Skrev här för ett tag sedan om en liten fröken som inte ville sova på dagarna. Kom fram till att hon gick på Ventoline som vi fått utskrivet för hostan och att detta kunde verka uppiggande på barn.
Så, ventolinet rök all världens väg snabbt som attans för inte hjälpte det ju mot hostan heller. Dottern har mer eller mindre varit förkyld hela hösten med max 3 snorfria dagar i sträck innan nästa vända. Vet inte vad man ska göra för att hjälpa henne mer än att spraya näsan och vänta. Trots detta sover hon dock bra på natten efter att vi införde fastare rutiner, verktygen och eget rum/säng.
Dagsömnen är och har dock alltid varit ett stort problem. Det har bara blivit marginellt bättre efter ventoline-avslut och egentligen var det inte bra innan heller.
Problemet är för det första att dottern bara inte vill somna. Hon varken skriker eller gråter, bara gnäller lite med jämna mellanrum och gnyr "de de de" eller "ne ne ne". Hon är 9 mån och sover 12 timmar på natten. Utöver detta har (eller snarare vill ha) jag en 45-min-lur och en 1,5-tim-lur. Jag kan ju inte buffa henne eftersom hon inte är ledsen. Lika lite som jag kan tvinga henne att lägga igen ögonen och somna. Så jag väntar, och väntar. Men inte sover hon. Hon kan ligga i över en timme utan att somna trots att hon på alla sätt visar att hon är trött.
Om hon somnar så gäller något av följande: Hon sover 45 min och börjar sedan sjunga, jollra och leka med foten, tröjan eller vad som nu finns. Eller så blir hon väckt av något precis när som helst under sovtiden och vaknar då direkt, klarvaken och somnar inte om sedan.
Hon vaknar av minsta lilla ljud så att va någon annanstans än hemma vid sovpassen längre är lönlöst. För bara några månader sedan funkade detta i alla fall halvbra. Hon kunde då t.ex. sova ute i vagnen (med filt hängande framför) men det går inte alls längre. Så fort någon går förbi på gångvägen, ett flygplan kommer eller liknande så vaknar hon. Även om vi är hemma så kan jag inte längre diska en trappa ner eller gå i trappan för då vaknar hon o h drar igång med "la la la" "de de de" till synes pigg som en mört. Ändå så _är_ hon ju trött om dagarna och behöver mer sömn. Men jag vet inte hur i hela fridens namn jag ska hjälpa henne få den.
Hon är f.ö. enormt lätt stimulerad och kan verkligen inte låta bli att titta på allt allt som rör sej och kasta sej efter allt hon kan nå och inte nå. Hon klarade BOEL-tester med beröm godkänt om ni förstår... hon blev snarare helt vild av alla pinglor och kastade sej som en hal ål i mitt knä för att nå alla på en gång.
På kvällarna somnar hon i sitt eget helt mörklagda rum max 5 min efter vi lagt henne i sängen och sagt natti natti. Hur enkelt som helst. Känns därför som att vi har ett omvänt problem gentemot alla andra.
Finns det någon som varit med om liknande? Som haft en oerhört lättstörd bebis? Som funnit lösningen på problemet? Jag vill så oerhört gärna att hon ska få den sömn hon behöver så att hon däremellan orkar va en go och glad tjej!
Behöver dags-sömns-hjälp trots allt :( *l&ari
Mörklägger du på dagarna också? I hennes rum? Så att hon inte får en massa synintryck!
Hur fungerar det om du har på en hel del ljud redan innan hon somnat, dvs väsnas ordentligt. Kanske hög mozart eller nåt annat trevligt
Tycker att lillkillen sover bättre om han får somna när jag skramlar runt med nåt, dammsugaren, hårfönen eller nåt annat. Då märker han dessutom att jag inte står och lyssnar på hans babbel och bubbel utan han får hålla på och snacka bäst han vill.
Du ger henne i alla fall förutsättningarna att sova. Hon får i alla fall ligga ner och vila lite!
Hur fungerar det om du har på en hel del ljud redan innan hon somnat, dvs väsnas ordentligt. Kanske hög mozart eller nåt annat trevligt
Tycker att lillkillen sover bättre om han får somna när jag skramlar runt med nåt, dammsugaren, hårfönen eller nåt annat. Då märker han dessutom att jag inte står och lyssnar på hans babbel och bubbel utan han får hålla på och snacka bäst han vill.Du ger henne i alla fall förutsättningarna att sova. Hon får i alla fall ligga ner och vila lite!
Maria - mamma till underhållaren Adrian (juni -04) och professorn Edvin (juni -06). Förstfödde sonen kurad. Yngste sonen standardmodellbebis i Gastsjön -06 och grundaren till verktyget "skogspromenad".
-
Gäst
Typiskt för åldern är att de små liven lär sej att de kan hålla sej vakna med vilje! Innan har de somnat per automatik och inte kunnat hålla sej vakna av egen kraft.
Därför är det i denna åldern 9-10 månader som frågorna om " 8-[ är det dags för bara en lur nu?" börjar komma - det är ingen slump 
! Vad det handlar om är att minska in på synintrycken under sömnpassen på dagen. Ha gärna helt mörklagt och inga leksaker eller annat som kan få lilla barnahjärnan att gå igång! Ljud utanför kan du gott bjuda på - men se till att ha en jämn ljudmatta (typ musik) så att enstaka diskningar inte blir för intresseväckande . Lägg till tålamod och låt henne ligga där och nojsa och ha riktigt TRÅKIGT :-s så ska du se att hon snart väljer att sova igen 
! På de mina har det hållt på i olika omgångar under ca en månad - därefter går det förbi! Förutsatt att man vidhåller sömnpassen och håller schemat som om inget hade hänt.
Lyssna också på Kokos visdomsord 
! Lycka till!kokos - Jag har inte mörklagt helt på dagarna, ska jag verkligen göra det? Har känt att jag vill skilja på dag- och nattsömn. Dessutom är det ju omöjligt att få till om man är borta vilket gör att jag låser fast mej hemma känner jag. Men är det enda sättet så...
Ska testa att ha lite ljud vid sovningen. Har upplevt det som hopplöst eftersom hon sprätter till vid minsta knak i golvet och slänger upp huvudet. Men ska prova ändå att hålla ut.
Mammut - Det intressanta i situationen är att Jonna inte har somnat per automatik förut heller. Knappt aldrig. När hon var spädbarn sov hon bara i rullande vagn och guppande bärsele. Vi hade ett helsike ett tag och Jonna sov ungefär hälften så mkt som det stod att hon borde i böckerna.
Sedan när hon blev lite äldre så sov hon jättedåligt på dagarna (vaknade efter 35-45 min vid varje sömnpass) och på nätterna vaknade hon i ett. Och det va sannerligen inte lätt att få henne somna om igen.
När vi började läsa om sömn och gav oss fasen på att få Jonna sova började vi använda verktygen och fick till nätterna. När Jonna var ca 7 mån så sov hon 11 timmar och när hon var 7,5 va hon uppe i 12. Men dagarna... de ska vi inte prata om. Hon sov 2*35 min dåliga dagar och 2*45 bra. Vad jag än gjorde så fick jag inte till mera.
Så detta är inget nytt problem. Det har bara eskalerat och blivit ännu värre helt enkelt.
Tror du enda chansen är att lägga henne i ett helt mörkt rum och "vänja" henne vid det? Kommer hon då kunna sova i vagnen eller någon annanstans där total mörklägging inte är möjlig senare eller är det bara att ställa in sej på att vara hemma när det ska sovas? Börjar känna mej så fast här. Måste ju dessutom alltid va hemma senast 18:45 varje kväll för nattning. Men när jag hade med henne in till stan innan jul så sov hon inte alls mellan 7:30-13 och det är ju sannerligen ingen höjdare.
Usch, blir tossig av detta känner jag! Blir grön av avund när jag ser andra föräldrar mitt i city med tutande bussar som har sina barn sött sovandes i vagnen. Fast jag antar att de är lika avis på mej vars dotter sover gott hela nätterna och somnar sött varje kväll utan protester och hemska skrik-metoder.
'Tack båda två för era svar!
Ska testa att ha lite ljud vid sovningen. Har upplevt det som hopplöst eftersom hon sprätter till vid minsta knak i golvet och slänger upp huvudet. Men ska prova ändå att hålla ut.
Mammut - Det intressanta i situationen är att Jonna inte har somnat per automatik förut heller. Knappt aldrig. När hon var spädbarn sov hon bara i rullande vagn och guppande bärsele. Vi hade ett helsike ett tag och Jonna sov ungefär hälften så mkt som det stod att hon borde i böckerna.
Sedan när hon blev lite äldre så sov hon jättedåligt på dagarna (vaknade efter 35-45 min vid varje sömnpass) och på nätterna vaknade hon i ett. Och det va sannerligen inte lätt att få henne somna om igen.
När vi började läsa om sömn och gav oss fasen på att få Jonna sova började vi använda verktygen och fick till nätterna. När Jonna var ca 7 mån så sov hon 11 timmar och när hon var 7,5 va hon uppe i 12. Men dagarna... de ska vi inte prata om. Hon sov 2*35 min dåliga dagar och 2*45 bra. Vad jag än gjorde så fick jag inte till mera.
Så detta är inget nytt problem. Det har bara eskalerat och blivit ännu värre helt enkelt.
Tror du enda chansen är att lägga henne i ett helt mörkt rum och "vänja" henne vid det? Kommer hon då kunna sova i vagnen eller någon annanstans där total mörklägging inte är möjlig senare eller är det bara att ställa in sej på att vara hemma när det ska sovas? Börjar känna mej så fast här. Måste ju dessutom alltid va hemma senast 18:45 varje kväll för nattning. Men när jag hade med henne in till stan innan jul så sov hon inte alls mellan 7:30-13 och det är ju sannerligen ingen höjdare.
Usch, blir tossig av detta känner jag! Blir grön av avund när jag ser andra föräldrar mitt i city med tutande bussar som har sina barn sött sovandes i vagnen. Fast jag antar att de är lika avis på mej vars dotter sover gott hela nätterna och somnar sött varje kväll utan protester och hemska skrik-metoder.
'Tack båda två för era svar!
-
Stinamwille
- Inlägg: 5
- Blev medlem: sön 12 dec 2004, 16:07
Hej. Så skönt att höra att det är fler som har problem med samma sak som vi har! Får inte heller min lilla kille att somna på dagarna å har precis samma sovtider, eller icke tider på dagarna. Har inte heller mörklagt på dagarna för jag har resonerat så som du. Ska testa det i morgon. Lycka till och tack ni andra för tipset.
Mvh Stina
Mvh Stina
Wille f?dd 21 mars 2004
-
Gäst
Hej!
Min dotter började att bli svår att lägga två ggr per dag vid 9 månader. När hon var 10 gick jag över till ett pass per dag och det är tidigt jämfört med många andra verkar det som men det fungerade för oss.
För att inte varje litet ljud ska märkas så har jag en radio ståendes på utanför hennes rum. På så vis skiljer jag dag från kväll med ljud, hennes rum har släkt lampa men inte lika mörkt som på natten.
Jag tror att när det långa tuppluren sitter kan du gå ut igen med barnvagn och sovandes barn. Caisa sover på sidan i vagnen så att synintrycken minskas samt att jag hänger för en filt ibland.
Lycka till!
Pia-Lotta
Min dotter började att bli svår att lägga två ggr per dag vid 9 månader. När hon var 10 gick jag över till ett pass per dag och det är tidigt jämfört med många andra verkar det som men det fungerade för oss.
För att inte varje litet ljud ska märkas så har jag en radio ståendes på utanför hennes rum. På så vis skiljer jag dag från kväll med ljud, hennes rum har släkt lampa men inte lika mörkt som på natten.
Jag tror att när det långa tuppluren sitter kan du gå ut igen med barnvagn och sovandes barn. Caisa sover på sidan i vagnen så att synintrycken minskas samt att jag hänger för en filt ibland.
Lycka till!
Pia-Lotta
Dotter f?dd 031101, Barnaboksbarn fr?n 2 m?n
Dotter f?dd 051225, Barnaboksbarn fr?n start
Dotter f?dd 051225, Barnaboksbarn fr?n start
Maria - Absolut! Jag böjer mej. Skruttfia har just vaknat efter sin 1 1/2-timmes lur och jag erkänner mej mer än villigt som övertalad. Min sambo sa nått klokt idag. "Om jag skulle lägga mej och vila på dagen, så nog baske mej vill jag mörklägga då" Och jag håller sannerligen med honom. Kan själv inte sova i ljus och som Anna säger, små barn är ju inte gjorda av annat än vi vuxna!
Jag böjer mej. Skruttfia har just vaknat efter sin 1 1/2-timmes lur och jag erkänner mej mer än villigt som övertalad. Min sambo sa nått klokt idag. "Om jag skulle lägga mej och vila på dagen, så nog baske mej vill jag mörklägga då" Och jag håller sannerligen med honom. Kan själv inte sova i ljus och som Anna säger, små barn är ju inte gjorda av annat än vi vuxna! 
!-
Stinamwille
- Inlägg: 5
- Blev medlem: sön 12 dec 2004, 16:07
Hej
Tyvärr hjälpte det inte att mörklägga för oss... Vet inte vad jag ska hitta på nu.. Funderar på att ändra på sov rutinerna till bara ett sov, men jag vet inte. Han e ju inte ens 10månader. E det lite tidigt? Vet inte vad jag ska göra, han vaknar dessutom helt panikslagen varje morgon runt kl 5-6 å har inte sovit klart. Så e det varje gång han har sovit, att han vaknar och har inte sovit klart, och blir helt hysterisk när man lägger ner honom. Det ända som funkar är att man lägger sig med honom på bröstet eller liknande, då somnar han om en stund, men hur bra sover jag då? Plus att det e ju inte alltid man har tid eller lust att sitta så mitt på dan.. E det nått övergående eller ska jag göra nått åt det? Känner mig lite osäker just nu...
Mvh Stina
Tyvärr hjälpte det inte att mörklägga för oss... Vet inte vad jag ska hitta på nu.. Funderar på att ändra på sov rutinerna till bara ett sov, men jag vet inte. Han e ju inte ens 10månader. E det lite tidigt? Vet inte vad jag ska göra, han vaknar dessutom helt panikslagen varje morgon runt kl 5-6 å har inte sovit klart. Så e det varje gång han har sovit, att han vaknar och har inte sovit klart, och blir helt hysterisk när man lägger ner honom. Det ända som funkar är att man lägger sig med honom på bröstet eller liknande, då somnar han om en stund, men hur bra sover jag då? Plus att det e ju inte alltid man har tid eller lust att sitta så mitt på dan.. E det nått övergående eller ska jag göra nått åt det? Känner mig lite osäker just nu...
Mvh Stina
Wille f?dd 21 mars 2004
-
Gäst
Till Stina! Han ska absolut ha två sovpass - ett sovpass fungerar vid ca 15 månader. Från ett år har man ofta en lång lur och en 20-minutare. Grejen är att han tycker att det är osäkert att sova. Han tror inte att det är ok utan blir orolig. Ni bekräftar hans farhågor genom att ta upp honom. Summa sumarum - han har inte ro nog att sova så mycket som han behöver! Läs på om SHN-kuren för att se om inte det kan reda ut era problem! Där får ni verktygen som ni använder för att ge honom ro att sova ordentligt!