville hela nätterna och mormor har hjälpt till att lägga till och med. Han skriker eller pratar max fem-tio minuter på kvällen. I natt har han däremot vaknat vid midnatt och klockan tre men somnat om efter bara en ramsa och tillrättaläggande i sängen (han har en tendens att kravla omkring och fastna på tvären i sängen hela tiden).

Jag hoppas senaste natten var ett undantag - det där återfallet som det pratas om.

Och AW - jag ska verkligen göra som du säger... inte ta ut allt i förskott. Jag har en tendens att göra det. Har levt med sömnproblem i flera år nu då vi aldrig tog itu med äldre sonens sömn så allt som har med sömn att göra har blivit så stora saker för mig. Och sömnbristen har satt sina spår - därför får jag nu lite hjälp för att orka med vardagen.

Ville mår i alla fall super av allt det här. Han är så mycket gladare, piggare, nyfiknare och framför allt hungrigare. Det är helt underbart att se hur han och storebror börjar busa allt mer!

/Annika

PS... min make var ju den som tog itu med Villes sömn de första nätterna. Han läste på lite här och lite Eckerberg och lite annat. Om SHN-kuren sa han att den var alldeles för detaljerad och att han inte skulle klara av att följa alla "regler" och att AW skriver så långt om alla detaljer att han tappade bort sig. Så visar det sig att det var just så här han gjorde. Och att det funkade! Jag har fnissat lite i smyg åt det hela!

[SusanD]

Skönt att höra att det går bra för er och att lille Ville faktiskt både vill och kan sova gott
Skönt att du fått hjälp, är man själv trött och eländig för man ju över detta på det lilla barnet. I det läget är det toppen om någon annan kan strutta in och stötta. Toppen med en mormor som har fattat galoppen.
Emil kan fortfarande vakna vid fyra-fem tiden och fråga om det är morgon. Han är för härlig för han joddlar igång och så tystnar han, väntar på svar, säger vi inget så drar han igång en till joddlingsomgång, sen tystnar han och vi ramsar och då suckar han lite, hummar, suckar igen och somnar om . Man kan inget annat än bli varm om hjärtat då. Självklart har han rätt att kolla om det är ok att vara vaken, morgonen kan ju komma mycket fortare än man tror och tänk om man missar den
För tillfället har Emil dragit på sig en eländig förkylning med hosta och SNOR i mängder som han irriterat smetar omkring sig och även över hela sig själv. Trots detta så sover han skapligt på de tider han ska sova, eftersom han även har feber är han ju tröttare än vanligt och då lägger jag till lite kvartar här och var så att han får sova så mycket som han behöver.
Tänker på er och förväntar mig att ni jobbar vidare lika hårt och målmedvetet som ni gör nu.

Kram Susan