Efter sex veckor kändes han "mogen" för att sova i sin säng och vi flyttade över honom och visst protesterade han till en början men ganska snart kunde han sova 7 tim i sträck. Klockan 2 åt han ett nattmål och sen ville han tillbaka till sin säng. Om jag höll kvar honom i min säng för att egoistiskt få gosa och lukta lite på honom sprattlade han som en fisk på torra land vilket ledde till att ingen av oss kunde sova. Så fort han kom ner i sin egen säng somnade han som en stock.
Vi började med ett schema, vagnade på dagarna och buffade på kvällarna men så körde vi fast i buffandet då vi inte riktigt begrep hur ramsan skulle fungera. Osäkerheten ledde till att Emil blev osäker på om vi verkligen visste vad vi gjorde och ganska snart tog det lång tid att få honom att sova på kvällen. Behövde ett råd på vägen och fick så av Anna - sluta buffa, ramsa och gå UT ni stör ju den lille!
Sagt och gjort - jag la Emil, sträckte ut armar och ben, gjorde solfjädern, ramsade på väg ut från rummet. Han "hulkade" lite pliktskyldigt i en minut sen sov han! Naturligtvis hade vi stört det stackars barnen och det hade han förklarat gång på gång för sina förvirrade föräldrar som inte förstått en jota.
Nu följer vi schemat som man finner i PM:et för 4 månaders små bebisar och det fungerar jättebra. När han vaknar efter den sena kvällsluren tar han ett bad (med viss hjälp från sina föräldrar
Tack snälla Anna för all hjälp! Och tack till alla som skriver på Forumet, det är väldigt intressant och lärorikt att få dela era erfarenheter.
Susan D - stolt mor till Emil 4 månader och klok som en bok!